Ekonomi som disciplin kräver en reform, men istället för att nedsänka sig i den ortodoxa mainstreamekonomin och dess teorier eller använda dess begrepp och modeller i ett försök att visa att de är felaktiga, behövs ett alternativt program och en paradigmatisk agenda. Kritiken mot den nuvarande ekonomin pekar på behovet av att omvandla ekonomiska system bort från konsumism och material- samt energiintensiva livsstilar. Ekonomins ortodoxi är ett hinder för framsteg och inte ett hjälpmedel för social-ekologisk omvandling, men den är också på ett annat sätt irrelevant, eftersom den inte är nödvändig för att utveckla en progressiv agenda. Heterodoxa ekonomiska skolor erbjuder positiva alternativ till ortodoxin snarare än att enbart vara i opposition till mainstream (en negativ nedvärderande definition som undviker att uppmärksamma innehållet). Om den ortodoxa ekonomin försvann skulle de heterodoxa skolorna vara oberörda. Därför är inte den ortodoxa ekonomin från en heterodox synvinkel fienden som måste besegras, utan en samling idéer och argument som saknar substantiell mening eller förklaringskraft när det gäller den sociala försörjningsprocessen (Lee 2012: 339).
Bland de heterodoxa skolorna finns det gemensamma idéer och en potential för enhet, trots många skillnader. Hur detta kan uppnås och den vetenskapsteori som krävs för att göra det är ämnen som behandlas i del II av denna bok. Vissa ekonomer, som Georgescu-Roegen, började som ledande figurer inom mainstream-ekonomin men övergick senare till att bli starka kritiker av denna. Det visar på att förändring är möjlig även inom en disciplin som ofta anses vara fastlåst i etablerade tankemönster. Ekonomer som Ostrom och Stiglitz har visat att miljömässig och social hållbarhet kan tas på allvar även inom ramen för en ekonomisk diskussion, men det krävs en medveten omvärdering av de grundläggande begreppen.
Det är också viktigt att förstå att den ekonomiska ortodoxin inte är neutral. I själva verket är den ekonomiska ortodoxin intimt kopplad till kapitalismens uppbyggnad och vidmakthållande. Ekonomin fungerar inte enbart som en neutral analys av hur resurser fördelas, utan också som en ideologi som styr hur vi förstår välfärd, arbete och tillväxt. Det är här de heterodoxa skolorna erbjuder alternativ. De påminner oss om att ekonomin inte kan reduceras till en fråga om marknader och vinstmaximering. Istället måste vi ompröva fundamentala begrepp som arbete, värde och hållbarhet för att utveckla ekonomiska system som verkligen kan leda till en social-ekologisk transformation.
Det är också väsentligt att komma ihåg att detta inte handlar om att "besegrade" mainstream-ekonomin. Om mainstream-ekonomin försvann skulle de heterodoxa skolorna fortfarande behöva utvecklas och skapa egna lösningar, och det är där de verkliga utmaningarna ligger. Hur kan vi utveckla ekonomiska system som inte bara utmanar den rådande ordningen utan faktiskt erbjuder konkreta alternativ som främjar social-ekologisk transformation?
När vi blickar framåt är det inte bara frågan om att ersätta en ekonomisk teori med en annan. Det handlar om att bygga en helt ny förståelse för hur ekonomiska system fungerar och hur de kan omformas för att stödja ekologisk hållbarhet och social rättvisa. Ekonomiska system måste beakta mer än bara marknader och pengar; de måste ta hänsyn till naturens gränser och människors välbefinnande. Det innebär att vi inte bara behöver nya ekonomiska modeller utan också en ny syn på vad ekonomi är och hur den bör tjänar samhället i stort.
Det är också nödvändigt att undersöka varför dessa idéer inte är mer etablerade inom de ekonomiska institutionerna och utbildningen. Historiskt har ekonomisk utbildning varit starkt bundet till en ortodox syn på marknaden, vilket har gjort det svårt att tänka på alternativ. Ekonomerna i den heterodoxa skolan kämpar inte bara mot ett system av teori och modell, utan mot en institutionell kraft som hävdar sin egen legitimitet och blockering av alternativa synsätt.
Det är därför av yttersta vikt att börja ifrågasätta de grundläggande antagandena om vad ekonomi är och vilka mål den bör ha. Vi behöver gå bortom den enkla tanken om "tillväxt" och "effektivitet" och fokusera på att skapa en ekonomi som är hållbar, rättvis och i harmoni med naturens egna processer. Endast genom att utmana de djupare, ontologiska frågorna om vad som verkligen är värdefullt och viktigt, kan vi börja forma en ekonomi som inte bara upprätthåller utan också berikar våra samhällen och vår planet.
Vad innebär ekologisk ekonomi som en radikal vetenskap och hur kan den utmana ekonomins traditionella synsätt?
Ekologisk ekonomi som ett vetenskapligt område är långt ifrån att vara en enkel eller dogmatisk gren av ekonomin. I sin kärna handlar den om att förstå och kritisera de dominerande ekonomiska modellerna och deras inverkan på både samhälle och natur. Kritiken av den dogmatiska synen på etablerade paradigmer, där utomstående synpunkter avfärdas på förhand, är grundläggande. Å andra sidan riskerar en eklektisk syn, där alla teorier betraktas som potentiellt värdefulla, att förlora sin kritiska skärpa. Denna syn gör det möjligt att acceptera motsägelsefulla teorier utan att göra någon substantiell bedömning av deras praktiska relevans, vilket kan neutralisera själva grundvalen för vetenskaplig utveckling.
När ekologisk ekonomi går bortom den dogmatiska eller eklektiska ansatsen, framträder ett radikalt alternativ. Det innebär att skapa en teori som inte bara omfamnar eklektiska idéer utan också kritiserar och reflekterar över deras förmåga att beskriva verkliga orsakssamband. Ekologisk ekonomi erbjuder inte en uppsättning tekniker för att bygga på redan etablerade idéer, utan en metod för att utmana och förändra de sociala och ekonomiska institutionerna som sprider falska föreställningar om vår ekonomiska, sociala och ekologiska verklighet.
För att detta ska kunna åstadkommas krävs en noggrann filosofisk och metodologisk grund. En sådan grund bör varken vara en trång, dogmatisk form av positivism, eller en naiv empirism som begränsar vår förståelse av världen till det som kan observeras och mätas. Ekologisk ekonomi måste beakta andra dimensioner av verkligheten, som inte kan fångas av enkla mätmetoder eller traditionella vetenskapliga modeller. Det krävs ett djupare ontologiskt angreppssätt – en förståelse för att verkligheten är mer än vad vi omedelbart kan observera. Detta kräver nya metoder och ett öppet sinne för tvärvetenskapligt samarbete och vetenskaplig pluralism.
De som förespråkar för eklektisk pluralism och radikal relativism missar ofta en grundläggande aspekt: kunskapsskapande kräver inte bara ett öppet sinne, utan också en förmåga att kritiskt reflektera och förkasta teorier som inte erbjuder en realistisk och effektiv förklaring av fenomen. Det handlar om att utveckla teorier som faktiskt förklarar och inte bara beskriver. Detta leder till en mer rigorös vetenskap, där metoder och teorier inte appliceras godtyckligt utan baseras på objektets natur och behovet av att förstå världen på ett djupare sätt.
De mer ortodoxa ekonomiska teorierna, som ofta reducerar alla ekonomiska processer till enbart kapitalismens logik, misslyckas med att förklara verkligheten på ett sätt som kan främja förändring. För att ekologisk ekonomi ska kunna erbjuda ett alternativ till dessa snäva perspektiv krävs en metodologisk och ontologisk grund som gör det möjligt att förstå och förändra de sociala och fysiska system som formar vårt samhälle.
I denna kontext är kritisk realism en potentiell väg framåt. Kritisk realism erbjuder en djupare förståelse för vetenskapens funktion och kan hjälpa till att forma de filosofiska grundvalarna för ekologisk ekonomi. Genom att förstå och använda kritisk realism kan ekologiska ekonomer skapa en teoretisk bas som både är i samklang med verkligheten och samtidigt kapabel att utmana de etablerade ekonomiska modellerna.
