Silicon Photonics (SiPh) och Electro-absorption Modulated Lasers (EMLs) är två framstående teknologier inom optisk kommunikation, som båda spelar en viktig roll i utvecklingen av framtida datacenter och nätverkslösningar. Båda teknologierna har sina unika fördelar och begränsningar, och deras applicering beror på specifika behov i den ständigt växande efterfrågan på snabbare och mer effektiva kommunikationssystem.

SiPh-teknologin utnyttjar kisel som optiskt medium för att skapa kompakta, energieffektiva och högpresterande fotoniska integrerade kretsar (PIC), vilket är särskilt fördelaktigt för chip-till-chip-anslutningar inom AI-datacenter. I de traditionella optiska modulerna används dock inte silikon-fotonik för överföringshastigheter på 400 Gbps eller 800 Gbps, vilket innebär att det finns en betydande teknologisk klyfta. Men vid hastigheter på 1,6 Tbps och högre blir silikonfotonik oumbärligt. En sådan innovation är FOWLP (Fan-Out Wafer Level Packaging)-baserad, mold-first elektrisk-fotonisk förpackning, som nyligen har visat sig kunna uppnå en sammanlagd sändning- och mottagningskapacitet på 1,792 Tbps över åtta kanaler vid 224 Gbps/λ.

I en annan CPO-struktur (Chip-on-Photonic Module) kan den elektroniska integrerade kretsen (EIC) anslutas till en silikonbaserad PIC via mikro-bump-interkopplingar, vilket är ett exempel på hur nyare förpackningstekniker optimerar prestandan och effektiviteten hos optiska system. TSMC:s nyutvecklade plattform, COUPE (Compact Universal Photonic Engine), är ett annat exempel på framsteg, där en ny typ av förpackningsteknik som använder avancerad system-in-chip-teknik och specifika anslutningar mellan EIC och PIC, kan maximera energieffektiviteten och reducera impedansen i gränssnittet mellan de två komponenterna.

Å andra sidan är EML-teknologin en integrerad elektro-optisk konverter som används för att överföra information via ljusvågor, och har blivit populär för webb-baserad kommunikation, särskilt i datacenter och telekommunikationsnätverk. EML:er har hög moduleringshastighet och låg effektförbrukning, vilket gör dem till ett effektivt alternativ för långväga optisk kommunikation. EML-enheter är tillverkade på en enda chip, som integrerar en laser-diod tillsammans med en elektro-absorptionsmodulator (EAM) och ibland en semikonduktor-optisk förstärkare (SOA). Detta gör EML-enheter särskilt användbara i högpresterande datacenterlösningar där hastigheter på 800 Gbps och 1,6 Tbps krävs.

Det finns också en jämförelse mellan SiPh och EML-teknologier som belyser deras respektive styrkor. Silicon photonics kan använda den mogna CMOS-fabrikationsprocessen för att integrera optiska komponenter som vågledare, modulatorer och detektorer på en enda kiselchip, vilket ger en kostnadsfördel gentemot EML-teknologi. SiPh-systemen kräver också färre lasrar för att uppnå samma bandbredd som sina diskreta motsvarigheter, vilket gör dem mer kostnadseffektiva. Samtidigt har EML-enheter, med sin högre effektförbrukning och lägre integrationsdensitet, sina egna fördelar när det gäller långdistanskommunikation och modulering med hög hastighet.

När man tittar på vågledare, som är en avgörande komponent inom både SiPh och EML-system, används olika strukturer och material för att effektivt transportera ljussignaler på chips. De vanligaste vågledartyperna inkluderar de begravda kanalvågledarna, strip-loaded vågledare och planar vågledare, där varje typ har sina specifika fördelar när det gäller ljusfångst och förlustminimering. I SiPh-kretsar används vanligtvis Silicon-on-Insulator (SOI) wafers för att bygga dessa vågledare, som erbjuder låg dämpning och hög effektivitet vid signalöverföring. Detta gör det möjligt att utveckla avancerade optiska enheter som splittrar, bryggor och optiska interkonnektioner.

För att förstå de teknologiska framstegen i dagens optiska kommunikation är det viktigt att betona hur dessa olika teknologier arbetar tillsammans för att skapa nästa generations datacenterinfrastruktur. Silicon Photonics erbjuder en effektiv lösning för chip-till-chip-kommunikation inom datacenter, medan EML erbjuder en kraftfull lösning för långväga och högkapacitetsnätverk. Kombinationen av dessa teknologier är avgörande för att möta den ökande efterfrågan på datakommunikation och nätverkskapacitet, där hastigheter på flera terabit per sekund (Tbps) är nödvändiga.

Det är också viktigt att förstå hur utvecklingen av dessa teknologier inte bara påverkar datacenter och telekommunikation utan även andra områden som LiDAR, signallaser och optiska transceivers. Genom att integrera avancerade optiska komponenter på en enda chip, som i fallet med SiPh och EML, blir det möjligt att skapa mycket mer kompakta och energieffektiva system som kan driva en mängd olika applikationer, från autonoma fordon till smarta nätverk.

Hur påverkar lodets hållbarhet elektronikapplikationers pålitlighet?

Lodfogar, trots att de är små, spelar en central roll i den elektroniska enhetens långsiktiga funktionalitet. Låg kvalitet eller felaktig design av lodfogarna kan snabbt leda till funktionella problem, vilket gör att förståelsen av deras pålitlighet är avgörande för att skapa hållbara och effektiva elektroniska system. När man arbetar med olika typer av elektroniska applikationer—från handhållna enheter till fordonsindustrin—är förståelsen för hur lodfogarna presterar under olika förhållanden och i olika material avgörande för att optimera livslängden och prestandan hos dessa enheter.

För handhållna applikationer krävs en hög hållbarhet på grund av de fysiska påfrestningarna som uppstår vid användning. Dessa påfrestningar innefattar både mekaniska och termiska chocker som kan orsaka mikrofrakturer i lodfogarna. Mikrofrakturer kan snabbt leda till att kretsarna tappar kontakt, vilket får systemet att sluta fungera. För att minska risken för sådana problem krävs noggrant val av lodmaterial och lödprocess. Samma gäller för databehandlingsapplikationer, där den ökade prestandan och tätheten på kretsarna sätter stora krav på hållbarheten hos lodfogarna. Här blir termiska cykler och variationer särskilt utmanande, vilket ställer krav på att både material och konstruktion av lodfogarna måste anpassas för att tåla dessa förändringar.

Inom fordonsindustrin ställs ytterligare krav på lodfogarnas pålitlighet. Förutom de vanliga mekaniska och termiska påfrestningarna som alla elektroniska komponenter utsätts för, måste komponenterna som används i fordon även kunna hantera extrema temperaturer och vibrationer, vilket ökar risken för att fogarna spricker eller sviktar. Här spelar både valet av lödmaterial och själva lödtekniken en avgörande roll för att säkerställa att komponenterna förblir funktionella över en lång tidsperiod.

Flera faktorer påverkar hållbarheten hos lodfogarna. Dels handlar det om det specifika lödmaterialet som används; vissa legeringar är mer motståndskraftiga mot termiska chocker och mekaniska påfrestningar än andra. Men även designen på själva lodfogarna—hur de är placerade och deras storlek—kan påverka deras långsiktiga hållbarhet. En annan viktig faktor är den miljö som enheten arbetar i. Hos exempelvis fordon eller industriell utrustning utsätts elektroniska komponenter för betydligt mer extrema förhållanden än i vanliga hushållsapparater, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till dessa variabler redan i designfasen.

Det är också värt att notera att när det gäller minnesmoduler och SSD-enheter, som är beroende av komplexa lagringslösningar med hög prestanda, blir lodfogarnas pålitlighet en ännu viktigare faktor. För dessa komponenter kan till och med små förändringar i lodfogarnas kvalitet och integritet leda till allvarliga prestandaförluster eller till och med total systemfel. Speciellt med tanke på den ökning av datatrafik och bearbetningskrav som sker, måste dessa komponenter tåla en högre nivå av stress under längre perioder utan att försämras.

En av de mest kritiska aspekterna av lodfogars hållbarhet i dessa applikationer är hur de reagerar vid extremt låga temperaturer. Vid kryogena temperaturer, som kan uppstå i vissa industriella eller vetenskapliga tillämpningar, tenderar vissa lödmaterial att bli spröda och mycket känsliga för frakturer. Därför måste både materialval och tillverkningsprocess vara noggrant anpassade för att förhindra att fogarna spricker under dessa extrema förhållanden.

För att bättre förstå mekanismerna bakom lodfogarnas hållbarhet måste vi också överväga bristerna i deras mekaniska prestanda under långvarig användning. Med högpresterande datorsystem, som används inom forskning och avancerad beräkningskapacitet, kan lodfogarna utsättas för extremt höga temperaturer och stora mekaniska påfrestningar. Detta innebär att de snabbt kan förlora sin hållbarhet, vilket leder till att hela systemet måste ersättas eller repareras. Därför är det avgörande att förstå och testa de mekaniska och termiska responserna hos lodfogarna innan de används i dessa tillämpningar.

