Kommunalt autonomt allmänutbildningsinstitut "Gymnasium №4" i staden Tjeboksary, huvudstaden i Tjuvasjien
"Granskad"
Chef för MS
MAOU "Gymnasium №4"
i staden Tjeboksary
_____ /______________ /
Protokoll nr ____ från
"___" _________2011
"Godkänd"
Ställföreträdande rektor för undervisning
MAOU "Gymnasium №4"
i staden Tjeboksary
_____ /______________ /
"___" _________2011
"Godkänd"
Rektor
MAOU "Gymnasium №4" i staden Tjeboksary
_____ Konovalova N.V.
Order nr ______ från
"_" _________2011
ARBETSPROGRAM
i kemi för elever i årskurs 11
Genomförandetid: 2011-2012 läsår
Programmet har utarbetats på grundval av:
"Program för allmänutbildningsinstitutioners kemiutbildning för årskurserna 10-11" av Gara N.N. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Lärobok (titel, författare, förlag, utgivningsår):
"Kemi", Rudzitis G.E., Feldman F.G. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Programmet har utarbetats av:
Lärare: Lapteva Evgenija Pavlovna, högsta kvalifikationskategori
Antal timmar:
Klass
Antal timmar
per vecka
per år
Resursh timmar
11
1
34
2
FÖRKLARINGSDOKUMENT.
Inom det naturvetenskapliga utbildningssystemet spelar kemi som ämne en viktig roll i förståelsen av naturens lagar, i samhällets materiella liv, i lösningen av globala problem för mänskligheten, i bildandet av en vetenskaplig världsbild, samt i fostrandet av en ekologisk kultur hos människor.
Syftet med ämnets genomförande:
Att ge eleverna grundläggande kemikunskaper, som behövs i deras vardagliga liv, och lägga grunden för vidare utveckling av kemikunskaper i de högre årskurserna, samt att korrekt orientera elevernas beteende i den omgivande miljön.
Mål för kemiundervisning:
Att ge eleverna kunskap om grundläggande kemi: viktiga faktorer, begrepp, kemiska lagar och teorier, vetenskapens språk, tillgängliga sammanfattningar av världsbildskaraktär.
Att utveckla förmågan att observera och förklara kemiska fenomen som sker i naturen, laboratoriet och i vardagen.
Att utveckla specialkunskaper: hantera ämnen, genomföra enkla experiment och följa säkerhetsföreskrifter; korrekt tillämpa kemikunskaper i kommunikation med naturen och i vardagslivet.
Att belysa kemiens humanistiska inriktning, dess växande roll i lösningen av de viktigaste problem som mänskligheten står inför och dess bidrag till världens vetenskapliga kultur.
Att utveckla elevernas personlighet: deras intellektuella och moraliska förbättring, samt att fostra humanistiska relationer och ekologiskt hållbart beteende i vardagslivet och i arbetslivet.
Ämnets roll i bildandet av grundläggande kunskaper, färdigheter och kompetenser:
Arbetsprogrammet är utarbetat baserat på "Programmet för allmänutbildningsinstitutioners kemiutbildning för årskurserna 10-11" av Gara N.N. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Programmet har genomförts i läroboken: Rudzitis G.E., Feldman F.G. Kemi. 10 klass. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Skillnader mellan arbetsprogrammet och det exempelprogrammet: inget.
Tematiskt schema
№
p/п
Sektioner/Ämnen
Timmar för
Ny inlärning och repetitioner
Frontal kontroll
1.
Viktigaste kemiska begrepp och lagar
3
Periodiska lagen och D.I. Mendelejevs periodiska system baserat på teorin om atomers struktur
4
Ämnesstruktur
4
Kemiska reaktioner
7
1
5.
Metaller
5
Icke-metaller
6
1
7.
Den genetiska kopplingen mellan oorganiska och organiska ämnen
3
Resurser
2
Totalt:
34
2
Tvärvetenskapliga samband:
Matematik (vid lösning av uppgifter)
Fysik (vid studier av molekyl- och atomstruktur, D.I. Mendelejevs periodiska lag, vid studier av fysikaliska egenskaper hos ämnen och deras föreningar etc.)
Biologi (kemiska element och deras föreningars betydelse för levande organismer, påverkan av kemiska ämnen på organismers utveckling och hälsa)
Ekologi (bildande av humanistiska relationer och ekologiskt hållbart beteende i vardagsliv och arbetsliv)
Geografi (fynd av kemiska element och deras föreningar i naturen, de mest rationella sätten att tillämpa dem)
Teknik (användning i livsmedel, säkerhetsföreskrifter) etc.
Krav på elevernas förberedelse:
Vid studier av kemi i årskurs 11 ska eleven känna till/förstå:
De viktigaste kemiska begreppen: kemiskt ämne, atom, molekyl, relativ atom- och molekylmassa, jon, kemisk bindning, ämne, ämnesklassificering, mol, molär massa, molärt volym, kemisk reaktion, reaktionsklassificering, oxidationstal, valens, oxidator och reducerare, oxidation och reduktion, isotoper, ämnen av molekylär och icke-molekylär struktur, ELD, elektrolyt och icke-elektrolyt, värmeffekt vid kemiska reaktioner, reaktionshastighet, katalys, kolskellet, funktionell grupp, isomeri, homologi.
De grundläggande kemiska lagarna: bevarande av ämnets massa, konstant sammansättning, periodiska lagen;
De viktigaste ämnena och materialen: metan, etylen, acetylen, bensen, etanol, fetter, tvål, glukos, sackaros, stärkelse, cellulosa, proteiner, syntetiska och konstgjorda fibrer, gummi, plast.
Eleven ska kunna:
Nämna de studerade ämnena enligt trivial och internationell nomenklatur;
Förklara sambandet mellan ämnens egenskaper och deras sammansättning och struktur, kemisk bindningens natur;
Karakterisera de kemiska egenskaperna hos de viktigaste klasserna av organiska ämnen;
Bestämma: ämnens tillhörighet till en viss klass av föreningar, valens och oxidationstal, typ av kemisk bindning, jonens laddning, lösningens karaktär i vattenlösningar;
Skriva: formler för organiska föreningar enligt trivial och internationell nomenklatur; balansera kemiska reaktionsformler;
Arbeta med: kemiska glas och laboratorieutrustning;
Utföra kemiska experiment för att känna igen viktiga organiska ämnen;
Utföra självständig kemisk informationssökning med hjälp av olika källor;
Använda datorteknik för att bearbeta och överföra kemisk information i olika former.
Använda de förvärvade kunskaperna och färdigheterna i praktiskt arbete och vardagen med målet att:
Säkert hantera brännbara och giftiga ämnen och material, laborationsutrustning;
Ekologiskt ansvarsfullt beteende i omgivningen;
Bedöma påverkan av kemisk förorening på människokroppen;
Kritiskt bedöma information om ämnen som används i vardagen;
Förbereda lösningar med önskad koncentration;
Bestämma möjligheten för kemiska omvandlingar under olika förhållanden och bedöma deras konsekvenser;
Förklara kemiska fenomen som sker i naturen, vardagslivet och vid produktion.
Former för att kontrollera lärande:
-
Diskussion (vid varje lektion för att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig korrekt med kemiska termer och begrepp) + individuell fråga;
-
Självständigt arbete;
-
Kontrolluppgifter (vid slutet av varje ämnesavsnitt);
-
Förberedelse av kreativa arbeten och presentationer;
-
Lösning av hemläxor baserat på exempel som genomgåtts under lektionerna.
Undervisnings- och metodkomplex
Litteraturlista för lärare:
-
"Program för allmänutbildningsinstitutioners kemiutbildning för årskurserna 10-11" av Gara N.N. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
-
Lärobok: Rudzitis G.E., Feldman F.G. Kemi. 10 klass. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Lärobok: Rudzitis G.E., Feldman F.G. Kemi. 11 klass. –M.: "Prosvesjenije", 2008. -
Arshanskij E.Ya. Metodik för kemiundervisning i humanistiska klasser. –M., Ventana-Graph, 2005.
