Att vara en del av fågelskådningsgemenskapen innebär mer än att bara titta på fåglar. Det är en resa in i naturens värld, där varje observation och varje fågel blir en ny möjlighet att förstå vår planet bättre. Denna gemenskap, som omfattar tusentals passionerade fågelskådare, erbjuder inte bara tillgång till exklusiva belöningar och rabatter, utan också en chans att få den senaste informationen om händelser, nyheter och belöningar som kan fördjupa din passion. För fågelskådare som prenumererar på facktidskrifter får de möjlighet att ta del av exklusiva förmåner som inte finns tillgängliga för vanliga läsare. Men fågelskådning handlar inte bara om att få information och belöningar – det är också en passion, en upptäckt och ett sätt att se världen med nya ögon.

För att verkligen uppskatta fågelskådningens magi är det viktigt att förstå den ständiga förnyelsen och dynamiken i fågellivet. Ett exempel på detta är månadens fågel – stenfalken (Stone-curlew). Denna fågel är känd för sina enorma gula ögon, en anpassning till dess nattliga jaktvanor. Till skillnad från andra vadarfåglar, som ofta använder sina näbbar för att känna efter byten i lera under natten, använder stenfalken sina stora ögon för att söka efter sitt byte i mörkret. Denna fågel är en sällsynt syn i Storbritannien, och man finner den i huvudsak på de sparsamt vegeterade och steniga markerna i områden som Breckland och Salisbury Plain. Under juli är det bästa tillfället att observera dessa fåglar, särskilt om du är ute tidigt på morgonen för att undvika värmebölja och få bra sikt.

För många fågelskådare är juli också en tid att observera och identifiera unga fåglar som just har vuxit till sig. Till exempel, pilgrimsfalken (Peregrine), som under 1960-talet var en hotad art, har nu ökat i antal. Med cirka 1750 par i Storbritannien är det inte ovanligt att se unga pilgrimsfalkar som lär sig att jaga. De äldre, mer erfarna fåglarna lär sina unga att fånga sina byten, och en av de mest spektakulära synerna är när en ung falk flyger högt och snabbt för att fånga en annan fågel i luften.

På samma sätt som vi ser fram emot att få observera den majestätiska pilgrimsfalken, får vi även chansen att se den vackra alkorna (Razorbill), en fågel som häckar i kolonier på klippor längs kusterna. Trots att alkorna inte är lika vanliga som vissa andra arter, är deras utseende och deras sång något som många fågelskådare ser fram emot under sommaren. Dessa fåglar är också en påminnelse om hur mångfalden av fågelarter i Storbritannien berikar vårt landskap och våra liv.

Juli är även månaden för att vara uppmärksam på sällsynta och ovanliga fåglar. En av de fåglar som kan dyka upp är den medelhavsskrattmåsen (Mediterranean Gull). Dessa måsar, som ibland ses vid kuster eller på åkermarker, har ett mer eleganta och distinkt utseende än de vanliga svartvingade måsarna, vilket gör dem lämpliga att identifiera. Liksom andra sällsynta fåglar, är dessa oväntade fynd ett bevis på hur rik fågellivet kan vara, och på de unika möten som fågelskådare kan uppleva.

Men kanske viktigare än själva fåglarna är insikten om deras livsmiljöer och deras plats i ekosystemet. Att observera fåglar handlar inte bara om att se på deras fysiska skönhet eller att hitta sällsynta arter. Det handlar också om att förstå deras beteenden, deras livsmiljöer och hur de interagerar med den miljö de lever i. När vi ser fåglar i deras naturliga habitat, blir vi påminda om hur sammanflätade alla levande varelser är. Fågelskådning skapar en möjlighet att reflektera över naturens sårbarhet och vikten av att bevara den.

Fågelskådning handlar om att skapa en djupare förståelse för världen omkring oss. Ibland ser vi fåglar på avstånd, ibland nära, men varje gång vi ser en fågel blir vi påminda om den naturliga världens skönhet och mångfald. Att vara fågelskådare är inte bara en hobby – det är ett sätt att delta i en global gemenskap av människor som värdesätter naturen, och det ger oss en chans att bidra till bevarandet av denna skönhet för kommande generationer.

Hur har stadsfåglar som goshawks anpassat sig till storstadsmiljöer i Berlin?

