Om särdragen vid införandet av de federala statliga utbildningsstandarderna (ФГОС) för grundläggande allmän utbildning
0
Författare: Ljubov Fedenko   06.04.2012  14:25

I enlighet med ”Handlingsplanen för modernisering av allmän utbildning för åren 2011–2015”, som godkändes genom regeringens beslut den 7 september 2010, kan från och med den 1 september 2012 alla ryska skolor, i den mån de är redo, övergå till ФГОС för grundläggande allmän utbildning.
Om särdragen vid införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning berättar vice direktören vid Institutet för strategiska studier inom utbildning, kandidat i pedagogiska vetenskaper, förtjänt lärare i Ryska federationen Ljubov Fedenko.
Särdragen vid införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning skulle jag dela in i två beståndsdelar: de som bestäms av standardens egen särskildhet och de som är förknippade med systemförändringar som sker antingen utifrån eller inom själva utbildningssystemet.

De ledande principerna för ФГОС är principerna om kontinuitet och utveckling. Standarden för varje nivå av allmän utbildning innehåller en personlig inriktning – en profilbild av utexaminerad elev för motsvarande nivå. De positioner som karaktäriserar en elev i mellanstadiet är en kontinuerlig, men fördjupad och utökad version av kännetecknen hos en elev från lågstadiet. Som exempel: en utexaminerad från lågstadiet – behärskar grunderna i att lära sig, kapabel att organisera sin egen verksamhet; en utexaminerad från mellanstadiet – kan lära, förstår vikten av utbildning och självutbildning för livet och verksamheten, kan tillämpa förvärvad kunskap i praktiken. Dessutom måste man i lågstadiet kunna agera självständigt och stå till svars för sina handlingar inför familj och samhälle; i mellanstadiet – vara socialt aktiv, respektera lag och ordning, kunna jämföra sina handlingar med moraliska värderingar, vara medveten om sina skyldigheter gentemot familj, samhälle och fosterland.
Självklart har man i profilen för en utexaminerad från mellanstadiet lagt till områden och komponenter som bestäms av målen för den grundläggande utbildningsnivån och elevens åldersspecifika särdrag, till exempel: medvetenhet om värdet av arbete, vetenskap och skapande; förmåga att orientera sig i yrkens värld; förståelse för betydelsen av yrkesverksamhet för individen.
Kontinuitet och utveckling förverkligas i kraven på resultaten av att behärska de grundläggande utbildningsprogrammen. Denna komponent i standarden anser vi vara ledande och systembildande. När man utformade denna beståndsdel, vägleddes projektets författare av att de nya utbildningsstandarderna är en övergång från att behärska ett obligatoriskt minimalt utbildningsinnehåll till att uppnå en individuell maximal nivå av resultat. De mål för utbildning som formuleras som ett socialt uppdrag förvandlas till krav på resultat, och efter deras konkretisering och operationalisering – till planerade resultat.
Krav på resultaten presenteras som en beskrivning av ämnesspecifika, metämnesspecifika och personliga resultat, och konkretiseras i exempelprogram för de grundläggande utbildningsprogrammen i form av planerade resultat per ämne, resultat från att behärska tvärvetenskapliga program (program för utveckling av universella lärandefärdigheter, programmet ”Arbete med text” och andra).
Normativt stöd
Nationell utbildningsinitiativ ”Vår nya skola”.
Handlingsplan för modernisering av allmän utbildning för åren 2011–2015.
Federala målprogrammet för utveckling av utbildning (ФЦПРО) för åren 2011–2015.
Regeringens förordning från 31 maj 2011 nr 436 ”Om ordningen för att tillhandahålla under åren 2011–2013 subventioner från den federala budgeten till budgetarna för Ryska federationens subjekt för modernisering av regionala allmänbildningssystem”.
Utvecklingsministeriets (Минобрнауки) order den 24 december 2010 nr 2080 ”Om godkännande av federala listor av läroböcker, rekommenderade (tillåtna) för användning i undervisningsprocessen i utbildningsinstitutioner som genomför allmänbildningsprogram och har statlig ackreditering, för läsåret 2011/12”.
Order från Минобрнауки den 14 december 2009 nr 729 ”Om godkännande av listan över organisationer som utger undervisningsmaterial som får användas i undervisningsprocessen i ackrediterade allmänbildningsinstitutioner som genomför allmänbildningsprogram”.
Order från Минобрнауки den 13 januari 2011 nr 2 ”Om att föra in ändringar i listan över organisationer som utger undervisningsmaterial som tillåts användas i undervisningsprocessen i ackrediterade institutioner som genomför allmänbildningsprogram”.