-
Glinka N.L. Allmän kemi. – M. Integral-Press, 2004.
-
Glinka N.L. Uppgifter och övningar i oorganisk kemi. – M. Integral-Press, 2004.
-
Dendjber S.V. et al. Konstruktion av valbara kurser. – M., "5 för kunskap", 2006.
-
Eryomin V.V. Uppgifter och övningar i kemi. –M.: OOO "Förlag "Oniks 21: a", 2005.
-
Kim E.P. Kemi. 10-11 klass. Praktiska arbeten. – Saratov: Liceum, 2009.
-
Lidin R.A., Margulis V.B. Kemi. Didaktiska material. 10-11 klass. –M.: Drofa, 2002.
-
Bedömning av kvaliteten på examenselever från gymnasieskolor. – M., Förlag "Drofa", 2004.
-
Radecki A.M., Gorshkova V.P., Kruglikova L.N. Didaktiskt material i kemi. 10-11 klass. – M.: Prosvesjenije, 2005.
-
Khomchenko G.P., Khomchenko I.G. Uppgiftssamling i kemi. –M.: Ny våg, 2001.
Litteratur för elever:
-
Lärobok: Rudzitis G.E., Feldman F.G. Kemi. 10 klass. –M.: "Prosvesjenije", 2008.
Lärobok: Rudzitis G.E., Feldman F.G. Kemi. 11 klass. –M.: "Prosvesjenije", 2008. -
Kim E.P. Kemi. 10-11 klasser. Praktiska arbeten. – Saratov: Liceum, 2009.
-
Lidin R.A., Margulis V.B. Kemi. Didaktiska material. 10-11 klass. –M.: Drofa, 2002.
-
Radecki A.M., Gorshkova V.P., Kruglikova L.N. Didaktiskt material i kemi. 10-11 klass. – M.: Prosvesjenije, 2005.
Lista över ytterligare litteratur, läromedel och elektroniska läroböcker:
Kemi i skolan: vetenskaplig och metodisk tidskrift. – M.: Rysslands akademi för utbildning; förlag "Tsentrpress"
Förlag "Första september". Kemi. Undervisningsmetod. Tidning för lärare i kemi och naturvetenskap.
Nazarova T.S., Kuprijanova N.S. Kemitabeller för allmänutbildningsskolor. – M.: Varson, 2006.
Vlasenko K.K., Kuznetsova L.V. Serie lärotabeller i kemi. – M.: Lärobok BIS, 2006.
Nazarova T.S., Lavrova V.N. Referens- och instruktions tabeller i kemi. – M.: Skolpress, 2007.
Öppen kemi, kursförfattare – professor vid MIPT, akademiker RAEN V.V. Zelentsov. – OOO "Fizikon", 2002.
Intel. Utbildning för framtiden. Microsoft, 2006.
Kemiutbildare Kirill och Metodij. – OOO "Kirill och Metodij", 2006.
KPK – 2007. "Teori och metodik för kemiutbildning", CHRIO, ENA-avdelningen, 2007.
Elektroniskt bibliotek "Prosvesjenije". Kemi. – M.: Prosvesjenije 2002.
Hur kan integrerade hydrologiska prognossystem förbättra beslutsfattande och riskhantering?
Hur åklagarens ingrepp i pressfriheten påverkar journalistikens integritet och källskydd
Hur kan den slumpmässiga sökmetoden tillämpas för att säkerställa systemstabilitet inom robotstyrning?
Hur fungerar REBOA och nya metoder för blödningkontroll?
Hur kan optimering av ytmolekyler på guldnanopartiklar förbättra DNA-hybridisering?
Våra prestationer under läsåret 2013-2014
Avslag på ändringar i licensregistret för medicinsk verksamhet i Krasnoyarskregionen
Indikatorer för den allmänna utbildningsorganisationens verksamhet som genomgick självutvärdering för 2017
Arbetsprogram i kemi för elever i årskurs 10, gymnasiets naturvetenskapliga inriktning

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский