Dessa metodiska rekommendationer är avsedda för matematiklärare i allmänna utbildningsorganisationer i Balashov kommunala distrikt, som genomför de grundläggande utbildningsprogrammen för grundläggande allmän utbildning under förhållanden där undervisning sker med hjälp av distansutbildningsteknologier och e-lärande. De är utarbetade på basis av arbetsprogram i matematik från olika läromedelskomplex.
I Balashov kommunala distrikt används olika läromedelskomplex för undervisning i matematik. Läroboksförfattarna har föreslagit egna tillvägagångssätt för att bestämma ordningen på undervisningsmaterialet samt för att forma systemet av kunskaper, färdigheter och arbetsmetoder. Samtidigt har varje lärare rätt att utarbeta sitt eget arbetsprogram i matematik. Därför kan de teman som återstår att studera under det aktuella läsåret variera mellan olika utbildningsinstitutioner vid skrivandet av dessa rekommendationer.
Ett alternativ för att optimera utbildningsprogrammet kan vara att flytta vissa teman till nästa läsår. Behovet av flytt beror på att krav från SanPiN måste följas vid distansundervisning, vilket leder till en minskning av antalet timmar för att täcka programmaterialet. I tabell 1 presenteras exempel på teman som, vid behov, kan flyttas till nästa läsår.
Repetition och systematisering av läromaterialet för matematikkursen i den aktuella klassen bör organiseras i början av nästa läsår, parallellt med genomgången av de teman som är planerade i arbetsprogrammen.
Tabell 1
| Exempel på teman som rekommenderas att studera på grundläggande nivå under återstående period 2019–2020 | Exempel på teman som, vid behov, kan flyttas till läsåret 2020–2021 |
|---|---|
| Årskurs 5 | |
| Vilenkin N. Ya. et al. "Matematik, 5" | Kapitel "Verktyg för beräkningar och mätningar". Multiplikation och division av decimaltal. Procent |
| Merzljak A. G. et al. "Matematik 5" | Medelvärde. Beräkning av procentandelar |
| Nikolskij S. M. et al. "Matematik 5" | Addition, subtraktion, multiplikation och division av blandade bråk. Rektangelns area, volym av ett rätblock. Representering av bråk på en koordinatlinje |
| Bunimovich E. A. et al. "Matematik 5" | Kapitel "Månghörningar". Bråkräkning. Tabeller och diagram |
| Årskurs 6 | |
| Vilenkin N. Ya. et al. "Matematik, 6" | Lösning av ekvationer. Grafer. Parallella linjer. Perpendikulära linjer. Stapeldiagram. Koordinatplan |
| Merzljak A. G. et al. "Matematik 6" | Lösning av ekvationer. Problem med hjälp av ekvationer. Parallella linjer. Perpendikulära linjer. Spegling och central symmetri. Koordinatplan |
| Nikolskij S. M. et al. "Matematik 6" | Segmentlängd. Omkrets. Cirkelns area. Grafer. Vanliga och decimala bråk. Stapeldiagram |
| Bunimovich E. A. et al. "Matematik 6" | Månghörningar och mångfasetter. Rationella tal. Mängdbegrepp. Operationer med mängder. Illustration av relationer mellan mängder med hjälp av Eulers cirklar |
| Årskurs 7 | |
| Merzljak A. G. et al. "Algebra 7" | Lösning av problem med system av linjära ekvationer. System av linjära ekvationer med två variabler |
| Mordkovich A. G. "Algebra 7" | Funktion y = x². Faktorisering av polynom |
| Nikolskij S. M. et al. "Algebra 7" | Lösning av problem med hjälp av linjära ekvationssystem av första graden |
| Merzljak A. G. et al. "Geometri 7" | Konstruktion. Metod för geometriska ställen av punkter i konstruktionsproblem. Cirkel och cirkelyta |
| Atanasjan L. S. et al. "Geometri 7" | Konstruktion av en triangel med tre givna element. Summan av triangels vinklar. Förhållanden mellan sidor och vinklar i trianglar. Rätvinkliga trianglar |
| Årskurs 8 | |
| Merzljak A. G. et al. "Algebra 8" | Kvadratiska ekvationer |
| Mordkovich A. G. "Algebra 8" | Approximativa värden av reella tal. Standardform av ett positivt tal. Ojämlikheter |
| Nikolskij S. M. et al. "Algebra 8" | Grafisk lösning av ekvationssystem |
| Merzljak A. G. et al. "Geometri 8" | Månghörningar. Area av en månghörning |
| Atanasjan L. S. et al. "Geometri 8" | Fyra speciella punkter i en triangel. Tangent till en cirkel. Centrala och inskrivna vinklar. Insprängd och omskriven cirkel |
Vid studiet av programmaterialet under återstående tid av läsåret 2019–2020 rekommenderas att fokus flyttas mot att tillägna sig nytt material. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utveckla färdigheter i att använda grundläggande begrepp, regler och basalgoritmer. Till exempel kan grundläggande algoritmer inkludera algoritmer för aritmetiska operationer med vanliga och decimala bråk, blandade tal, användning av aritmetiska egenskaper vid omvandling av uttryck, samt algoritmer för lösning av linjära och kvadratiska ekvationer.
Vid presentation av nytt material kan tekniken med att förstora didaktiska enheter och användning av undervisningsfall tillämpas. Till exempel, vid studiet av temat "Operationer med decimala bråk" kan multiplikation och division behandlas samtidigt som ömsesidigt omvända operationer och användas för kontroll av beräkningarnas korrekthet.
Vad är potentialen i antiaging genom autofagi och senescens?
Hur kan fysikaliskt grundade metoder förenkla icke-linjär analys av ramsystem?
Hur Ventilationssystem kan Optimeras för Effektivitet och Flödesreduktion
Hur optiskt kontrollerade Aharonov-Bohm-oscillationer påverkas av inre elektriska fält och tunneling i kvantprickar
Uppskattning av graden av överensstämmelse hos empiriska slumpvektorer med hjälp av centrala momentfunktioner.
Uppgifter från kontrollarbete nr 6: Optik
Sök ytterligare information på webbplatsen www.fkg.ch
Den texten du skickade är mycket omfattande (över 50 000 tecken). För att korrekt översätta allt till svenska med bevarad struktur krävs bearbetning i delar — annars riskerar texten att kapas eller tappa formatet.

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский