PÅMINNELSE TILL FÖRÄLDRAR
Vid 6–7 års ålder utvecklas de hjärnmekanismer som gör det möjligt för ett barn att vara framgångsrikt i sin utbildning.
Läkare anser att det är en svår tid för barnet att hantera sig själv. Våra gammelmormödrar hade rätt när de skickade sina barnbarn till gymnasiet vid 9 års ålder, när nervsystemet redan var fullt utvecklat.
Men allvarliga sammanbrott och sjukdomar kan undvikas även idag om man följer de enklaste reglerna.

Regel 1.
Skicka aldrig ditt barn till första klass och till en klubb eller aktivitet samtidigt. Själva starten på skollivet är en stor stress för 6–7-åriga barn. Om barnet inte får möjlighet att leka, vila och göra sina läxor utan stress, kan det leda till hälsoproblem. Om musik eller sport verkar vara en viktig del av barnets uppfostran, börja ta barnet dit ett år innan skolan börjar eller från andra klass.

Regel 2.

Det är viktigt att barnet inte är rädd för att göra misstag. Om barnet misslyckas, var lugn. Annars kommer barnet att börja tro att han eller hon inte kan något. Även vuxna misslyckas när de lär sig något nytt. Om du märker ett misstag, påpeka det och föreslå att det rättas. Och beröm barnet. Beröm för varje liten framgång, även den minsta.

Regel 3.
Undvik att ställa för höga krav. Tvinga inte barnet att göra allt på en gång. Kom ihåg att viktiga egenskaper som flit, noggrannhet och ansvar inte utvecklas omedelbart. Barnet lär sig fortfarande att hantera sig själv och organisera sitt arbete, och behöver mycket stöd, förståelse och godkännande från de vuxna. Föräldrarnas uppgift är att ha tålamod och hjälpa barnet.

Regel 4.

Kom ihåg att barnet inte kan koncentrera sig mer än 10–15 minuter. När ni gör läxor tillsammans, ta en paus efter varje 10–15 minuter och ge barnet fysisk avkoppling. Du kan be barnet hoppa tio gånger på stället, springa eller dansa till musik i några minuter. Börja gärna med att skriva. Det går också bra att variera mellan skrivuppgifter och muntliga uppgifter.

Regel 5.
Tänk inte åt ditt barn. När du hjälper barnet med uppgifter, ingrip inte i allt han eller hon gör. Annars kommer barnet att tro att det inte kan klara uppgiften på egen hand. Tänk inte och lös inte problemen åt barnet, annars kommer han eller hon snabbt att förstå att det inte behövs att anstränga sig – föräldrarna löser allt.

Regel 6.

Var uppmärksam på barnets svårigheter och sök hjälp från specialister när det behövs. Om barnet har hälsoproblem, se till att behandla dem eftersom skoluppgifter kan förvärra barnets tillstånd. Om du oroar dig för barnets beteende, tveka inte att be om hjälp och råd från en psykolog. Om barnet har talproblem, besök en logoped.

Regel 7.
Dator, TV och alla aktiviteter som innebär stor visuell belastning bör inte pågå längre än en timme per dag, enligt ögonläkare och neurologer världen över.

Regel 8.
Under det första året i skolan behöver ditt barn mest stöd. Han eller hon bygger inte bara relationer med klasskamrater och lärare, utan börjar också förstå att vissa vill vara vänner medan andra inte vill. Det är under denna tid barnet utvecklar sin egen syn på sig själv. Om du vill att ditt barn ska växa upp till en lugn och självsäker person, beröm det. Stöd det, och straffa inte för betyg eller smuts i skrivboken. Allt detta är småsaker jämfört med det faktum att ditt barn kan förlora tron på sig själv om du ständigt kritiserar och bestraffar det.

Regel 9.
Se till att ordna små fester. Det är inte svårt att hitta en anledning. Fira barnets framgångar. Se till att både du och ditt barn har en bra stämning.

Några korta regler:
Visa barnet att du älskar honom eller henne för den personen han eller hon är, inte för prestationerna.
Aldrig, inte ens i vrede, säg till barnet att han eller hon är sämre än andra.
Svara ärligt och tålmodigt på barnets frågor.
Försök att varje dag hitta tid att vara ensam med ditt barn.
Lär barnet att fritt och naturligt kommunicera med både jämnåriga och vuxna.
Tveka inte att påpeka att du är stolt över honom eller henne.
Berätta alltid sanningen för ditt barn, även om det inte är bekvämt för dig.
Sträva inte efter framgång med tvång. Tvingande är det sämsta sättet att fostra. Tvingande i familjen skapar en atmosfär som förstör barnets personlighet.
Utvärdera bara handlingarna, inte barnet själv.
Erkänn barnets rätt att göra misstag.
Var ärlig i dina känslor gentemot barnet.
Tänk på barnets "bank" av lyckliga minnen.
Barnet ser på sig själv på samma sätt som vuxna ser på honom eller henne.

Och ibland sätt dig själv i ditt barns ställe – då blir det lättare att förstå hur du ska bete dig med honom eller henne.