Hur påverkar ekonomiska ojämlikheter och rasdiskriminering svartas välfärd och förmögenhet?

De ekonomiska klyftorna mellan olika rasgrupper i USA har länge varit ett ämne för omfattande debatt och forskning. Den mest framträdande skillnaden gäller den enorma förmögenhetsskillnaden mellan svarta och vita hushåll, vilket är ett resultat av århundraden av strukturell diskriminering och politiska åtgärder som har cementerat ojämlikhet. Denna klyfta påverkar många aspekter av det svarta samhället, från bostadsägande och tillgång till utbildning, till hälsovård och arbetsmarknadsmöjligheter. Svartas svårigheter att bygga förmögenhet är ett resultat av både historiska faktorer som slaveri och Jim Crow-lagar, och mer samtida fenomen som rödlinjning och diskriminerande bankpraktiker.

En av de mest märkbara effekterna av denna ojämlikhet är svarta familjers begränsade tillgång till bostadsmarknaden. Enligt statistik från Brookings Institute och andra källor har svarta hushåll ofta svårt att få lån eller köpa bostäder, särskilt i områden med en hög koncentration av svarta invånare. Rödlinjning, där banker systematiskt vägrar att erbjuda lån till svarta samhällen, har förvärrat situationen genom att hindra svarta från att skapa långsiktiga förmögenheter genom bostadsägande. Detta har också lett till en minskad bostadsmarknadsmobilitet och en stagnerande tillgång till bostadsägande för svarta familjer.

Samtidigt är den ekonomiska ojämlikheten och förmögenhetsskillnaden mellan svarta och vita särskilt tydlig inom företagssektorn. Färre svarta entreprenörer har möjlighet att få tillgång till kapital och finansiering för sina företag, vilket gör det svårt för dem att skapa stabila och långsiktiga ekonomiska resurser. Trots detta är svarta kvinnor mer benägna att starta egna företag än vita män, vilket visar på en stark entreprenörsanda inom den svarta gemenskapen, trots de hinder de möter.

En annan faktor som bidrar till ojämlikheten är rasdiskriminering inom arbetsmarknaden. Svarta människor har en högre arbetslöshetsnivå än vita och tenderar att få lägre löner för liknande arbeten. Detta skapar en ogynnsam cykel av ekonomisk osäkerhet som försvårar möjligheterna att bygga förmögenhet över generationer. Samtidigt leder den begränsade tillgången till utbildning och professionell utveckling i svarta samhällen till ytterligare hinder för att skapa ekonomisk mobilitet.

För att förstå dessa systematiska problem och deras långsiktiga effekter på den svarta gemenskapen är det viktigt att se på historiska och samtida data om tillgång till finansiering, bostadsägande och ekonomiska resurser. Att titta på exempel från städer som Seattle, där andelen svarta invånare har minskat på grund av höga levnadskostnader, eller från Washington D.C., där staden har satt upp mål för att öka svarta familjers bostadsägande, ger en tydlig bild av de ekonomiska utmaningarna och möjligheterna.

Att förstå dessa frågor innebär att inse vikten av politiska och ekonomiska åtgärder som syftar till att minska rasdiskrimineringen i bostadsmarknaden och arbetslivet. Dessa åtgärder inkluderar men är inte begränsade till, stärkta regler för bankernas utlåning, utbildningssatsningar för svarta samhällen och ökade investeringar i svart ägande och företagande. Genom att bygga upp dessa områden kan man minska förmögenhetsskillnaderna och ge svarta människor bättre möjligheter att bygga sin ekonomiska framtid.

I denna kontext är det avgörande att förstå inte bara de ekonomiska hinder som svarta familjer möter, utan också de bredare samhällsstrukturer som upprätthåller dessa ojämlikheter. Genom att kombinera ekonomiska reformer med kulturell och samhällelig förändring kan långsiktig rättvisa och jämlikhet uppnås.

Hur en entreprenörs resa kan ta oväntade vändningar: En familjehistoria om att bygga rikedom och hantera utmaningar

På Providence Hospital övervägde hon en karriär inom omvårdnad, tills hon en dag, medan hon vägde diettmat för diabetiker, blev ombedd att sätta in en mans könsorgan i en urinflaska. Denna händelse fick henne att förstå att det inte var den väg hon ville gå. Istället återvände hon till sin första passion: modebranschen. Hon började som fönsterdekoratör på Grayson’s varuhus och älskade sitt arbete. Men efter ett tag bytte hon till en bättre betald tjänst på Pacific Northwest Bell. Hennes passion för skräddarsydda kläder ledde till att hon snabbt blev en eftertraktad modell för bland annat Nordstrom och I. Magnin.

Tillsammans med sin man började hon och hennes partner investera i fastigheter. Genom kreativa finansieringsmetoder, såsom leasing med köpoption och aktieandelsavtal, lyckades de förvärva fler fastigheter. Vid sådana avtal delade de på arbetet – min far tog ansvar för arbetskraft och förbättringar medan min mor skötte bokföringen och städningen. Trots de ekonomiska utmaningarna skapade de en stabil inkomst och började bygga upp sin förmögenhet.

Tidigt lärde mina föräldrar sig värdet av nätverkande. De blev vänner med entreprenörer inom den judiska gemenskapen, inklusive ägarna till Carpet Exchange och Wilcoxson Hardware i Seattle. Under en tid hade min far även kontakter med Frank Colacurcio, en känd Seattle-baserad maffiaboss. Tillsammans drev de nattklubbar som var mycket lönsamma, även om dessa verksamheter var i konflikt med stadens lagar, som när toplessdansare ersattes av bottenlösa kvinnor i deras klubbar. Trots dessa arrangemang förblev deras inkomst blygsam.

Vid en tidpunkt, när mina föräldrar kämpade för att klara ekonomin, tog min far på sig ett jobb där han tvättade fönster på kontorsbyggnader. Det var inte ett begärt jobb, men han visste att han skulle få betalt när han presenterade räkningen för byggnadsledningen. Det var genom sådana entreprenörsinitiativ som han försökte hålla familjen flytande. Min far var så pass dedikerad att han en gång beordrade min mor att returnera ett inköp av jordnötssmör, då det var ett onödigt pålägg som de inte hade råd med.

Trots alla deras ansträngningar stötte de på stora hinder. 1957 hade de lyckats köpa ett hus på Helen Street, ett på Thirty-second, en duplex på Temple Way och en liten fastighet på Washington Street. Men framtiden såg plötsligt dyster ut när min far, som alltid varit ivrig att finna snabbare vägar till ekonomisk framgång, dömdes för att ha transporterat prostituerade kvinnor över delstatsgränser, ett brott enligt Mann Act. Han tillbringade 18 månader på MacNeil Island Penitentiary, och min mor fick ta hand om sina unga barn, hålla ett jobb på telefonbolaget och samtidigt samla in hyror från deras fastigheter.

Trots de utmaningar och den förnedring som de ställdes inför, var min mor ståndaktig. Hon höll fast vid sina fastighetsinnehav, samlade in hyresinkomsterna och höll på det månatliga belopp som hon fick ta med sig till min far på fängelset. Efter ett halvår i fängelset, på grund av goda beteende, släpptes min far ut och var fast besluten att förändra sitt liv. Han lovade sig själv att aldrig återvända till gamla destruktiva mönster. Han började leva enligt de mantran han ständigt upprepade: "Ge inte upp, ge inte ut" och "Stig upp och kom igång."

Efter sin frigivning började min far agera med en enastående arbetsmoral. Han gick upp tidigt på morgonen, för att utnyttja de timmar som andra förlorade genom att börja sin arbetsdag vid nio. Han återupptog sina affärskontakter och förde nya partnerskap, bland annat med personer som Michael Goldfarb, en framstående affärsman inom fastighetsbranschen i Seattle. Med Goldfarf bildade mina föräldrar ett framgångsrikt partnerskap och köpte fem flerfastigheter på Capitol Hill, vilka senare försåldes när de köptes ut.

Min far lärde sig av sina affärskontakter, bland andra Benjamin F. McAdoo, den första svarta arkitekten i Washington, och anammade deras sätt att förhandla och hantera affärer. Han studerade varje bok han kunde hitta om hur man skapar förmögenhet genom fastigheter. Han uppmuntrade alltid mig och mina systrar att fortsätta utbilda oss och upprepade ofta: "Jag har inte uppfostrat några dårar. Om du vill veta något, öppna en bok och läs!" Han såg också till att vi omringade oss med rätt människor, individer som hade samma drivkraft och mål.

För att verkligen förstå den här typen av entreprenörskap, är det avgörande att reflektera över de utmaningar och risker som är förknippade med affärsframgångar, särskilt när de är förankrade i snabba, ibland osäkra, val. Genom att förstå det kreativa tänkandet bakom finansiella strategier som aktieandelsavtal, kan vi få en inblick i hur människor genom åren har navigerat genom ekonomiska svårigheter. Det är också viktigt att förstå vilken roll nätverkande spelar för framgång – att omge sig med rätt personer kan förändra en individs bana. Genom att anpassa sina egna värderingar och arbetsmoral till ett långsiktigt mål om ständig utveckling, kan man överkomma många hinder som annars hade varit oöverkomliga. Det handlar om att aldrig ge upp, att hela tiden fortsätta söka och investera i både sig själv och sitt nätverk.