Andlig och moralisk fostran på bildundervisningen

«Andlig och moralisk fostran i bildkonstlektionerna»
Klimova E.N. – bildkonst- och teknologilärare, Staryj Oskol, MBOU «Skola №19 med fördjupad studier av vissa ämnen»

»För att fostra en känslig och tänkande människa måste man först och främst fostra honom estetiskt»
Friedrich Schiller

Idag har barnens värld fyllts med alltför högljudd och rå musik, alltför färgstarka och aggressiva tecknade filmer, alltför våldsamma datorspel, alltför förenklad «mobil» kommunikation och barnböcker utan äkta känslor. Barn fastnar ofta framför datorerna, vilket idag anses vara modernt. Men vad får de egentligen ut av det? Å ena sidan, när barnet är «kompis» med datorn, utvecklar det snabb reaktionsförmåga och lär sig välja beteende- och inlärningsstrategier.
En av orsakerna till ungdomars brist på andlighet är bristen på exempel på äkta, hög konst som syftar till att fostra själen. Det är just de estetiska ämnena som ska fylla denna lucka.

1. bildandet av grunderna för elevernas konstnärliga kultur som en del av deras allmänna andliga kultur, som ett särskilt sätt att förstå livet och ett medel för kommunikation; utveckling av estetisk, emotionellt värderande syn på omvärlden; utveckling av observationsförmåga, förmåga till empati, visuell minne, associativt tänkande, konstnärlig smak och kreativ fantasi;

2. utveckling av visuellt-rumsuppfattande tänkande som en form av emotionell och värderande förståelse av världen, självuttryck och orientering i den konstnärliga och moraliska kulturens rum;

3. förvärvande av konstnärlig kultur i hela dess mångfald av typer, genrer och stilar som materiellt uttryck för andliga värden förkroppsligade i rumsliga former (folkloristiskt konstnärligt skapande från olika folk, klassiska verk från inhemsk och utländsk konst, samtidskonst);

4. fostran av respekt för hemlandets kulturhistoria, uttryckt i arkitektur, bildkonst, i nationella bilder av materiell och rumslig miljö, i förståelsen av människans skönhet och mycket mer.
   Målet med andlig och moralisk fostran är att pedagoger ska omvandla samhällets socialt nödvändiga krav till varje barns inre drivkrafter. Vi ska försöka lösa detta problem med hjälp av konstnärligt-estetiska medel.
   En av de aktuella uppgifterna i estetisk fostran är att utveckla barnens förmåga att uppfatta det vackra i sig själva, i andra människor och i världen omkring dem. Människan lever bland människor och är bärare av nationell och social kultur; hans estetiska åsikter och omdömen är indikatorer på hans andliga och moraliska utveckling. Konstnärlig verksamhet som en integrerad del av andlig och estetisk fostran består av tre typer av verksamhet:
   Perception (konsumtion av konst);
   Estetisk kunskap (konstvetenskap);
   Konstnärlig verksamhet.
   Gemensam estetisk verksamhet främjar utvecklingen hos eleverna av en estetisk, emotionellt värderande syn på omvärlden, observationsförmåga, visuellt minne, associativt tänkande, konstnärlig smak och kreativ fantasi, positiva relationer med kamrater, förmåga att samarbeta, förstå och uppskatta andras konstnärliga skapande. Är inte detta det som framhävs i de grundläggande värdena för andlig och moralisk utveckling samt i den federala statliga standarden? Under den gemensamma verksamheten i bildkonstlektionerna får eleverna erfarenhet av estetisk kommunikation. Ju bättre kommunikationen är i lektionen, desto mer aktiv är utbytet av känslomässiga föreställningar, kunskaper och färdigheter, och desto rikare blir den emotionellt-intellektuella erfarenheten hos deltagaren. Elevens andliga värld blir rikare.
   Dessutom betraktar eleverna på lektionerna reproduktioner av konstnärer där de bestämmer vilka färger himlen, jorden, träden och olika föremål består av i mästarnas verk. Barnen lär sig analysera verk av kända konstnärer – hur förbluffande de återger det stora rummet av en klar, solig himmel från zenit till horisont! Och på nära håll består detta rum av penseldrag: grönt-blå, rosa-blå, blå-lila. Det är sant att den rena himmelsfärgen inte finns bland färgerna. Här kan man observera många oväntade, varierade konstnärliga tekniker som hjälper konstnären att uttrycka sin relation till omvärlden och visa sin individualitet.
   

   Undervisningsmetoderna för ämnet «Bildkonst» kan vara olika beroende på vilka mål läraren sätter upp. Den direkta uppgiften i undervisningen är att förmedla och befästa kunskaper. «Överordnad uppgift» kan vara att väcka personlighets andliga potential, tack vare vilken kunskaper om moraliska normer övergår till övertygelser. Detta kräver en levande, kreativ inställning från lärarens sida, tro på människans andliga värdighet och behovet av fostran. En sådan lärare hittar vägen till elevens hjärta även om frågor om moral, andlighet, renhet, samvete och kyskhet är ovanliga och främmande för honom. I djupet av varje människa finns en längtan efter ett fullt andligt och kreativt liv, sann kärlek och lycka.
   
   Barnen gillar mycket att arbeta kollektivt. I denna form av kreativitet utvecklas många allmänmänskliga värden. Detta är just den andliga och moraliska utvecklingen hos eleverna. Vissa får ledaregenskaper och barnen följer ledaren utan att själva märka det. Ni vet själva hur svårt det kan vara att utse någon som ledare så att alla blir nöjda. Här finns inte detta problem. Den andliga och moraliska fostran av skolbarn sker framför allt i undervisningsprocessen, i detta fall i bildkonstlektionerna. Lektionen är egentligen en plats för olika kollektiva handlingar och upplevelser, för ackumulering av erfarenheter av moraliska relationer. Under lektionerna vänjer sig barnen vid självständigt arbete, för att lyckas med det måste de samordna sina ansträngningar med andras, lära sig lyssna på och förstå kamrater, jämföra sina kunskaper med andras, försvara sin åsikt, hjälpa och ta emot hjälp. Barn kan också uppleva tillsammans en stark glädje över processen att lära sig nytt, sorg över misslyckanden och misstag. Hur får vi pedagogiska insatser att nå sitt mål och leda till personlig utveckling? Traditionella metoder för moralisk utbildning av skolbarn bygger främst på överföring av färdig moralisk erfarenhet. Lärarna står inför problemet att berika elevernas moraliska erfarenhet genom införande av mer produktiva pedagogiska teknologier (system- och aktivitetsbaserat tillvägagångssätt, personligt inriktad), som bidrar till att aktualisera elevernas egen aktivitet i lösningen av beteendemässiga, etiska och estetiska problem i andlig och moralisk praktik. Jag har därför försökt införliva olika former av kollektiv verksamhet i bildkonstlektionerna. För att se barnet i utbildningsprocessen måste man öppna det, vända det mot sig själv och involvera det i verksamheten. Människan engagerar sig i en aktivitet bara när den är meningsfull för honom, när han har vissa motiv för att utföra den. Motivation är processer som styr rörelsen mot målet. En framgångssituation är en effektiv stimulans för kognitiv och kreativ verksamhet. För stimulans behövs högre bedömning, som leder barn till en motsättning – «är jag verkligen sådan». Den rätta lösningen på denna motsättning beror på lärarens skicklighet och kunskap om barnpsykologi. Motivation skapar gynnsamma förutsättningar för självförverkligande i modern utbildning.