Vad är information – struktur, referens och normativitet i samspel?

Information är inte ett enhetligt begrepp, utan snarare ett tredelat fenomen som förutsätter en komplex hierarki av beroenden mellan dess olika aspekter: strukturell, referentiell och normativ. Dessa dimensioner kan inte reduceras till varandra, även om de är asymmetriskt beroende. Den strukturella aspekten är den mest grundläggande – där det finns skillnad, finns det information. Skillnad som uppstår genom symmetribrott ger upphov till objektiv strukturell information, vilket kan mätas både intrinsikalt och extrinsikalt.

Därefter följer den referentiella informationen, vilken handlar om relationen mellan en signal och dess källa. Detta är inte identiskt med mening i språklig eller filosofisk bemärkelse – tvärtom, mening är en vidare tolkning som förutsätter referentiella kopplingar men inte kan förklaras enbart genom dem. Referentiell information är alethiskt neutral, det vill säga oberoende av sanningsvärde, och kan förekomma även i icke-språkliga sammanhang. Den utgör en nödvändig mellanlänk mellan struktur och funktion.

Slutligen når vi den normativa aspekten av information – dess funktionalitet eller användbarhet. Denna dimension uppstår endast under förutsättning att den referentiella aspekten är etablerad, och den handlar inte bara om intention eller faktisk användning, utan också om typifierade, stabiliserade funktioner. Det är här informationen får sin plats i kunskapens utveckling. Charles Sanders Peirce föreslog redan i sin semiotik en modell för att mäta denna typ av information, inte genom sannolikhetskalkyler som Shannon, utan genom logiska kvantiteter som mäter förändringar i kunskapens djup och bredd.

Denna hierarki – från struktur till referens till norm – möjliggör att information kan förstås och tillämpas på olika abstraktionsnivåer inom olika discipliner, som Floridi påpekat. Det innebär också att teoribildning kring information bör utgå från begreppsanalys, inte som metodologisk eftertanke, utan som nödvändig förutsättning. Begreppsanalysen kartlägger de gränsdragningar och beroenden som annars riskerar att förväxla information med andra relaterade begrepp såsom data, signaler, meddelanden, mening eller kod.

De mest etablerade formella teorierna om information – som Shannons matematiska teori och algoritmisk informationsteori – fokuserar nästan uteslutande på att mäta mängden strukturell information. Men i detta formalistiska fokus har mening, referens och funktion ofta gått förlorade. För att återintegrera information i ett mänskligt, kognitivt och praktiskt sammanhang krävs därför att även de referentiella och normativa dimensionerna återförs till centrum i teoribildningen.

När information reduceras till struktur och kvantitet, riskerar vi att förlora dess kontextuella betydelse. Att signalen bär information är bara meningsfullt om den refererar till något och om denna referens har en faktisk eller potentiell funktion. Detta gäller särskilt i mänskliga sammanhang, där information sällan är neutral eller passiv, utan laddad med syfte, användbarhet och påverkan. Därför är det missvisande att isolera strukturell information från dess normativa implikationer, även om vissa tillämpningar – till exempel inom ingenjörsvetenskap – temporärt gör det för att förenkla beräkningar.

Vad som också är viktigt att förstå, är att begreppet information aldrig är oberoende av tolkning, kontext och ändamål. Även när vi talar om objektiv strukturell information, sker förståelsen av denna information inom ramar som är mänskligt definierade. Dessutom är skillnaden mellan sanning och falskhet – en aspekt ofta förbisedd i tekniska teorier – avgörande i normativa sammanhang. Ett falskt meddelande kan bära strukturell och referentiell information, men dess normativa värde förändras radikalt. Detta aktualiserar behovet av att analysera även felinformation och desinformation som informativa handlingar med egna strukturella, referentiella och normativa profiler.

Det är också väsentligt att se att begreppet orsak – ofta centralt i diskussionen om information – inte är entydigt. Diskussionen om huruvida kausalitet är nödvändig eller tillräcklig för att definiera informationsrelationer visar att starka definitioner av kausalitet riskerar att utesluta gränsfall där information ändå intuitivt föreligger. Därför är det mer fruktbart att använda begreppet fysisk relation som en mer inkluderande term för att analysera informationsbärande processer.

Hur relateras information till världen omkring oss?

Information finns överallt – från de kosmiska gamma-ray burstarna till de små förändringarna i vår DNA, och de sätt på vilka människor kommunicerar med varandra. Vi omges av information, från de fossila lagren på jorden som berättar om gamla miljöer, till röken som stiger från en fackla för att varna för en invasion. Detta gör att information ofta ses som något som finns naturligt i universum, och som är intimt förknippat med verkligheten vi upplever.

Ett centralt problem inom filosofin är frågan om intentionalitet – hur våra mentala tillstånd och språk kan vara "om" något, det vill säga, hur de kan referera till eller representera objekt, händelser och till och med abstrakta begrepp. För att förstå detta måste vi ta hänsyn till flera aspekter. För det första är mentala tillstånd och språkliga symboler inte själva de referenter de representerar. Till exempel, när vi ser en docka av Donald Duck, representerar vårt sinne dockan, men vårt mentala tillstånd är inte dockan i sig. Detta leder till den svåra frågan om hur vi kan förstå att ett mentalt tillstånd, som en tanke på en objekt, faktiskt kan referera till det objektet.

För det andra, vårt sinne kan referera till saker som inte längre existerar. När vi minns gårdagens middag är vårt sinne "om" en upplevelse som inte längre är närvarande. Detta fenomen är särskilt intressant eftersom det tyder på att informationsstrukturer inte bara handlar om den fysiska världen som vi upplever just nu, utan också om tid och minne. På samma sätt kan våra mentala tillstånd och språkliga uttryck referera till universella begrepp som "djur" eller "organismer", som inte är specifika objekt utan snarare kategorier.

En annan aspekt av intentionalitet är förmågan hos språk och sinne att referera till fiktiva entiteter. Tänk på påståendet: "Monkey King är kort." Här refererar språket till en fiktiv figur, men ändå bär på en specifik betydelse. Detta innebär att vår förståelse av information inte är begränsad till den fysiska verkligheten, utan även sträcker sig till det imaginära och konceptuella. Hur vi skapar denna typ av referenser är en central fråga inom filosofin.

Generativ AI hjälper oss att belysa en grundläggande aspekt av informationshantering, nämligen att det finns regelbundna, universella mönster i hur symboler relaterar till varandra. Dessa mönster är användbara för att producera användbara och effektiva textstrukturer, men utan en verklig förståelse av världen kan de inte förklara varför vissa symboler hänvisar till de objekt eller idéer de gör. Därför kvarstår frågan om hur vi kan förstå och förankra meningen av information i den fysiska världen.

Filosofiska teorier om information och medvetande, som teleosemantik eller den ontologiska kommittén i informationsstudier, fortsätter att vara relevanta när vi söker svar på denna komplexa fråga. Dessa teorier hjälper oss att förstå hur vi kan förankra betydelse i den fysiska världen, men de utgör också ett intellektuellt ramverk för att undersöka hur medvetande och språk fungerar i relation till våra erfarenheter och observationer.

Vad som är viktigt att förstå är att information inte bara handlar om att överföra fakta eller data, utan om att etablera meningsfulla relationer mellan symboler och världen de refererar till. Vi måste förstå de mekanismer som gör att information kan vara "om något" och på så sätt skapa en djupare förståelse för både den fysiska världen och våra egna mentala processer.