Hur kan vi förstå de komplexa relationerna mellan USA och Mexiko i ljuset av Trumps politik?

För att förstå den komplexa och ibland motsägelsefulla relationen mellan USA och Mexiko är det nödvändigt att utforska de historiska och samtida politiska faktorer som har format förhållandet, särskilt i kontexten av Donald Trumps politiska uppgång. Denna relation har ofta karaktäriserats av spänningar kring migration, handel och rasfrågor, och även om de har utvecklats under lång tid, fick de en ny dynamik med Trumps valkampanj och hans politiska agenda. Trump byggde sin politiska framgång på berättelsen om att USA:s storslagenhet förlorades genom "illegala" invandrare och handelsavtal som påstås ha skapat ekonomiska underskott och förlorade arbetstillfällen.

Men denna förenklade bild måste ses i ett större historiskt sammanhang för att verkligen förstå dess komplexitet. Relationen mellan USA och Mexiko har alltid varit starkt präglad av ojämlikhet, med Mexiko ofta i en underordnad position, både politiskt och ekonomiskt. Detta har inte bara inneburit utmaningar för Mexiko, utan också för USA, där den negativa effekten av denna asymmetri ibland drabbat specifika samhällsgrupper, särskilt de som befinner sig i utsatta områden.

Trumps narrativ om att invandring och handel är huvudorsaker till USA:s ekonomiska svårigheter var effektivt i att skapa en politisk rörelse bland hans väljare. Det var en berättelse som talade till oro, rädsla och missnöje, och han framställde Mexiko som den främsta boven i den ekonomiska dramat. Denna syn på Mexiko som en fiende bidrog till hans stöd bland många väljare som kände att de hade förlorat på globaliseringen och på den fria rörligheten av människor och varor. Men när man tittar närmare på de områden som mest stödde Trump, ser vi en intressant paradox.

De distrikt som röstade mest på Trump var nämligen inte de som påverkades mest av mexikansk invandring eller handel med Mexiko. Istället var det de områden där dessa faktorer hade minst påverkan som var mest benägna att ge sitt stöd till Trump. Detta visar på en viktig skillnad mellan den politiska retoriken och de faktiska ekonomiska och demografiska realiteterna. Trumps retorik rörde sig mer om känslor och uppfattningar än om faktiska data och objektiv påverkan.

Att förstå denna komplexitet är avgörande för att kunna navigera de politiska och ekonomiska frågor som fortfarande präglar USA-Mexiko-relationerna idag. När vi ser på utvecklingen efter Trumps presidentskap, där migration och handel fortsatt att vara heta ämnen, måste vi inse att lösningarna på dessa frågor kräver mer än politiska beslut som enbart fokuserar på gränser och handel. De kräver ett grundläggande erkännande av den gemensamma historia och de ömsesidiga intressen som binder USA och Mexiko samman.

Så, trots Trumps förlorade politiska strid, är den verkliga kampen för att övervinna de murar som byggts upp mellan USA och Mexiko fortfarande pågående. Den kräver en långsiktig strategi för att skapa en mer rättvis och integrerad relation mellan de två länderna, där handel och migration inte ses som hot utan som potentiella källor till ömsesidiga fördelar.

Hur NAFTA Påverkade Mexikos Jordbrukssektor och Migration till USA

Trots dessa negativa effekter på många lantbrukare, visar data att produktionen av inhemsk majs faktiskt har ökat under NAFTA, även om importen också har stigit. Mellan 1994 och 2008 var en stor andel av majskonsumtionen i Mexiko baserad på importerad majs, vilket gav USA en dominerande roll på den mexikanska marknaden. Det är viktigt att notera att även om det fanns tariffkvoter för att skydda den mexikanska produktionen, användes dessa inte fullt ut, vilket gav upphov till en situation där billig amerikansk majs flödade in utan att möta större handelshinder.

Forskning visar att migrationen av mexikanska jordbruksarbetare till USA inte visade en enkel och direkt koppling till produktionen eller importen av majs. Antalet mexikanska arbetare som korsade gränsen minskade under de första åren efter att NAFTA trädde i kraft men ökade kraftigt fram till 2007, för att därefter sjunka dramatiskt. Detta innebär att effekten av handelspolitiska förändringar inte var helt linjär eller enkel att förutse. Samtidigt som utvandringen minskade, ökade sysselsättningen i Mexikos jordbrukssektor, vilket tyder på att det inte fanns ett direkt samband mellan ökad handel och utvandring.

Det är också viktigt att förstå att den mexikanska regeringen svarade på de nya utmaningarna genom att införa program som skulle minska de negativa effekterna av den internationella konkurrensen. Ett exempel på detta var skapandet av ASERCA (Agencia de Servicios a la Comercialización y Desarrollo de Mercados Agropecuarios), som tillhandahöll stöd till jordbrukare som odlade icke-kompetitiva stapelgröder. Programmet PROCAMPO, som lanserades 1994, gav direkta betalningar till bönder oberoende av produktionen, vilket hjälpte många att hålla sig kvar i jordbruket trots de konkurrensproblem som orsakades av internationell handel.

Trots dessa stödprogram har det varit tydligt att Mexiko har fortsatt att odla majs, om än till viss del under större press från utländsk produktion. Det är intressant att notera att mexikanska konsumenter i stor utsträckning föredrar vit majs framför den gula majs som huvudsakligen används till djurfoder och industriella ändamål. Detta kulturella och ekonomiska fenomen har hjälpt till att skydda den inhemska marknaden för majs.

När man ser på den globala handeln med jordbruksprodukter måste man förstå att prisfluktuationer inte bara påverkar marknaden utan också individer och samhällen på djupgående sätt. Ett exempel på detta är hur prisnedgångar på majs har en liten men mätbar effekt på migrationen till USA, där en minskning på 10 procent i majspriser leder till en ökning av migrationen med bara 0,2 procent. Detta pekar på en komplex dynamik där både ekonomiska och sociala faktorer spelar in, och där den enkla förklaringen om att lägre priser leder till mer migration inte håller när man ser till helheten.

Det är även viktigt att ta hänsyn till de förändringar som har skett på den globala jordbruksmarknaden sedan NAFTA. Mexiko har blivit mer integrerat i den globala handelspolitiken, där prisförändringar på internationella marknader för majs och andra livsmedel får en allt större inverkan. Förståelsen av dessa globala samband och hur de påverkar den inhemska ekonomin, samt hur regeringar svarar på dessa förändringar, är avgörande för att kunna förutse och förstå trender inom migration och jordbrukspolitik.