Rundmaskar: Struktur, livscykel och betydelse i naturen och människans liv

Зlektion 14. Biologi årskurs 7–9
Föreläsning. Fylum Rundmaskar

Allmänna kännetecken hos rundmaskar
Antal arter: över 20 000 arter
Livsmiljö: lever på havsbotten, i sötvattensmiljöer, i jord, samt har parasitiskt levnadssätt

Kroppsbyggnad: Bilateralsymmetriska, triploblastiska djur. De har en långsträckt, spolformad, osegmenterad kropp som är rund i tvärsnitt (därav namnet på fylumet). Utrymmet mellan organen är fyllt med vätska (hydrolymf), vilket gör att rundmaskar har en primär kroppshåla. Hydrolymfen omger organen direkt och fungerar som transportvätska samt ger kroppen en stabil form under tryck (hydroskelett).

Kroppsytan: Utifrån är kroppen täckt av ett hud-muskelrör som skyddas av ett yttre lager – kutikula. Kutikulan byts periodiskt under tillväxten. Under kutikulan finns hypodermis, som är resultatet av sammansmälta hudceller. Under hypodermis finns fyra längsgående muskelband. När rygg- och bukmusklerna dras samman i motsatta riktningar kan kroppen böjas dorsoventralt. Kutikula, hypodermis och musklerna bildar tillsammans hud-muskelröret.

Matsmältningssystemet: Hos rundmaskar sker en viktig evolutionär händelse: för första gången uppstår en bakre tarm och en analöppning. Matsmältningssystemet består nu av tre delar: främre, mellersta och bakre tarm. Den främre delen omfattar mun, muskulös svalg och matstrupe. Själva matsmältningen sker i den mellersta tarmen. Med den nya analöppningen kan födan röra sig i en riktning, vilket möjliggör specialisering av olika delar i matsmältningssystemet och effektivare nedbrytning.

Blodcirkulations- och andningssystem: Saknas. Hos fritt levande maskar och växtparasiter sker aerob gasutväxling genom kroppsytan. Hos parasiter är and