Att bedöma en ny anställd kan vara en komplex uppgift, fylld med både objektiva och subjektiva faktorer. Men ibland handlar det om att lägga märke till vissa detaljer som på ytan kan verka oviktiga, men som faktiskt säger mycket om en individs karaktär och arbetsdisciplin. En erfaren mentor delade en gång med sig av tre enkla, men effektiva saker att titta på när man ska anställa någon: bil, klocka och skor. Dessa tre föremål, menade hon, säger mer om en persons inställning till sitt arbete och liv än man först kan tro.

Bilen kan ge en första ledtråd om hur personen har det i livet. En välvårdad och modern bil kan signalera framgång och ambition, medan en sliten och smutsig bil kan indikera en person som inte prioriterar sitt eget välmående eller sin image. Klockan å andra sidan talar om hur denna person värderar tid. En dyrare, välvårdad klocka kan visa att man respekterar tidens värde och att man är organiserad. Men det är skorna som verkligen avslöjar det mesta. Renheten på en individs skor ger en viktig signal om hur noga han eller hon är med detaljer och självdisciplin. En person som tar sig tid att hålla sina skor rena, menar man, är också en person som är noga med sitt arbete och sitt ansvar.

I fallet med Gordon, en fotbollstränare som arbetade med att bedöma nya spelare och personal, var det just detaljer som dessa som började spela en stor roll i hans beslut om vem som skulle anställas och vem som inte skulle det. Winston, en potentiell kandidat för en tränarposition, hade klara tecken på politisk skicklighet och social förmåga, något som snabbt uppmärksammades av Gordon. För Gordon var det mer än bara spelet på planen som spelade roll – det handlade också om att förstå och bedöma karaktär och ambition utanför själva spelet.

För Gordon var styrelsemedlemmarna, som ofta var framstående affärsmän utan någon verklig förståelse för fotboll, ett nödvändigt ont. Han visste att deras pengar finansierade klubben, men han såg inte dem som personer som förstod vad som verkligen krävs för att vinna matcher. Istället såg han dem som individer som njöt av det sociala spelet – att vara en del av något stort och känna sig viktiga, även om deras bidrag på planen var obefintliga. Men dessa styrelsemedlemmar, tillsammans med deras nära familjemedlemmar, hade ofta en tendens att blanda sig i beslut som de egentligen inte förstod. Ett sådant beslut var rekryteringen av DD Marland, en spelare som Gordon inte var övertygad om, men som blev en stjärnrekrytering främst för att han var populär bland fansen och hade blivit en "marquee signing".

DD, som precis hade anlänt till klubben, visade sig snabbt vara mer intresserad av nattliv och uppmärksamhet än av att faktiskt leverera på planen. Han skröt om sina erövringar, vilket skapade en obekväm stämning i laget. Trots hans bristande fokus på spelet och den arroganta attityden, förstod Gordon att om han kunde få ut det bästa ur DD, så skulle han kunna bli en stjärnspelare. Men Gordon började också inse att det var den sociala dynamiken, både i och utanför planen, som verkligen definierade vem som hade potential att vara en framgångsrik del av laget.

Detta gäller inte bara för fotbollslag eller anställningar inom sport – den här insikten kan tillämpas på alla arbetsmiljöer. Att förstå människor på en djupare nivå, att kunna läsa mellan raderna och fånga subtila signaler om deras värderingar och attityder, kan vara avgörande för framgång i både professionella och personliga sammanhang. Det handlar inte bara om att titta på ytliga attribut som kläder eller materiella ting, utan att läsa människors beteenden, sociala interaktioner och framför allt, deras inställning till ansvar och självdisciplin.

Denna förmåga att bedöma en individ genom de små detaljerna är något som inte bara kommer med erfarenhet utan också genom att vara uppmärksam på omgivningen. I en värld där vi ofta fastnar i våra egna tankar och åsikter, är det lätt att missa de små, men viktiga detaljer som kan avslöja mycket om en person. Men dessa detaljer kan vara avgörande för att fatta rätt beslut, både på jobbet och i livet.

Hur påverkar mentaliteten på fotbollsplanen resultatet?

Det finns tre typer av nederlag, enligt en erfaren tränare med många år i branschen. Först finns det det "oturliga" nederlaget - när laget spelar bra, men missar två skott på ribban, får en solklar straff inte dömd, medan motståndaren lyckas få in sitt enda skott på mål. Sedan finns det det "accepterade" nederlaget - laget spelar bra, skapar chanser och kämpar, men förlorar ändå, oftast mot ett lag fullt av dyra stjärnor som har den där extra kvaliteten. Och till sist, det "oacceptabla" nederlaget - när det inte finns någon vilja, spelarna presterar under förväntan, de är taktiskt utmanövrerade och, värst av allt, visar ingen passion. För fansen är det omöjligt att acceptera när spelarna inte ger allt.