För att ekologisk ekonomi ska kunna växa som en vetenskap krävs det också en medvetenhet om att den inte är ideologiskt neutral. Den strävar efter en radikal förändring – både inom ekonomins disciplin och i de sociala och ekonomiska system som styr våra samhällen. Den är inte en teori som bara beskriver världen, utan en teori som aktivt försöker förändra den. Ekologisk ekonomi bör ses som en rörelse för att skapa en mer rättvis och hållbar ekonomi som inte bara ser till marknadens behov utan också till människors och planetens välbefinnande.
Denna förståelse bör stå som en vägledande princip för ekologiska ekonomer. En sådan syn på ekonomi handlar inte om att införliva fler teorier utan om att skapa en mer holistisk och långsiktig förståelse för hur vi kan leva i harmoni med vår omgivning.
Hur kan ekologisk ekonomi bidra till att förstå samhällets ekologiska utmaningar?
Ekologisk ekonomi växer fram som ett disciplinerande perspektiv där syftet är att förstå och hantera de komplexa relationerna mellan natur och samhälle. Det är en gren av ekonomin som strävar efter att inkorporera ekologiska och sociala aspekter i de ekonomiska analyserna och politiska beslutsfattandet. Genom att sammanfläta ekologi och ekonomi syftar ekologisk ekonomi inte bara till att förstå de ekologiska processerna, utan också till att omvärdera den ekonomiska utvecklingen i relation till naturens gränser och människans långsiktiga välfärd.
En central utgångspunkt inom ekologisk ekonomi är att marknaden inte är en neutral kraft, utan en produkt av sociala, politiska och historiska processer. Den ekonomiska teorin om tillväxt och välfärd, som har dominerat mainstream-ekonomin i mer än ett sekel, har ofta ignorerat de ekologiska gränserna för tillväxt. Ekologiska ekonomer påpekar att det är en illusion att föreställa sig att vi kan fortsätta växa ekonomiskt utan att påverka jordens ekologiska system på lång sikt. Marknaderna, som traditionellt betraktas som effektiva och självreglerande, misslyckas med att ta hänsyn till externa faktorer, som miljöförstöring och naturresursutarmning, vilket gör det omöjligt att uppnå verklig hållbarhet genom marknadsdynamik.
Den teoretiska bakgrunden till ekologisk ekonomi sträcker sig över flera decennier och bygger på kritiska analyser av konventionell ekonomi. Tänkare som Martinez-Alier, som i sina studier av ekologiska konflikter och värderingar betonar vikten av att förstå ekonomins roll i miljökonflikter, visar på hur värderingar kan kollidera mellan olika samhällsgrupper. Det finns också ett växande intresse för att integrera filosofiska perspektiv, som djup ekologi, i förståelsen av mänskliga handlingar i relation till naturen. Naess’ och andra ekofilosofer har argumenterat för att den ekologiska rörelsen inte bara ska fokusera på att åtgärda de symptom som uppstår genom miljöförstöring, utan även på att förändra de djupare filosofiska och etiska värderingarna som ligger till grund för vårt ekonomiska system.
Ekologisk ekonomi står också i kontrast till den mer traditionella ekonomiska teorin genom att den förespråkar en kritisk granskning av tillväxt och framsteg. Detta perspektiv hävdar att kontinuerlig ekonomisk tillväxt inte bara är orealistisk, utan även skadlig på lång sikt, särskilt i en värld med ändliga naturresurser. Istället för att se tillväxt som en oavbruten positiv drivkraft, ser ekologisk ekonomi det som ett system som måste balanseras mot ekosystemens förmåga att regenerera sig. Därmed behövs en mer nyanserad syn på vad som verkligen är "framsteg" för människan och för planeten.