Vad som också bör noteras är den utveckling som har skett inom lödningstekniker. Tidigare var lodning en enkel process, men nu, med framväxten av nya material och avancerade tillverkningsprocesser, har komplexiteten ökat. Både forskare och ingenjörer arbetar kontinuerligt på att utveckla nya lösningar för att förbättra pålitligheten hos lodfogarna och minska risken för svikt. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att använda material som är mer hållbara och som motstår termiska och mekaniska påfrestningar bättre än tidigare.

En annan viktig aspekt är det potentiella förfallet av lodfogarnas kvalitet över tid. Det är inte ovanligt att komponenter som fungerar bra under en initial period börjar uppvisa försämring i lodfogarna när enheten används under längre perioder. Forskning har visat att lodfogarna, särskilt de som används i höga temperaturer, kan genomgå en process av eutektisk migration eller andra former av nedbrytning som inte märks förrän det är för sent. För att säkerställa långvarig pålitlighet är det därför viktigt att utveckla tester som kan förutsäga dessa nedbrytningseffekter.

Det är avgörande att vi noggrant väljer både material och designlösningar som förhindrar lodfogarnas sprödhet och svikt, särskilt i applikationer med höga krav på prestanda och hållbarhet. Det är genom att förstå de detaljerade mekanismer som påverkar dessa fogar som vi kan skapa mer tillförlitliga och långvariga elektroniska system.

Vad är de tekniska kraven för minnespaket i handhållna och bilapplikationer?

För handhållna enheter är det viktigaste att optimera prestandan samtidigt som en kompakt och lätt konstruktion bibehålls. I takt med att marknaden utvecklas mot miniatyrisering och tunnare enheter, ställs nya krav på både materialen och själva designen av minnespaketen. En av de största utmaningarna är att hitta rätt balans mellan hållbarhet och tunna komponenter, vilket kräver innovativa lösningar på såväl materialnivå som konstruktion.

Ett av de viktigaste tekniska kraven för handhållna enheter är att paketets höjd, z-tjocklek och det omgivande materialet ska vara så små som möjligt, utan att ge avkall på prestandan. Här spelar val av substrat, t.ex. användning av tunnare material (<100 µm), en stor roll. Det finns dock flera tekniska hinder, såsom oro för hög temperaturdistortion av det tunna substratet och svårigheter med att fästa komponenterna ordentligt under produktionen. För att åstadkomma detta krävs innovativa lösningar som exempelvis förbättrad die attach film (DAF) och användning av högre ledningsförmåga i materialet.

En annan viktig aspekt i handhållna enheter är termisk hantering. Överhettning kan snabbt leda till produktfel och försämrad funktionalitet. För att möta detta behov måste man utforska material som har högre termisk ledningsförmåga, till exempel alumina med en termisk ledningsförmåga över 3 W/mK, och undersöka nya EMC-material. Termiska mellanlager måste också optimeras för att säkerställa att värmen effektivt leds bort från de känsliga komponenterna.

För bilapplikationer har kunderna särskilda krav på robusthet under hårda temperaturcykler, stötar och vibrationer. Det är vanligt att minnespaketet monteras på en tjockare kundkort, där det finns mindre fokus på paketets z-höjd men desto mer på att hantera mekaniska påfrestningar. För dessa applikationer är det viktigt att säkerställa att lödfogar är robusta nog för att stå emot temperaturcykler och chocker. Lösningar som dubbelsidiga monteringar, komponentunderfyllning och olika metoder för att minska den mekaniska spänningen på lödfogarna kan vara avgörande för att uppnå tillräcklig hållbarhet.

Vid val av lödallianser för bilapplikationer måste man ta hänsyn till både lödfogarens hållbarhet och deras prestanda vid temperaturcykling. Vanliga lödallianser som SAC305 och SAC302 ger bra balans mellan temperaturcykling och stötbeständighet, men det finns även specialallianser med lägre innehåll av silver som kan ge ännu bättre prestanda vid falltester.

För att optimera dessa tekniska egenskaper är det viktigt att också beakta hur olika beläggningar och interfaciala material (IMC) påverkar lödfogarens prestanda. Till exempel kan användning av elektrolitisk NiAu-beläggning på substratet minska bildandet av voids vid lödfogar, vilket i sin tur kan förhindra många av de vanligaste problem som uppstår vid termiska påfrestningar.

Förutom det tekniska ramverket som beskrivs ovan, är det också avgörande att förstå hur dessa lösningar fungerar i verkliga miljöer. När det gäller handhållna enheter, är det inte bara fråga om att möta tekniska specifikationer utan också att skapa hållbara produkter som tål vardagens slitage. I bilar, där de elektroniska komponenterna ofta utsätts för extrema temperaturer och vibrationer, är det ännu viktigare att säkerställa långvarig pålitlighet och funktionalitet.