Det senaste oacceptabla nederlaget hade kommit mot Wolverhampton på hemmaplan. Halvvägs genom matchen, medan Gordon såg på från sidlinjen, blev han nedvärderad av fansen som satt bakom honom. "Tränar de här lata jävlarna alls, Gordon?" "Kom igen, Gordon, är det för mycket att be om att de överbetalda fjantarna faktiskt kommer hit och spelar?" När saker gick bra var han "Charlie", men när laget var dåligt, blev han bara "Gordon". Det var på den nivån.

För den kommande matchen mot Leeds United hade Gordon tydligt betonat för sitt lag hela veckan att de måste vara på topp, att de måste kämpa för att dominera matchen. Leeds var ett av de där lagen vars rykte gav dem ett mål för varje match. Redan när de steg ut från bussen och såg hur fansen buade och skrämde dem, var det uppenbart att Leeds inte hade något emot att vara måltavlor för föraktet. Kaptenen Billy Bremner log mot publiken som skrek på honom: "Jävla smuts, Bremner, hoppas någon bryter din hals!" Managern Don Revie var alltid lugn men beslutsam, och hans spelare utstrålade ett självförtroende som var svårt att ta miste på. De var skrämmande på alla sätt. De hade den sortens mentalitet som gjorde dem så framgångsrika, där vinnande var det enda som räknades.

Leeds spelade också väldigt bra fotboll. Reaney var en fantastisk försvarare, hård och svår att komma förbi. Cherry och Gray på vänsterkanten var en otrolig kombination, och Bremner och Giles var två små men otroligt tuffa spelare. Bara att se deras namn på laguppställningen fick Gordon att känna sig lite osäker. Peter Lorimer hade troligen den snabbaste skottet i ligan, och framåt var Mick Jones och Allan Clarke två målskyttar som alltid hotade. På bänken fanns Paul Madeley, som var en trygg och teknisk spelare, och ändå var han bara en reserv.

Gordon visste att om de skulle kunna konkurrera med Leeds, måste de vara på sitt bästa. Hans assistent, Ronnie Winston, påminde honom om att det inte fanns något de kunde göra åt Leeds, men att de kunde fokusera på att vara på topp själva. Det var en viktig påminnelse. Hans uppgift nu var att lyfta lagets känsla inför matchen, få dem att tro på sig själva och på sin förmåga att vinna. Han visste att den sista samtalstiden innan matchen inte skulle ge särskilt mycket. Den allra viktigaste pratstunden var fredagens genomgång, men idag handlade det om att sätta rätt stämning och få dem att känna att de kunde slå tillbaka Leeds.

När han gick tillbaka till omklädningsrummet, där spelarna satt på en blandning av gamla bänkar och stolar, var det dags för honom att sätta tonen. Han behövde vara kort och koncis. "Jag behöver inte säga till er att Leeds är ett formidabelt lag. Det är mars, och de ligger etta i tabellen. De har kommit dit genom att böja alla regler, vi alla vet det. De är en samling huliganer. Och vad gör vi med huliganer? Vi slåss tillbaka. Vi överträffar dem, förstår ni?" Det var hans sätt att förbereda dem mentalt för vad som väntade. Han visste att det var de mentala förberedelserna som skulle avgöra matchen. Spelarna behövde känna att de hade kraften att slå tillbaka mot Leeds, som var kända för sin fysiska och psykologiska dominans.

Matchen var inte bara en fysisk kamp, utan en mental sådan också. För när spelet intensifierades, och Leeds pressade på för att dominera, var det inte bara en fråga om fysisk styrka utan om att hålla sitt sinne klart och fokuserat. Leeds var skrämmande inte bara för sin skicklighet på planen utan också för hur de kunde sätta press på sina motståndare genom sitt fysiska spel och sitt sätt att påverka domarna och publikens stämning.

Det är just den här dynamiken som ofta skiljer de bästa lagen från de medelmåttiga. Det handlar inte bara om att spela bra fotboll, utan också om att vara mentalt förberedd på vad som komma skall. Att förstå de psykologiska spelet bakom varje match, och att använda dessa element för att skapa fördelar, är en konst.

Spelarna, precis som i så många andra sporter, behöver inte bara träna sin kropp utan också sitt sinne. Vad som är viktigt att förstå är att de bästa prestationerna inte alltid kommer från de spelarna som är mest fysiska eller tekniskt skickliga. De kommer från de som kan hantera trycket, de som kan fokusera på sina mål och slå tillbaka när motståndet är som allra tuffast.

Hur beslut och förändringar skapar ödesdigra konsekvenser: En analys av personliga val och deras oåterkalleliga effekter

Seamus Laughlin var en man som visste att varje beslut kunde få långtgående konsekvenser. Vid 23:20, när världen redan hade tagit emot den sorgliga nyheten om Rees död, hade han just återvänt till en säker plats utanför Kendal i Cumbria. Han hade fått sin biljett från Manchester till Belfast, men på vägen till sitt mål valde han att ändra sin plan. Han sa till sin chaufför att fortsätta norrut. Denna omvändning från hans ursprungliga rutt var inte för att förlänga sin resa, utan för att han hade bestämt sig för att söka sig till Windermere, ett litet hotell, för att påbörja sin resa till Stranraer nästa morgon. Han minns sina tidigare dagar i Stranraer, när han och hans fru, Sinead, och deras lilla son Tom var lyckliga. En plats som han på många sätt inte längre kunde besöka utan att känna den förlorade känslan av förlust, och där hans gamla liv för alltid var förändrat.

Han visste att hans beslut, att ändra på det planerade, inte skulle gå hem hos hans överordnade i Belfast. De skulle inte uppskatta hans val att ta ansvar för sitt eget liv, att säkerställa sin egen säkerhet. I hans tankar var det klart att han inte längre ville vara en del av den värld som han en gång varit en del av.

Samtidigt som Laughlin omvärderade sitt nästa steg, var Martin Kelly på väg hem till Armagh. Kelly hade inte berättat för Toby om sin egen förändring av planer, då han hade behövt följa instruktioner från högre ort. I ett land präglat av osäkerhet och dolda agendor var hans beslut att återgå till en underjordisk värld av hemligheter och risker ett resultat av omständigheterna snarare än ett fritt val. Han skulle snart försvinna in i en annan värld, där inga frågor ställdes och där svar var lika undvikande som hans verkliga identitet.

Vid samma tidpunkt låg Merlyn Rees djupt sovande på sitt hotellrum. För honom var världen utanför hans rum just en annan värld, fylld med pressande frågor om säkerhet och politik, där han var tvungen att spela en roll, dölja sin verkliga ångest och fortfarande upprätthålla sin offentliga fasad. Trots den personliga smärta han kände, var hans proffsiga yttre hans enda skydd mot den värld som lurade utanför hans hotellrum. Hans sista minnen innan han somnade var enkla, vanliga saker, som en privat konversation om fotboll. Men för O'Connell, hans närmaste beskyddare, var stämningen dyster. Han visste vad som var på väg att hända, och den överhängande faran var något han knappt kunde föreställa sig, men hans plikt kallade honom att inte reagera på sitt eget inre tumult.

En annan aspekt av denna natt var Charlie Gordon, som inte ville erkänna för sina lagkamrater, eller kanske för sig själv, att han var på väg att förlora sin barndomsdröm. Hans tankar på en karriär som fotbollsspelare i Skottlands landslag och hans passion för spelet var långt bakom honom. Men likaså var det en annan förlust som plågade honom – förlusten av sin dotter, Alice. Minnet av Alice, den lilla flickan som aldrig växte upp, var något han aldrig skulle kunna släppa. Där han satt i sin buss, på väg hem efter ännu en lång dag, mindes han henne, och hur varje beslut han tagit lett till denna ofrånkomliga smärta.

Detta skede av livet är den plats där våra val inte bara formas av ödet, utan också av de personliga kamper vi bär med oss. Seamus Laughlin, Martin Kelly och Charlie Gordon var alla män som, på olika sätt, hade tagit beslut som förändrat deras liv och världen omkring dem. Dessa val, som vid ytan kan tyckas vara små eller sekundära, var i själva verket den mekanism som drev dessa män mot deras egna framtida utmaningar. Livet, som vi ofta tror att vi har kontroll över, styrs i själva verket av de beslut vi tar i varje ögonblick – inte bara de vi gör medvetet, utan även de vi tar utan att tänka på konsekvenserna.

Vad är det som egentligen driver en människa att fatta ett beslut som ändrar kursen på hela deras liv? I många fall är det inte bara externa omständigheter som vägleder våra val, utan även inre krafter som rädslor, förlust och ett behov av att återta kontrollen i en värld där man annars känner sig maktlös. Det är viktigt att förstå att ingen förändring, oavsett hur liten den må vara, är utan sin egen tyngd. Varje beslut påverkar inte bara den individen som fattar det, utan kan också ha långtgående effekter på de människor som finns omkring oss – och på de som står på avstånd och bara ser på.

Vilka tekniska och ekonomiska utmaningar finns i utvecklingen av väteinfrastruktur?
Hur optimering av underhållssystem kan maximera RUL och minimera underhållskostnader i subsea produktionssystem
Hur man njuter av den autentiska smaken av New Mexico: En guide till chiles, mat och camping i sydvästra USA