För att förstå de ekologiska utmaningarna är det också avgörande att erkänna behovet av transdisciplinär forskning och socialt lärande. Luks och Siebenhuner pekar på vikten av att använda tvärvetenskapliga metoder för att utveckla nya former av socialt samarbete och styrning. Ett sådant tillvägagångssätt gör det möjligt att integrera olika typer av kunskap, både vetenskaplig och praktisk, och att engagera samhällen i att finna lösningar på hållbarhetsproblemen.
Ett annat viktigt inslag i den ekologiska ekonomins filosofi är hur vi hanterar begrepp som värde och rättvisa. Inom den traditionella ekonomiska teorin mäts värde ofta i monetära termer, vilket innebär att icke-marknadsvärden som biologisk mångfald eller ekosystemtjänster tenderar att förbises. Ekologiska ekonomer förespråkar istället för en mer mångfacetterad syn på värde, som inkluderar både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer. I detta sammanhang är det också viktigt att förstå värderingens komplexitet – både i termer av objektivitet och subjektivitet – och hur dessa värden påverkar beslut om naturresurser och miljöpolitik.
För att kunna tillämpa dessa idéer i praktiken är det också avgörande att överväga hur ekonomiska och politiska system kan omstruktureras för att stödja hållbar utveckling. Detta innebär en utmaning, eftersom det kräver att politiska beslut inte bara tar hänsyn till ekonomisk effektivitet, utan också ekologisk rättvisa och socialt ansvar. Ett sådant skifte innebär att vi måste ifrågasätta den rådande ordningen av ekonomiska incitament och belöningar, samt skapa nya incitament som belönar de ekologiskt hållbara alternativen.
Ekologisk ekonomi handlar inte bara om att analysera och förstå de aktuella miljöproblemen. Det handlar också om att ompröva de grundläggande antaganden och värderingar som formar vårt ekonomiska system. För att kunna tackla de utmaningar vi står inför på global nivå, från klimatförändringar till förlust av biologisk mångfald, krävs en djupare förståelse av de system som vi är en del av, både i naturen och i samhället. Detta innebär att vi måste ompröva vad vi anser vara värdefullt, och arbeta för att skapa ett ekonomiskt system som är förenligt med planetens gränser och människans långsiktiga välmående.
Hur Paradigmatiskt Motstånd och Pragmatism Påverkar Miljöekonomin: Ekologisk Ekonomi och Dess Framtid
Ekologisk ekonomi har länge varit ett ämne för diskussion och kontrovers, där olika skolor och paradigm kämpar om att definiera både dess innehåll och riktning. En viktig aspekt av denna diskussion handlar om gränsdragningen mellan vad som betraktas som ortodoxa och heterodoxa tankesätt, och hur dessa skär genom förståelsen av den pågående miljökrisen. Påståenden från Silva och Teixeira (2011) om att ekologisk ekonomi numera är en "post-normal" vetenskap bygger på en missförståelse av denna vetenskaps epistemologiska grund, som omfamnar en pragmatisk och conformistisk inställning, vilket resulterar i en överdriven användning av matematiska modeller och kvantifiering som inte återspeglar de verkliga ekologiska utmaningarna (Spash 2013a).
Denna syn på ekologisk ekonomi, som identifierar den som en gren av den ortodoxa ekonomin – en syn som Hoepner et al. (2012) sprider genom sina citatanalyser – bidrar till att förvirra vad som egentligen utmärker den ekologiska ekonomin från mer traditionella ekonomiska skolor som jordbruksekonomi och resursekonomi. Ett genomgående tema är att de som försöker skapa en förändring inom ekonomin, för att bättre förstå miljökrisen, ofta fastnar i en konservativ syn som inte utmanar de grundläggande ekonomiska idéerna om tillväxt och marknadseffektivitet.
Det är därför viktigt att klargöra skillnaderna mellan ortodox och heterodox ekonomi, särskilt när det gäller att hantera ekologiska problem. De ortodoxa ekonomerna, som fortfarande dominerar det ekonomiska landskapet, ser miljöproblem som externa effekter, som marknaden "misslyckas" med att åtgärda. Detta synsätt, som etablerades på 1980-talet, ser miljöförstöring som ett problem som kan lösas genom en enkel skatt eller en utvidgning av privat äganderätt – en lösning som inte nödvändigtvis förändrar den underliggande strukturen i ekonomin. Men det finns ett pågående skifte i denna syn när mer mainstream-ekonomer, inklusive flera Nobelpristagare, börjat ta upp miljöfrågor mer seriöst. Frågan är dock om detta faktiskt signalerar en förändring i synen på den ekologiska krisen, eller om det bara är en kosmetisk förändring inom ett oförändrat paradigm.