Goshawks började häcka i Berlin för omkring 25 år sedan, inte länge efter att jag började guida fågelskådare, berättar Rolf. I staden har dessa rovfåglar ett överflöd av bytesdjur och skyddas från jakt. Detta fenomen speglar en växande trend där flera arter av rovdjur finner nya livsmiljöer i urbana landskap, där tillgången på mat och skydd från traditionell jakt ger dem en unik fördel. Rolf påpekar att jakt på fåglar är djupt rotad i den tyska landsbygdskulturen, ofta baserat på en missuppfattning om att det är bra för naturen, vilket är långt från verkligheten.

Berlin, med sina stora parker och skogar, erbjuder en exceptionell miljö för en rad olika fågelarter, däribland goshawks, som nu häckar i stadens mest centrala områden. Tiergarten, en stor och mestadels informell skogpark i stadens centrum, är en av de bästa platserna att skåda både goshawks och andra skogsarter som morkulla och trädgårdstrast. Den ligger bara sju minuter från Berlin Hauptbahnhof med U-Bahn och är ett perfekt exempel på hur urbana miljöer har blivit en plats för rovfåglar att trivas.

Rolf och hans sällskap ger oss en fängslande inblick i livet för goshawks i denna stad. En förmiddag vid Tempelhof-fältet ger oss en chans att studera dessa imponerande fåglar på nära håll. Här, i en miljö som en gång var en del av Berlins luftbro, ser vi flertalet hawks och andra arter. Stora fåglar som ravnar och fasaner delar samma himmel med småsparvar och talgoxar. Trots att detta område är relativt nytt för många fågelskådare, har det visat sig vara ett av de mest produktiva ställena för att observera goshawks i deras naturliga livsmiljö.

Flera av dessa par har visat sig vara mycket territoriella, där hanarna gör sina uppvisningar i luften för att imponera på honorna. Deras ålder och de olika färgerna på deras ögon hjälper oss att identifiera individer, där de yngre fåglarna ofta har blekare ögon. Den orange färgen på en vuxen goshawks ögon är så slående att den får en att stanna och beundra dess intensiva blick, nästan som en varning för alla andra arter i området. Det är en tydlig signal om deras dominans och vikt i det lokala ekosystemet.

Efter att ha studerat en parning i Tiergarten fortsätter vår resa till Humboldthain Park, en annan populär plats för fågelskådare. Här, där den tyska muren en gång löpte, har flera olika fågelarter funnit sitt hem. Det är inte bara goshawks som häckar i dessa parkområden, utan också flera andra skogsfåglar som trädgårdstrast och småspov. När vi skådar vidare under den kalla februarisolen, hör vi sången från flera fåglar och ropen från småfåglar som samlats i området. Plötsligt dyker en större silhuett upp mellan träden, en ung goshawk som rör sig majestätiskt genom luften. Dess rörelser är graciösa men fulla av kraft, och den landar snabbt på en gren där den sitter och spanar efter potentiella byten.

Berättelsen om goshawks i Berlin är inte bara en historia om anpassning, utan också om hur städer kan bli oväntade tillflyktsorter för vilda djur, även för de mest krävande rovfåglarna. Det är viktigt att förstå att dessa fåglar inte bara överlever i dessa miljöer, utan faktiskt trivs där. Staden ger dem resurser som annars skulle vara svåra att hitta i mer traditionella naturområden, och de urbana skogarna och parkerna har blivit nya jaktmarker och häckningsområden för dem. Detta kan även ses som ett tecken på att naturens ekosystem är mer flexibla än vi kanske tror.

Att vara medveten om hur djurlivet anpassar sig till människans närvaro är avgörande för att förstå hur vi som art påverkar andra arter på både stora och små sätt. Förutom att ha en vacker natur att njuta av, måste vi också förstå vårt ansvar att bevara och skydda dessa nya miljöer, så att vi kan fortsätta att leva i harmoni med dem. Detta gäller inte bara rovfåglar som goshawks, utan även för alla de arter som lyckas anpassa sig till våra städer och urbana landskap.

Hur man gör fruktiga syrups och shrubbar – Ett smakfullt sätt att blanda syror och sötma
Hur kan felaktig statistisk modellering leda till missförstådda kausala samband?
Hur Henrietta Swan Leavitts arbete revolutionerade vår förståelse av universum
Hur påverkar politiska skandaler demokratin?