Federal lag från 8 maj 2010 nr 83‑ФЗ ”Om införande av ändringar i vissa lagstadgade handlingar i Ryska federationen med anledning av förbättring av den rättsliga ställningen för statliga (kommunala) institutioner”.
Order från Минобрnaуки den 24 mars 2010 nr 209 ”Om ordningen för attestering av pedagogisk personal vid statliga och kommunala utbildningsinstitutioner”.
Order från social‑ och hälsoministeriet (Минздравсоцразвития) den 26 augusti 2010 nr 761н ”Om godkännande av en enhetlig kvalifikationsreferens för tjänster för ledare, specialister och tjänstemän”.
Order från Минобрнауки den 4 oktober 2010 nr 986 ”Om godkännande av federala krav för utbildningsinstitutioner beträffande minimal utrustning för undervisningsprocessen och utrustning i undervisningslokaler”.
Regeringens huvudstatliga sanitärläkares förordning från 29 december 2010 nr 189 ”Om godkännande av SanPiN 2.4.2.282‑110 ‘Sanitär‑epidemiologiska krav på villkor och organisation av utbildning i allmänbildningsinstitutioner’”.
Order från Минобрnaуки den 28 december 2010 nr 2106 ”Om godkännande av federala krav för utbildningsinstitutioner beträffande skydd för elevernas hälsa”.
Om de metämnesspecifika resultaten i lågstadiet förstår vi universella lärandefärdigheter, nyckelkompetenser och tvärvetenskapliga begrepp; i mellanstadiet lägger vi till förmåga att använda dem i undervisning, kognitiv och social praktik, att självständigt planera och genomföra lärverksamhet samt att bygga en individuell utbildningsbana.
Särdrag i den slutliga bedömningen av uppnådda planerade resultat
Föremålet för den slutliga bedömningen är uppnåendet av ämnesrelaterade och metämnesrelaterade resultat som krävs för fortsatt utbildning. Vid slutlig utvärdering tas hänsyn till hur väl studenten behärskar förmågan att genomföra individuella projekt. Den slutliga bedömningen består av två beståndsdelar: resultaten av mellanliggande attestering (med hänsyn till ackumulerad poäng – bedömningsportfölj eller portfolio) och den statliga (slutliga) attesteringen av de utexaminerade. Den första beståndsdelen visar den individuella elevens utvecklingsdynamik, och den andra fastställer inte bara kunskaper, förmågor och färdigheter utan också nivån av behärskning av huvudutbildningsprogrammet, inklusive de huvudsakliga verksamhetssätten, förmågan att lösa skolpraktiska och skolvetenskapliga uppgifter.
Krav på strukturen för det grundläggande utbildningsprogrammet för grundläggande allmän utbildning – kontinuitet och utveckling
Alla komponenter i det grundläggande utbildningsprogrammet för grundläggande allmän utbildning (nedan – OOP) är fördelade i tre avsnitt: målavsnittet, innehållsavsnittet och organisationsavsnittet. Det första avsnittet omfattar de planerade resultaten av elevernas behärskning av OOP och systemet för utvärdering av deras uppnåelse. I innehållsavsnittet kompletteras programmet för utveckling av universella lärandefärdigheter (som också fanns i ФГОС för lågstadiet) med frågor om kompetensutveckling inom IKT, undervisningsforsknings- och projektverksamhet. I överensstämmelse med målen för den grundläggande utbildningsnivån och elevernas ålderspecifika särdrag ingår i programmet för fostran och socialisering dessutom yrkesorientering samt utveckling av ekologisk kultur och kultur för en sund och säker livsstil. Organisationsavsnittet innehåller undervisningsplanen och helt nytt material – systemet av villkor för genomförandet av OOP i enlighet med standardkraven.
Förhållandet mellan obligatorisk del och del som formas av deltagarna i utbildningsprocessen är för ФГОС lågstadiet 80 % mot 20 %, för grundläggande allmän utbildning – 70 % mot 30 %. Den del som formas av deltagarna i utbildningsprocessen innebär i standarden för mellanstadiet möjligheten att införa ämnen, kurser som svarar mot elevernas olika behov (inklusive etnokulturella), samt implementering av individuella projekt och utanförundervisningsverksamhet. En refräng genom hela standarden för grundläggande allmän utbildning är sådana positioner som: individualisering av utbildningsprocessen, planering och genomförande av individuella utbildningsbanor och studieplaner, vilket helt stöds av förslaget till ny lag ”Om utbildning i Ryska federationen”.
