Utveckling av elevernas förmåga att lära sig i grundskolans första stadier inom ramen för implementeringen av FГОС

Utveckling av grundläggande lärandeförmågor hos yngre skolbarn inom ramen för implementeringen av de federala utbildningsstandarderna (FGOS)
                                                                                                                          

Det primära målet med skolundervisningen är inte längre bara att överföra kunskaper och färdigheter från lärare till elev, utan att utveckla elevens förmåga att själv sätta upp mål, planera vägar för att nå dem, kontrollera och utvärdera sina prestationer – med andra ord, att lära sig att lära. Eleven måste själv bli "arkitekt och byggare" av sin egen lärprocess. Att kunna lära sig själv är en uppgift som framgångsrikt kan lösas endast om läraren kan organisera elevens lärande effektivt. Som V.A. Suchomlinskij en gång sa: ”Alla våra idéer och planer blir till intet om eleven saknar lust att lära.”

Det är därför viktigare idag att inte bara ge barnet ett stort bagage av kunskaper, utan att säkerställa dess allmänkulturella, personliga och kognitiva utveckling, och ge det en av de viktigaste färdigheterna – förmågan att lära sig. I grunden är detta det centrala målet med de nya utbildningsstandarderna, som syftar till att förverkliga den utvecklande potentialen i allmän skolutbildning.

Målen och egenskaperna för denna utbildningsfas bestämmer kraven på resultaten av att tillägna sig det grundläggande utbildningsprogrammet, samt de organisatoriska och pedagogiska villkoren för att nå dessa resultat. Till de personliga resultaten hör graden av utvecklade värderingar hos eleverna, vilka speglar deras individuella ståndpunkter, motivation för lärande, sociala känslor och personliga egenskaper.

Obligatoriska inslag i implementeringen av det grundläggande utbildningsprogrammet är idéerna om:

• konceptuell och organisatorisk integrering av skolans verksamhet – grundskollärare, ämneslärare, specialister inom psykologisk-pedagogisk service samt sjukvårdspersonal.
  Arbetet inom detta stödteam syftar till att skapa optimala psykologiska och pedagogiska förhållanden för självförverkligande och utveckling av varje barns individuella förmågor.

För att uppnå detta mål måste flera uppgifter lösas:

• förebygga psykisk överbelastning och stressrelaterade skador i början av skolgången samt vid övergången till högre stadier,

• bedriva korrigerande logopedisk verksamhet för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, utveckla visuella och spatiala funktioner, minne, uppmärksamhet samt analytisk-syntetisk förmåga,

• följa utvecklingen av personliga egenskaper (som ansvar och självständighet), självuppfattning, samt motivationen för lärande och utforskande,

• studera graden av utveckling av de kognitiva, emotionella och viljemässiga områdena – inklusive faktorer som avgör elevens beredskap för fortsatt utbildning.

2. Att familjemedlemmar till eleverna antar rollen som fullvärdiga deltagare i utbildningen.
   Föräldrarna informeras under hela utbildningsperioden om utbildningens innehåll, bedömningsmetoder, samt om barnets psykologiska och pedagogiska anpassning till skolgången och socialisering. Tematiska föräldramöten och rådgivningstillfällen i psykologi och didaktik hålls. Föräldrar deltar i lektioner och fritidsaktiviteter tillsammans med skolpsykolog. De engageras också i hälsofrämjande arbete och kulturella aktiviteter.

3. Medvetet motstånd mot negativ påverkan i det moderna samhället.
   Rättigheter och skyldigheter för alla utbildningens deltagare fastställs i ett socialt avtal mellan skolan och elevens föräldrar.

Följande indikatorer visar på uppfyllelse av programmets mål vid grundskolan inom statliga utbildningsinstitutionen (GBOU):

• bevarad fysisk och psykisk hälsa hos eleverna,

• positiv utveckling inom intellektuell och social sfär,

• stabil motivation och vilja att lära – önskan och förmåga att lära, samt psykologisk beredskap för fortsatt utbildning.

Ett av de viktigaste målen för grundskoleutbildning enligt den federala utbildningsstandarden är utvecklingen av lärandeverksamhet.

Begreppet "universella lärandeförmågor" (ULF) syftar till förmågan att lära sig – det vill säga förmågan till självutveckling och självförbättring genom medvetet och aktivt tillägnande av ny social erfarenhet.

För att lyckas i utbildningen