Mexikanska immigranter till USA uppvisar ofta en hälsosam fördel vid ankomsten, en fördel som försvinner över tid på grund av ackumulerade nackdelar och utmaningar som uppstår när de integreras i det amerikanska samhället. Detta fenomen, känt som immigrantens hälsafördel, innebär att migranter ofta är i bättre fysisk form när de lämnar sitt hemland än när de anländer till USA. Denna fördel kan i början inkludera bättre allmän hälsa än den befolkning de lämnar bakom sig, men den tenderar att minska i takt med att de möter nya hälsorisker och de fysiska och psykiska påfrestningarna av migrationen.

Det är viktigt att förstå att migranter ofta bär på en starkare fysisk författning när de ger sig ut på den farliga resan och arbetar under de hårda förhållandena som krävs för att överleva som obehöriga arbetare. Detta leder till att vissa individer med en robustare hälsa klarar av att genomföra den krävande resan och de tunga arbetsuppgifterna, vilket förklarar en viss initial hälsosam fördel. Men över tid, när migranter stannar längre i USA, förlorar de denna fördel. Fler migranter lever längre än icke-hispaniska vita, men de tillbringar en större del av sina liv lidande av ofta underdiagnostiserade eller felbehandlade kroniska sjukdomar, kognitiva problem eller depression.

Trots dessa fördelar, är immigranternas hälsostatus starkt beroende av deras omgivning. Den sociala och ekonomiska kontexten i USA spelar en avgörande roll för deras hälsa på lång sikt. För de som korsar gränsen utan dokument, innebär detta ett liv fyllt av oro, osäkerhet och den ständiga risken för förlust. Migranter utsätts ofta för fysiska och psykiska påfrestningar redan under själva resan. De utsätts för extrema väderförhållanden som hetta, kyla och vattenfyllda områden som ökar risken för död genom drunkning, hetta eller uttorkning. På den mexikanska sidan möter migranterna ytterligare risker i form av rån, sexuellt våld och utpressning av kriminella nätverk, vilket lämnar djupa psykologiska ärr som ofta förblir obehandlade.

Det som ytterligare försvårar situationen för immigranter är USA:s hårdare gränspolicyer, som inte bara innebär ökade faror för dem som försöker korsa gränsen, utan också förvärrar deras hälsoproblem. Politiska beslut som innefattar längre fängslandet av migranter utan att erbjuda adekvat vård har resulterat i miljontals människor som hålls i undermåliga förhållanden. Fängelsestraffens psykologiska påverkan på migranter, särskilt på barn, har visat sig vara långvarig, vilket leder till svåra trauman som har en påtaglig inverkan på deras framtida hälsa.

Mottagandet i de nya samhällena spelar en avgörande roll för migrantens hälsa, särskilt i relation till deras förmåga att hantera den sociala och ekonomiska kontexten. Många migranter har bott i USA i över ett decennium och har genomgått stora förändringar i sina livsstilar och sociala nätverk. Under denna period utsätts de ofta för diskriminering, fattigdom och andra faktorer som leder till en gradvis försämring av hälsan. Det är också avgörande att förstå att den långsiktiga effekten på deras hälsa inte bara handlar om de fysiska omständigheterna, utan om den psykiska påfrestning som följer av att vara en del av en marginaliserad grupp.

För många mexikanska migranter innebär livet i USA en långvarig kamp mot både externa faktorer och interna psykologiska utmaningar. Åtskillnad från familj, förlust av kulturellt stöd och den ständiga rädslan för deportation påverkar deras mentala hälsa negativt. Social isolering, ångest och posttraumatiskt stressyndrom är vanliga konsekvenser som inte bara drabbar migranter själva, utan även deras barn, som ofta växer upp i en miljö präglad av osäkerhet och diskriminering. Dessa förhållanden försvårar förmågan att assimilera eller integreras i det bredare samhället, vilket gör det svårare att bygga upp en stabil framtid.

Det är också viktigt att förstå att trots dessa svårigheter, finns det aspekter av det sociala nätverket i USA, såsom gemenskapen bland andra mexikanska immigranter, som kan fungera som ett skyddsnät. Den gemensamma identiteten och solidariteten bland migranter kan ha en skyddande effekt mot stressorer som fattigdom och diskriminering. Denna kollektivitet fungerar som en buffert mot de negativa effekterna av det amerikanska samhällets ibland fientliga och exkluderande attityder gentemot invandrare. Men, denna effekt är ofta tillfällig, då den långsiktiga ackumuleringen av nackdelar kan leda till en gradvis nedgång i hälsostatusen.

Vad som verkligen blir tydligt är att migrantens hälsa inte enbart kan förstås genom den initiala fördelen av god hälsa vid ankomst eller genom teorin om ackulturation, där invandrare anpassar sig till den amerikanska livsstilen och de negativa hälsovanor som kan följa med detta. Istället är det viktigt att förstå att de negativa effekterna på hälsan i många fall beror på långvarig diskriminering, social ojämlikhet och utsatthet för stressande och farliga livsbetingelser. De hälsoproblem som uppstår är ofta en konsekvens av de strukturella orättvisor som migranter ställs inför under och efter deras migration.

