Vad innebär Schumpeters preanalytiska vision för ekoinomiska teorier?

Schumpeter framhåller att den preanalytiska kognitiva handlingen är avgörande när det inom ett vetenskapsområde uppstår oförmåga att förklara fenomen eller när en omvärdering är nödvändig. Detta står i kontrast till den mer formella vetenskapliga metoden, där analysen grundas på etablerade begrepp och teorier. I Schumpeters perspektiv är den preanalytiska visionen något som ligger före själva analysen och ramar in de begrepp som vetenskapen senare kommer att undersöka.

Schumpeters idéer om den preanalytiska visionen skiljer sig dock från Daly och Costanza. För Schumpeter handlar denna vision om att definiera ett "koherent set av fenomen", men ekologiska ekonomer har inte ännu identifierat ett sådant set på ett konkret sätt. Därför förblir det fortfarande oklart i vilken grad denna vision kan tillämpas på ekologisk ekonomi. Schumpeter föreslog att den vetenskapliga processen började med att definiera de begrepp och relationer som skulle analyseras och att dessa begrepp kunde förändras i takt med att nya fakta och förståelser introducerades.

I denna process blev vetenskapsmän medvetna om de filosofiska förutsättningar som låg till grund för deras forskning. Det handlar om ontologiska frågor, som: Vad förstår vi som verkligt? Vilka egenskaper har de fenomen vi studerar? Hur passar de in i större sammanhang? Detta sätt att närma sig vetenskapen är något som står i kontrast till mer reduktionistiska synsätt, som tenderar att söka absoluta, objektiva sanningar utan att beakta de större, komplexa sammanhangen.

Neurath, Kuhn och Schumpeter delar alla en gemensam syn på vetenskaplig förändring, även om de betonar olika aspekter. Schumpeter liknar den preanalytiska visionen vid en begynnande reflektionsfas där idéer och koncept prövas innan de formuleras för en djupare empirisk analys. Enligt Schumpeter är det i denna inledande fas som ideologi spelar en avgörande roll. Det handlar om att erkänna att vetenskapen, även inom de mest "objektiva" discipliner, inte är fri från värderingar och förutsättningar. Vetenskapen, enligt Schumpeter, är ideologiskt laddad redan från början, även om detta ofta inte erkänns inom den dominerande ekonomiska teorin.

Enligt Schumpeter är det också viktigt att förstå att det inte finns någon ren objektivitet i vetenskaplig forskning. Det innebär att de vetenskapliga modeller som utvecklas alltid är beroende av både epistemologiska och ontologiska förutsättningar. Modellerna är inte neutraliteter utan konstruktioner som baseras på en specifik syn på världen. I detta sammanhang blir preanalytiska visioner viktiga, eftersom de hjälper till att formulera de begrepp som sedan kommer att utgöra vetenskapens analytiska verktyg.

Schumpeter kritiserar ofta reduktionismen, som enligt honom förlorar viktiga aspekter av den komplexa verkligheten. Han påpekar att vetenskaplig förändring inte handlar om att helt bryta med tidigare idéer, utan om en process av omvärdering och justering. Schumpeter ser denna process som något som sker genom en samlad insats av vetenskapsmän som tillsammans konceptualiserar de fält de arbetar inom. Han föreslår att forskare inte bör vara rädda för att erkänna ideologiska förutsättningar, utan snarare medvetet använda dem för att utveckla nya sätt att tänka på världen.

Vad är då betydelsen av denna förståelse för ekologisk ekonomi? Den pekar på att ekologisk ekonomi inte kan reduceras till en samling objektiva fakta, utan måste förstås som ett system av värderingar och förutsättningar som påverkar de begrepp som används för att analysera ekonomin. Den preanalytiska visionen blir därmed en förutsättning för att kunna förstå hur ekonomiska system fungerar i relation till det större ekologiska sammanhanget.

För att kunna tillämpa Schumpeters idéer på ekologisk ekonomi behöver vi vara medvetna om att de begrepp vi använder för att förstå ekonomiska system alltid är beroende av våra förutsättningar om världen och vårt världsöverskridande synsätt. Vi måste acceptera att värderingar är en ofrånkomlig del av vetenskapen och istället för att försöka eliminera ideologi från vårt tänkande bör vi reflektera över hur våra förutsättningar påverkar våra analyser.

