Hur påverkar geopolitik och teknologi utvecklingen av vindkraft både på land och till havs?

Vindkraftens globala marknad har fyrdubblats under det senaste decenniet och framstår som en av de mest kostnadseffektiva och motståndskraftiga energikällorna i världen. Trots covid-19-pandemin fortsatte sektorn att växa kraftigt, med nya installationer som nådde över 90 gigawatt år 2020, vilket innebar en ökning med 53 % jämfört med föregående år. Den asiatiska marknaden, särskilt Kina och Stillahavsområdet, leder utvecklingen och står för den största tillväxten, följda av USA och Europa. Latinamerika, Afrika och Mellanöstern expanderar också, om än i mindre skala. De fem största marknaderna – Kina, USA, Brasilien, Nederländerna och Tyskland – står tillsammans för över 80 % av den globala expansionen.

Framtiden pekar tydligt mot en ökad andel offshore-vindkraft. Trots att den fortfarande utgör en liten del av total kapacitet, bedöms offshore-vindkraft bli Europas främsta energikälla redan kring 2040. Internationella Energiorganisationen (IEA) överträffar återkommande sina prognoser för både onshore- och offshore-utbyggnad, vilket speglar en accelererande teknologisk och ekonomisk utveckling. Priserna på vindkraftverk har sjunkit tack vare förbättrade leveranskedjor och tekniska innovationer, vilket gör vindkraft allt mer ekonomiskt hållbart.

Teknologiska framsteg har ökat vindkraftens attraktivitet, men det finns fortfarande utmaningar i form av tekniska gränser och säkerhetsaspekter i konfliktområden. Den ekonomiska hållbarheten är avgörande för fortsatt investering, särskilt i nyare teknologier. För att minska globala beroenden av fossila bränslen krävs en förståelse för de sammanflätade aspekterna av geopolitik, teknikutveckling och energipolitik.

Hur geopolitiska faktorer påverkar vindkraftsutveckling i Ukraina och globalt

I Ukraina, särskilt efter den ryska annekteringen av Krim och kriget i Donbas, har vindkraften varit en central fråga för landets energiomställning. Konflikterna i öst och Krimhalvöns annektering skapade en komplex geopolitisk situation där Ryssland stärkte sitt inflytande genom att hämma investeringar i Ukrainas förnybara energi. Stora delar av landets vindkraftkapacitet låg innan annekteringen på Krim, och de exakta konsekvenserna av förlusten av dessa resurser är fortfarande oklara. Vissa vindkraftsparker som var statligt ägda tvingades troligen övergå i ryska händer, medan privata investeringar och företagsinformation förblev svåråtkomlig.

Samtidigt med krigets inverkan på den fysiska infrastrukturs förnyelse, blev den ukrainska vindkraftindustrin snabbt en målpunkt för rysk destruktiv krigföring. Enligt rapporter från den Ukrainska Förnybara Energiassociationen (UARE) befinner sig nästan 90 % av landets vindkraftparker i områden där aktiva strider pågår, vilket har orsakat enorma ekonomiska förluster och fysiska skador på över 3 970 MW kapacitet. Denna förstörelse har inte bara medfört miljömässig skada, utan också hindrat Ukrainas långsiktiga planering för en hållbar energimix.

Under dessa omständigheter har dock Ukraina påskyndat sin energiomställning. Trots den katastrofala skadorna på den förnybara energiinfrastrukturen, så har behovet av att minska beroendet av fossila bränslen och locka till sig internationella investeringar blivit ännu mer påtagligt. Landet är nu mer beslutsamt att genomföra långsiktiga strategier för att främja grön energi och minska sitt beroende av rysk energi, vilket är centralt för att stärka landets geopolitiska och ekonomiska position.

Ett intressant perspektiv är att konflikten i Ukraina kan förändra Rysslands egna energiambitioner. Trots att Ryssland fortfarande har en stark efterfrågan på sina fossila bränslen, är det också tvingat att tänka på energiomställning. Landet har börjat satsa på att diversifiera sin energimix, men politiska och geopolitiska hinder för att främja förnybara energikällor gör att Ryssland riskerar att bli efter i den globala utvecklingen. Detta innebär att den pågående energiomställningen i Ukraina, och i EU, sannolikt kommer att minska Rysslands förmåga att använda energi som ett geopolitiskt vapen.

De stora förlusterna och de långsiktiga konsekvenserna av denna energikris måste ses mot bakgrund av den svåra miljösituationen i södra Ukraina, där regionerna Zaporizjzja, Kherson, Mykolajiv och Odessa står för nästan hälften av landets installerade förnybara kapacitet. I dessa regioner pågår för närvarande de mest intensiva militära striderna, vilket gör att återuppbyggnaden av landets förnybara energisektor kommer att vara en lång och svår process.

Förutom återuppbyggnaden måste Ukraina arbeta med att förbättra sin energiinkomststrategi och utveckla politiska ramverk som kan skapa stabila förutsättningar för utländska investeringar. Det är avgörande för landets framtida ekonomiska stabilitet och för att främja den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläpp. Därför blir utvecklingen av vindkraft och andra förnybara energikällor en central del i Ukrainas långsiktiga strategiska planering.

Vad som är viktigt för framtiden är att utvecklingen av förnybara energikällor inte bara handlar om att bygga vindkraftsparker. För att säkerställa långsiktig stabilitet och säkerhet för elnätet krävs en grundlig och flexibel planering som inkluderar en effektiv hantering av elbalans och kapacitet för att undvika överbelastningar och strömavbrott. Det är också nödvändigt att förbättra de tekniska och finansiella förutsättningarna för att maximera användningen av både landbaserade och offshore vindkraftsparker.