Federala dokument av betydelse som man måste utgå ifrån vid införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning
Exempelprogram för de grundläggande utbildningsprogrammen för låg‑ och mellanstadiet. Instruktiv‑metodiska brev från Avdelningen för allmän utbildning vid Минобрнауки:
Om införandet av federala statliga utbildningsstandarder för allmän utbildning (från 19.04.2011 nr 03255);
Om organisering av utanförundervisningsverksamhet vid införandet av den federala statliga utbildningsstandarden för allmän utbildning (från 12.05.2011 nr 03296);
Förklaringar om tillämpning av ordningen för attestering av pedagogisk personal vid statliga och kommunala utbildningsinstitutioner (från 18.08.2010 nr 0352/46 och från 15.08.2011 nr 03515/59);
Om metodik för utvärdering av pedagogisk personals kvalifikationsnivå (från 29.11.2010 nr 03339);
Rekommendationer för utrustning av allmänbildningsinstitutioner med undervisnings‑ och laboratorieutrustning, nödvändig för genomförandet av den federala statliga utbildningsstandarden för grundläggande allmän utbildning, organisering av projektverksamhet, modellering och tekniskt skapande av elever (bilaga till brev från Минобрнауки från 24.11.2011 nr МД1552/03).
Modellmetodik för utformning av system för lönesättning och incitament för personal vid statliga utbildningsinstitutioner i Ryska federationens subjekt och kommunala utbildningsinstitutioner. Modellmetodik för införande av normativ per elev finansiering för genomförandet av statsgarantier för medborgares rätt till tillgång till gratis allmän utbildning.

Krav på villkor för genomförandet av OOP presenteras i fem komponenter: informations‑metodisk, materiell‑teknisk, finansiell‑ekonomisk, personal och psykologisk‑pedagogisk försörjning. Endast den sistnämnda komponenten har lagts till; de övriga beståndsdelarna är lika dem i lågstadiets standard, men i varje komponent finns nya positioner. Så till exempel är personalvillkor anpassade till den nya ordningen för attestering av pedagogisk personal: överensstämmelse mellan personalens kvalifikationsnivå och krav ställda på kvalifikationskategorier (första eller högsta), samt de tjänster de innehar, fastställs vid deras attestering. Kontinuerlig professionell utveckling för pedagogisk personal måste säkerställas genom att genomföra ytterligare professionella utbildningsprogram omfattande minst 108 timmar och minst en gång per fem år.

Krav på finansiellt‑ekonomiska villkor är anpassade till lag nr 83‑ФЗ ”Om införande av ändringar i vissa lagstadgade handlingar i Ryska federationen med anledning av förbättring av den rättsliga ställningen för statliga (kommunala) institutioner”. I standarden ges definitionen av en normativ för finansiell försörjning av kommunala utbildningsinstitutioner (nedan – skolor) per elev (regional normativ per elev för finansiell försörjning). Det fastslås att normen inkluderar kostnader för arbetstid för pedagogisk personal för undervisnings‑ och utanförundervisningsverksamhet och ska säkerställa att villkoren motsvarar standardkraven. Allt som behövs för att realisera OOP ur ett finansiellt‑ekonomiskt perspektiv fastställs inom ФГОС för grundläggande allmän utbildning.
Yttre villkor och faktorer som bestämmer särdragen vid införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning
Slutförberedelser pågår för lagen ”Om utbildning i Ryska federationen”; lagen nr 83‑ФЗ kommer att träda i kraft med tillämplighet på varje utbildningsinstitution; antagning till utbildningsinstitutioner inför det nya läsåret kommer att genomföras i enlighet med nya SanPiN; genomförandet av regeringens förordning den 31 maj 2011 nr 436 ”Om ordningen för att tillhandahålla subventioner under åren 2011–2013 från den federala budgeten till de regionala budgetarna för modernisering av regionala allmänbildningssystem” fortsätter.
Förslaget till lag ”Om utbildning i Ryska federationen”: ändringar som stödjer ФГОС
Jag vill uppmärksamma läsarna på de positioner i lagförslaget som, efter min mening, väsentligt stöder ФГОС för grundläggande allmän utbildning:
möjlighet att välja studiekurser både inom och utanför skolans institution (utanför skolans institutioner, kultur‑ och idrottsorganisationer);
ackreditering inriktad på innehållsmässig utvärdering av utbildningsprogram snarare än statusgivande;
normativ per elev finansiering, flexibla finansmekanismer (målfinansiering, utvecklingsprogram, utbildningskrediter osv.);
beaktande av särskilda villkor för utbildning av barn med funktionsnedsättningar;
distansutbildning och nätverksinteraktion som utvidgning av möjligheter för individuella utbildningsprogram;
utvärdering av utbildningskvalitet – övergång från statusfördelning till innehållsmässig bedömning av utbildningsresultat;
allmänmedverkan – utvidgade befogenheter, förekomst av kompetenser.
Utmaningar och problem som vid införandet av standarderna kräver särskild uppmärksamhet och som man bör försöka undvika
I många skolor idag observeras det så kallade utbildningsmässiga ojämlikhet – avsevärd eftersläpning hos svaga elevgrupper jämfört med de mest framgångsrika. Tyvärr måste man erkänna att en tendens utvecklas till dubbel negativ urval av pedagogisk personal: de bästa studenterna väljer inte lärarutbildning, och de mest framgångsrika universitetsutbildade återvänder inte till skolan. Enligt internationella studier planerar endast 5 % av matematikstudenter att arbeta i skolan. Systemet för utanförskoleutbildning utvecklas inte: för närvarande deltar något mer än 20 % av barn i ytterligare gratis program. Jag vill också notera att skolnätet i regionerna ofta inte motsvarar bostadsstrukturen, och utbildningens innehåll och former – befolkningens förändrade behov. De reformer som påbörjats i regionerna får inte institutionella avslut.
Vilka systemuppgifter måste lösas vid införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning för att undvika risker för imitation av verksamhet
Först och främst behövs ett nytt synsätt på systemet för kompetensutveckling för lärare (detta diskuteras mycket på sistone). Idag krävs en pedagog som kan behärska teknologier som möjliggör individualisering av utbildning, uppnåendet av planerade resultat, en pedagog motiverad för kontinuerlig professionell utveckling och innovationsbeteende.
Kvalitativ utbildning är omöjlig utan att skapa en ny utbildningsmiljö (inklusive nätverks-, mellanbudgetär och mellanorganisatorisk), utan att organisera och genomföra undervisningsprocessen som säkerställer att elever erhåller kompetenser som motsvarar kraven i ФГОС, utan att skapa effektiva system för utvärdering av utbildningskvalitet, inklusive individuell bedömning av elevernas prestationer. Transformeringen av finansieringsmekanismer bör avslutas – dessa mekanismer har ännu inte satts i full drift.
Uppgifter som regionerna står inför
Inledningsvis vill jag kort peka på det normativa stödet. I denna fas är arbetet med att skapa rättsliga normer som reglerar följande mycket viktigt:
finansiella och organisatoriska mekanismer för interaktion mellan skolor och institutioner för utanförundervisningsverksamhet för genomförande av efter‑skolaktiviteter;
beräkning av finansieringsnormer, formulering av kommunala uppdrag;
modernisering av systemet för kompetensutveckling och genomförande av attestering av personal;
nätverksbaserad utbildningsprocess, distansutbildning, genomförande av individuella utbildningsprogram;
införande av nya organisatorisk‑juridiska former för skolor;
genomförande av övervakning av skolors beredskap att införa och genomföra ФГОС för grundläggande allmän utbildning.
Dessutom behövs utveckling av en regional modell för systemet för utvärdering av utbildningskvalitet, som inkluderar resultat från att behärska de grundläggande utbildningsprogrammen.
När man talar om uppgifter och problem på regional nivå vid införandet av standarden vill jag återigen framhålla vikten av finansiellt‑ekonomiskt stöd. Det är uppenbart att för närvarande är en oförhandlingsbar förutsättning för införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning, och senare också för den över­skoleutbildningsnivån, förbättring av finansiella och ekonomiska mekanismer. Här är de positioner som måste uppdateras och utvecklas:
uppdatering av metodik för beräkning av subventioner till kommunerna, utveckling och införande av kommunala normer;
skapande (fastställande, bearbetning) av metodik för beräkning av storlek och struktur av utbildningskostnader i per‑elev normen;
formande (fastställande, bearbetning) av finansiella mekanismer för infrastrukturell utveckling, redovisning i normen per elev;
fastställande på alla nivåer av optimal struktur för lönemassa i skolor;
disponering av medel enligt normen till alla skolor utan undantag i regionen;
utveckling av modell för övergång och verksamhet hos skolor i nya organisatorisk‑juridiska former;
utveckling av metodik för bildande av listor över grundläggande och statliga tjänster;
utveckling av modeller för att locka investeringar till utbildningssektorn.
Finansiella villkor: huvudsakliga kriterier för skolors beredskap att införa ФГОС för grundläggande allmän utbildning
Finansiering av skolor beträffande lönekostnader och undervisningskostnader görs beräknat per elev enligt normen. I normens struktur ingår att säkerställa villkor för genomförande av ФГОС. I ”Bestämmelsen om löneutbetalning” ingår en punkt om fördelning av den stimulerande delen av lönen beroende på resultat. I den grundläggande lönen för lärare i skolor införs mekanismer för ersättning för undervisningstid och utanförundervisningsverksamhet. I finansieringsnormen för skolor ingår ersättning för timmar med utanförundervisningsverksamhet. Finansiering av skolors underhåll av fast egendom och särskilt värdefull lös egendom sker enligt normen som antagits på kommunal nivå.
Fortfarande med fokus på regional nivå vill jag återvända till personalförsörjningen, även om ledarna för utbildningsmyndigheter på lokal nivå väl förstår problemen inom detta område och inser de svårigheter som kommer att mötas vid modernisering av kompetensutvecklingssystemet. Detta inkluderar utformning och införande av nya organisatoriska modeller, utveckling och införande av nya finansiella och ekonomiska mekanismer (styrning av medel till skolor, lärare, påverkan av kompetensutveckling på lön), utveckling och införande av nytt innehåll för kompetensutveckling, skapande av praktikplatser, tutorercentra, skapande och genomförande av innovativa modeller för personalattestering, utveckling och provkörning av innovativa program och former för utbildning av ledningsreserv. Den sistnämnda komponenten vill jag särskilt betona. Tidigare fanns en praktik att utbilda ledare, kanske i stor utsträckning formell, men definitivt gav vissa positiva resultat. Idag har den helt försvunnit.
När det gäller materiell‑teknisk försörjning har regionerna också ett omfattande arbete framför sig: utveckling av regionala rekommendationer för utrustning av undervisningsprocessen, utveckling av regionala krav för skolornas informationsmiljö, framtagning av planer för successiv utrustning av skolor med materiella, tekniska och informationsresurser.
Och slutligen vill jag stanna vid organisatoriskt stöd för införandet av ФГОС för grundläggande allmän utbildning. Några mest väsentliga punkter som, enligt min mening, inte är självklara:
koordinering av interdepartemental och mellanbudgetär samverkan mellan skolor;
skapande av regionalt elektroniskt övervakningssystem för införande och genomförande av ФГОС;
skapande av system för spridning av innovativa modeller för genomförande av standarden;
skapande av resurssparande förvaltningsmetoder inom utbildning;
skapande av styrmetoder för genomförandet av ФГОС baserat på stimulans av självreglering;
skapande av utbildningsmodeller för elever med särskilda behov.
Införandet av standarden av andra generationen kommer i hög grad att förändra barnets skolvardag. Det handlar om nya former för undervisningsorganisation, nya utbildningsteknologier, en ny öppen informations‑ och utbildningsmiljö som vida överträffar skolans gränser. Självklart är detta ett mycket seriöst och ansvarsfullt arbete, under vilket svårigheter och problem kan uppstå. Men dess slutliga resultat, är jag övertygad om, kommer att glädja och tillfredsställa alla som deltar i utbildningsprocessen. Och viktigast av allt – vi ska uppfostra en bildad och värdig människa.

Hur Transmissionen Påverkar Ett Fordons Prestanda och Design
Vad är meningen med att färdas mot stjärnorna?
Vad är det kritiska rummet för att uppnå starka lösningar till reaktions-diffusions-ekvationer?
Hur Vision-Språkmodeller Förändrar Generativa Applikationer inom Design och Berättande
Hur Trump Använde Populism För Att Leda En Revolution Mot Eliterna
Hur optiska egenskaper hos SLA-harts påverkar mikrofluidiska enheter och högupplösta utskrifter
Central PPK – Bankuppgifter och kostnader för dokumentkopior
Cellcykel och mitos: Organeller utan membran och kärnapparat
Varför reste Stenka Razin till Solovki? En annorlunda blick på hjälten genom Sjuksjins ögon
Plan för åtgärder för att förbättra kvaliteten på utbildningsverksamheten vid MКОУ grundskola nr 2 i staden Makaryev enligt resultaten av den oberoende bedömningen av utbildningskvalitet för åren 2018–2019
Klassråd: "Hälsans hemlighet!" (Fördelarna med honung och mjölk)