Det är också viktigt att förstå att den process Schumpeter beskriver, där den preanalytiska visionen övergår till analytiska modeller, aldrig är en linjär eller enkel process. Det är en komplex, iterativ rörelse mellan att formulera begrepp och att pröva dessa begrepp i verkligheten. Vetenskaplig förändring är inte ett resultat av att objektiva fakta plötsligt förändras, utan av en kontinuerlig omvärdering och förnyelse av våra idéer och modeller.

Vad innebär ekologisk ekonomi och dess samband med traditionell ekonomi?

Enligt många av de mest framstående tänkarna inom ekologisk ekonomi, som Brian Walker och Paul Ehrlich, är den största utmaningen för hållbar utveckling att utveckla förutsägande modeller för att utvärdera de långsiktiga effekterna av politiska val. Denna syn innebär att ekologisk ekonomi i många avseenden har sökt modeller som är förenliga med traditionella ekonomiska antaganden om marknadsanalys och optimala lösningar. Till exempel, vissa förespråkare av ekologisk ekonomi, såsom Partha Dasgupta och Karl-Göran Mäler, har accepterat att förmågan att betala för arter på de högsta trofiska nivåerna (som rovdjur) kan användas för att härleda värdet av arter på lägre nivåer i näringskedjan. Denna syn bygger på en atomistisk reduktionism, där varje del av systemet behandlas som en separat enhet som kan mätas och vägas in i ekonomiska modeller.

Ekologisk ekonomi verkar därför ibland föra ett konstant balanserande act mellan att stå fast vid vissa av de centrala metoderna från den traditionella ekonomin, samtidigt som man försöker bredda synsättet för att inkludera ekologiska realiteter som inte alltid kan fångas inom de strikta matematiska modellerna som mainstream-ekonomin förespråkar. Detta leder ofta till paradoxala situationer där modeller måste anpassas för att passa in i en fördefinierad metodik, trots att dessa modeller kan framstå som alltför förenklade eller missvisande i relation till de faktiska ekologiska systemen de avser att beskriva.

Ett centralt problem som dessa grupper ofta undersöker är hur de traditionella ekonomiska instrumenten – till exempel marknadsmekanismer för utsläppshandel – kan användas för att lösa ekologiska problem. Här kan man se att medan vissa ekologiska ekonomer, såsom Herman Daly, förespråkar en begränsning av ekonomisk tillväxt för att hantera planetens gränser, så ser andra den traditionella marknadsekonomin som en lösning där problemet enbart är att "sätta rätt priser". Daly, som en kritiker av marknadsfundamentalism, har i sina skrifter tagit avstånd från det dominerande synsättet att tillväxt och marknader automatiskt leder till hållbarhet.

Trots dessa utmaningar inom ekologisk ekonomi finns det också starka röster som hävdar att denna disciplin inte är en radikal omvälvning från traditionell ekonomi. Forskare som Stefan van den Bergh, till exempel, argumenterar för att ekologisk ekonomi kan ses som en förlängning av de befintliga neoklassiska teorierna, där begreppet externa effekter (som föroreningar) kan hanteras genom marknader och ekonomiska incitament. Detta synsätt har kritiserats för att förlita sig för mycket på marknader för att lösa problem som egentligen handlar om djupare strukturella brister i vårt ekonomiska system.

Social-ekologisk ekonomi strävar efter att utveckla en mer realistisk förståelse av hur mänskliga samhällen interagerar med den naturliga världen, och söker ett paradigm för ekonomi som inte enbart fokuserar på ekonomisk tillväxt, utan på att skapa rättvisa och hållbarhet i en värld med begränsade resurser.

Vidare är det viktigt att förstå att ekologisk ekonomi inte handlar om att helt förkasta marknadsmekanismer eller tekniska lösningar för hållbarhet. Det handlar snarare om att utveckla modeller som bättre kan fånga de komplexa interaktionerna mellan natur och samhälle, och att utvärdera hur marknader och politik kan anpassas för att stödja långsiktiga ekologiska mål. Den ekologiska ekonomin står därför som en bro mellan de traditionella ekonomiska synsätten och ett mer holistiskt perspektiv, där man erkänner att ekonomisk aktivitet och ekologiska processer är oskiljaktigt sammanlänkade.