Hur Donald Trump och Hans Retorik Påverkade Latinos i USA 2016

Forskning visar att sociala identiteter som är mer framträdande för individer, särskilt de som är relaterade till deras etniska bakgrund, är mer mottagliga för politisering genom fientlig retorik. Garcia-Rios, Pedraza och Wilcox-Archuleta (2018) argumenterar för att personer med starkare etnisk identitet är mer benägna att reagera negativt på fientliga politiska uttalanden, och deras studie visar att högt identifierade mexikanska amerikaner ogillar Trump mer än lågt identifierade och andra grupper med latinamerikanskt ursprung. När Trump inledde sin presidentkampanj med en xenofobisk attack mot mexikanska invandrare och de som kommer in i USA via den södra gränsen, provocerade han inte bara mexikanska amerikaner, utan en mycket större latino-grupp i USA. Denna attack, som riktade sig mot hela den latinamerikanska gemenskapen, fick många att inte bara reagera som mexikanska eller kubanska amerikaner, utan som en rasifierad grupp, latinoer eller hispanics.

Enligt vår hypotes skulle de som utvecklat en rasifierad pan-etnisk identitet vara mer benägna att ogilla Trump, särskilt under 2016 års val, när de kanske kände att deras medlemskap i det bredare amerikanska samhället ifrågasattes. Latinos i USA, som ofta blir rasifierade baserat på hudfärg, språk och kultur, har också starka band till invandringsfrågor. Trumps retorik, som främst attackerade invandrare, särskilt mexikanska och andra latinamerikanska immigranter, gjorde att många i denna grupp kände sig hotade. Undersökningar har visat att immigrationsstatus är en av de viktigaste faktorerna för att rasifiera individer, och 67 % av registrerade latino-väljare känner någon som är papperslös, vilket visar på den nära kopplingen mellan deras personliga liv och invandringspolitiken.

Bland mexikanska amerikaner är 35 % immigranter, men bland andra latinamerikanska nationaliteter är andelen betydligt högre. Detta innebär att effekterna av Trumps anti-immigrantretorik sträcker sig långt bortom bara den mexikanska amerikanska befolkningen. Vi hypoteserar att Trumps angrepp på invandrare skulle leda till att latinos i USA, oavsett nationalitet, skulle börja identifiera sig starkare med sin latino-identitet och känna sig hotade, vilket skulle föranleda en ökad ogillande av Trump och en ökad politisk mobilisering bland denna grupp.

För att förstå denna utveckling mer detaljerat, introducerar vi två mått för att operativisera den rasifierade pan-etniska identiteten: känslor av diskriminering mot latinos i USA och ett mått som vi kallar "immigrant-linked fate", vilket innebär en uppfattning om att vad som händer immigranter i USA kommer att påverka ens eget liv. Dessa mått fångar hur djup rasifieringen och upplevelsen av invandrarstatus är för latinos i USA. När dessa faktorer är närvarande i hög grad, är det troligt att latinos som identifierar sig starkt med sin latino-identitet och upplever diskriminering, har en ogynnsam syn på Trump och hans politiska budskap.

Emotionsforskning indikerar att känslomässiga reaktioner på hotfull retorik kan spela en avgörande roll i att mobilisera individer politiskt. Förtvivlan och rädsla leder ofta till att människor drar sig undan politiskt, medan ilska har visat sig vara en känsla som mobiliserar politiskt deltagande. Detta har bekräftats i tidigare studier, där ilskan, som uppstår som en reaktion på upplevda orättvisor, leder till ett ökat engagemang i politiska aktiviteter, medan andra känslor, som rädsla, inte har samma konsekvens. Under 2016 års presidentval, när Trumps retorik var särskilt riktad mot latinos och invandrare, var det troligt att många i denna grupp kände ilska, vilket förmodligen ledde till en ökad politisk mobilisering bland latinos. Denna ilska var inte begränsad till mexikanska amerikaner, utan var ett gemensamt drag för latinos från alla nationaliteter och generationer, som reagerade på den anti-immigrant retoriken.

De som identifierade sig med en rasifierad latino-identitet och kände att deras "immigrant-linked fate" var nära kopplat till invandrarnas situation, var mer benägna att uttrycka ogillande mot Trump och delta aktivt i valprocessen. Denna mobilisering var inte begränsad till protester utan inkluderade ett brett spektrum av politiskt deltagande, vilket sträckte sig över olika former av engagemang, från att rösta till att delta i organisationer som arbetar för invandrarnas rättigheter.

När vi analyserar de rasistiska attityderna bland latinos och deras känsla av sammanhang med immigrantgruppen, får vi en mer nyanserad förståelse av varför och hur latinos mobiliserade politiskt under Trumps kandidatur. Forskning och data från undersökningar som den Collaborative Multi-Racial Post-Election Survey (CMPS) från 2016 visar att latinos inte bara reagerade på Trumps angrepp mot invandrare utan även på den övergripande upplevelsen av att vara utsatta för rasism och diskriminering. Att förstå denna dynamik är avgörande för att få insikt i den politiska mobiliseringen bland latinos under valåret 2016.

Hur verklig invandring och handel påverkade Trump-väljare i 2016 års val

Donald Trumps användning av nationalistisk retorik har blivit ett kännetecken för hans politiska karriär. Genom att koppla dåliga ekonomiska förhållanden till globalisering och mångfald, förvränger Trump verkliga orsaker bakom arbetslöshet och låg inkomst. Hans retorik kring handel och invandring, särskilt från Mexiko, har målmedvetet förvanskat den verkliga dynamiken bakom ekonomiska utmaningar som arbetslöshet och fattigdom. Studier har visat att de ekonomiska utmaningarna i stora delar av de områden där Trump fick starkt stöd är verkliga, men inte har något direkt samband med den lokala exponeringen för mexikansk handel eller invandring. Istället är det andra faktorer, såsom strukturella förändringar i arbetsmarknaden och globala ekonomiska processer, som utgör grundorsakerna till de svårigheter som många regioner upplever.

I vår undersökning analyserar vi den faktiska volymen av handel och invandring snarare än att fokusera på attityder kring dessa ämnen. Tidigare forskning har inte undersökt hur verklig invandring och handel påverkade Trump-valet 2016. Den enda studien som behandlar handel är den av arbetsmarknadsekonomer som David Autor och hans kollegor, som undersökte effekterna av kinesiska importflöden på amerikanska arbetsmarknader. I denna studie fokuserar vi särskilt på handelsrelationerna med Mexiko, som har varit ett av de mest demoniserade ämnena i Trumps kampanj och presidentskap, där han konsekvent hävdade att Mexiko stod för landets ekonomiska och sociala problem.

För att analysera sambandet mellan Trump-stöd, handel och invandring samlade vi data på både makro- och mikronivå. På makronivå användes data från 1 925 amerikanska län, som tillsammans utgör 94,4 procent av USA:s befolkning. På individnivå användes data från den amerikanska valundersökningen CCES för att få insikter i hur attityder om invandring och handel var förknippade med Trump-väljarnas beteenden. Våra analyser visade att det inte var den faktiska mängden mexikansk invandring eller handel som direkt förklarade stödet för Trump, utan snarare var det specifika sociala och ekonomiska faktorer som påverkade väljarnas beslut.

Ett grundläggande problem med Trumps argument är att de inte erkänner de komplexa och sammanflätade ekonomiska realiteter som ligger till grund för arbetslöshet och låg inkomst. Människor i många av de områden där Trump fick stort stöd har upplevt jobbutsugning, som delvis beror på att gamla industrijobb har försvunnit eller automatiserats bort, snarare än på grund av ökad invandring eller global handel. Dessa strukturella förändringar har haft en djupare effekt på de lokala ekonomierna än vad retoriken om invandring och handel ger sken av. Det är därför viktigt att se bortom Trumps enkla förklaringar för att förstå de verkliga ekonomiska krafterna som påverkar arbetarklassen i dessa regioner.

I vår mikroanalys, som också använder CCES-data, granskade vi Trump-väljarna på individnivå och analyserade om deras attityder till invandring och handel påverkade deras politiska val, oberoende av deras faktiska ekonomiska situationer. Vår forskning visade att även om många väljare som stödde Trump hade negativa attityder till invandring och globalisering, så var det de ekonomiska förhållandena i deras hemregioner som i större utsträckning påverkade deras beslut. Den största delen av Trumps stöd verkar ha kommit från de som kände sig missgynnade av den globala ekonomins utveckling, snarare än de som var direkt påverkade av invandring.

För att verkligen förstå hur dessa faktorer spelade en roll i 2016 års val, är det också viktigt att ta hänsyn till förändringar i väljarnas beteende i det efterföljande valet 2018. Enligt vår analys fanns det en betydande förskjutning i hur vissa grupper av Trump-väljare röstade i mellanårsvalet, där en del av de som valt Trump 2016 röstade för den demokratiska kandidaten i 2018. Detta visar på en förändring i väljarnas lojalitet, vilket kan vara ett resultat av missnöje med Trumps hantering av vissa ekonomiska och sociala frågor, som inte i första hand kan förklaras av invandringspolitik eller handelsflöden.

För att verkligen greppa de politiska och ekonomiska realiteter som låg till grund för Trumps valframgång, måste man alltså se bortom den förenklade retoriken och fokusera på de verkliga, ofta dolda, faktorer som påverkade väljarnas beslut. Det handlar inte bara om att förstå hur invandring och handel påverkar den ekonomiska situationen, utan också om att erkänna de djupare sociala och kulturella omständigheter som spelar en roll i hur människor ser på sig själva och sin plats i världen.

Hur modeller för vattenresurser utvecklas och används i realtid
Hur kan vibrationsdata från ett testfordon användas för att identifiera brofrekvenser och modformer på kurvbroar?
Hur Relativa Entropi och Absolut Kontinuerliga Sannolikhetsmått Kopplas Samman
Kan man vara verklig utan att vara född som en kvinna?
Hur Burke kämpade med marknadens värde och den aristokratiska ordningen