När vi ser på arbetet från ekonomer som William Nordhaus, som 2018 tilldelades Sveriges Riksbankpris för sitt arbete om klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser, ser vi en tydlig illustration av problemet. Nordhaus, som länge har hävdat att de ekonomiska kostnaderna för att kontrollera växthusgaser är för höga för att rättfärdiga större åtgärder, använder modeller som ofta kritiseras för att vara naiva och förenklade. Hans arbete, som fokuserar på kostnads-nyttanalys, har konsekvent nedvärderat den miljömässiga och hälsomässiga påverkan av klimatförändringar. Problemet med dessa modeller är att de inte tar hänsyn till de långsiktiga och dynamiska effekterna av miljöskador, som exempelvis matproduktion och ekonomins sårbarhet för extrema väderhändelser som torka och översvämningar.
På samma sätt har Nicholas Stern, även han känd för sitt arbete med sociala kostnads-nyttanalys och marknadslösningar som koldioxidhandel och grön ekonomi, blivit en förespråkare för att klimatkrisen kan hanteras genom marknadsbaserade lösningar. Men detta synsätt har också kritiserats för att förminska den systemiska karaktären av de ekologiska kriserna och för att fortfarande sätta människans välstånd på toppen av hierarkin. Den övergripande synen på marknaden som ett verktyg för att rätta till miljöproblem underlåter att beakta de djupare strukturella förändringar som krävs för att verkligen bemöta den ekologiska utmaningen.
Men heterodoxa skolor, som marxistisk ekonomi, feministisk ekonomi och postkeynesiansk ekonomi, erbjuder alternativa perspektiv på hur vi kan förstå och hantera dessa problem. Dessa skolor av ekonomiskt tänkande tenderar att omfamna en mer kritisk syn på kapitalismens roll i miljöförstöringen och erkänner behovet av strukturella förändringar i ekonomiska system. Till exempel, inom marxistisk ekonomi, finns en betoning på att kapitalismens interna motsättningar och växande ojämlikheter driver miljöförstöring, vilket inte enkelt kan lösas genom att enbart marknadsjustera externa effekter. Feministisk ekonomi lyfter fram de könsrelaterade dimensionerna av miljöförstöring, särskilt hur kvinnor i många delar av världen påverkas mer av ekologiska kriser. Postkeynesiansk ekonomi, å andra sidan, ifrågasätter den traditionella idén om oändlig ekonomisk tillväxt och förespråkar för en mer hållbar och inkluderande ekonomisk politik.
En viktig aspekt av heterodox tänkande är dess syn på verkligheten som inte är reducerad till marknader och priser. För dessa skolor av tänkande är det avgörande att förstå de ekologiska och sociala sammanhangen där ekonomiska beslut tas. Det innebär att miljöproblemen inte kan reduceras till externa effekter som marknader kan korrigera, utan måste förstås som grundläggande samhälleliga och politiska frågor som kräver omvärdering av ekonomins fundamenta.
För att verkligen förstå de ekologiska utmaningarna måste vi erkänna att miljökrisen inte är en avvikelse från den normala ekonomiska processen utan en inbyggd konsekvens av de ekonomiska system vi har byggt. Detta kräver en ny ekonomisk syn, en där ekologiska och sociala värden inte är underordnade ekonomisk tillväxt och vinstmaximering. Att arbeta för en paradigmskifte i ekonomin, som tar hänsyn till de ekologiska kriserna på allvar, innebär att bryta med de etablerade tankemönstren och förstå att ekonomiska modeller måste grundas på ekologiska och sociala realiteter, inte på förenklade kostnads-nyttomodeller.

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский