Barinova I.I., biträdande rektor
Modell för en förbättrad struktur av skolans metodiska tjänst

Metodrådet säkerställer framtagning av utvecklingskoncept, samordning och koordinering av åtgärder för genomförandet av program och projekt.
Den metodiska avdelningen förblir, som tidigare, den ledande strukturen som organiserar varierat och flexibelt metodiskt stöd till pedagoger i frågor som rör undervisningens kvalitet och genomförandet av utbildningsprogram. Vid uppdelning i sektorer för förskoleutbildning, allmän utbildning och kompletterande utbildning kommer ämnesövergripande och projektbaserade tillvägagångssätt att vara de ledande i organiseringen av arbetet.

Informationscentret kommer att tillhandahålla insamling, lagring, systematisering samt snabb och fullständig spridning av lagstiftande, normativa och undervisningsmetodiska dokument, koordinering av användningen av informationsresurser samt implementering av IKT i den pedagogiska praktiken.
Pedagogiska verkstäder inrättas för att skapa ett effektivt system för spridning och generalisering av god praxis.
Projektgrupper – tillfälliga strukturer som skapas för att utveckla innovativa projekt, vars implementering i utbildningsprocessen kommer att säkerställa en hög nivå av skolans konkurrenskraft.
Experimentella laboratorier kommer att vara strukturer som testar olika metoder för att lösa problem inom den metodiska tjänsten. Nätverksprojekt för att testa distansformer av undervisning och fritidsverksamhet, testning av ett system för att övervaka klassföreståndares arbete, skapande av professionella nätverkssamhällen – är exempel på enskilda laboratoriers verksamhet.

Konsultationscenter

Det skapas för att forma en ny, mer varierad och flexibel utbildningsmiljö som anpassar sig till moderna förhållanden för professionell och kreativ utveckling av pedagoger och ledare; för att främja intresse för innovationer och deras initiering, samt för att starta effektiva mekanismer för utveckling av pedagogernas yrkeskompetens.
De huvudsakliga verksamhetsområdena för Konsultationscentret kan vara följande tjänster:
Ämnesmetodisk service
Uppföljningsservice
Marknadsföringsservice
Informationsservice
Expertservice (vetenskaplig-metodisk revision)
Biblioteks- och metodservice

Skolans metodiska arbete under införandet av nya utbildningsstandarder byggs upp i enlighet med följande principer:
Principen om "den närmaste utvecklingszonen"
Principen om kombination av individuella och gruppbaserade former av metodiskt arbete
Principen om stimulans till pedagogers kreativa utveckling

Principen om "den närmaste utvecklingszonen" (grundad av L.S. Vygotskij för barns lärande). I detta sammanhang utgör "zonen för närmaste professionella utveckling" det område där pedagogen med hjälp av kollegor, forskare och relevant litteratur kan lösa uppkomna yrkesproblem. Denna zon är strikt individuell för varje pedagog.
Genomförandet av denna princip förutsätter:

  • Studier av yrkesmässiga svårigheter, identifiering av problem i pedagogens arbete vid införandet av de nya standarderna (FGOS);

  • Aktualisering av nödvändig kunskap och kompetens för yrkesutveckling (hjälp till pedagogen i att identifiera sina professionella svårigheter och problem);

  • Fastställande av individuella mål för kompetensutveckling;

  • Utformning av ett individuellt professionellt utvecklingsprogram;

  • Systematisk utvärdering av måluppfyllelse och programmets genomförande samt dess justering.
    Projektresultat:
    Individuellt program för varje lärares professionella utveckling

Principen om kombination av individuella och gruppbaserade former av metodiskt arbete innebär att varje pedagog kan samarbeta med andra pedagoger eller delta i särskilt organiserade grupper.
Genomförandet av denna princip innebär:

  • Studier av pedagogernas yrkesproblem, intressen och behov, deras klassificering och identifiering av de mest förekommande, typiska förfrågningarna;

  • Fastställande av efterfrågade ämnesområden och därmed olika gruppbaserade former av metodiskt arbete;

  • Möjlighet för varje pedagog att själv välja former och metoder för kompetensutveckling samt frivilligt delta i seminarier, kurser och andra former av metodiskt arbete;

  • Möjlighet för pedagogen att själv föreslå individuella former för kompetensutveckling.

Principen om kontinuitet och progression förutsätter ständig yrkesmässig utveckling för pedagoger samt beaktande av deras faktiska beredskapsnivå för införande av nya utbildningsstandarder (FGOS).
Denna princip innebär:

  • Säkerställande av helhet och systematik i skolans metodiska verksamhet;

  • Samordning och överensstämmelse i alla aktörers arbete vid implementeringen av FGOS;

  • Be