Hur den amerikanska religiösa högern förändrar tro och samhälle

Den amerikanska religiösa högern har kommit att bli en dominerande kraft i den politiska och sociala sfären, särskilt i samband med den evangelikala rörelsen som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna. Vad som en gång var en balansakt mellan civilt ansvar och utilitaristisk individualism, som Robert Bellah beskrev, har utvecklats till en ideologi där den sistnämnda värderas högre än det förstnämnda. Denna förskjutning har resulterat i en förlorad förståelse för de "vanor som hjärtat" behöver för att skapa ett fungerande samhälle, och många ledare verkar helt ha förlorat kontakten med denna moral.

Det är i detta klimat som den amerikanska religiösa högern har uppstått, driven av en kombination av evangelikal kristendom, katolska miljardärsfinansierade ekonomiska konservatism och en stark tro på nationell undantagsställning. För dessa grupper handlar det om att återställa en idé om Amerika som en plats för vit nationalism, motstånd mot feminism, invandring och LGBT-rättigheter, samt en envis tro på den fria marknaden. Här möter vi en teologi som lovar framgång och rikedom, men där själva essensen av Jesu budskap om nåd och förlåtelse, som leder till det yttersta frälsningen genom korset, helt förloras.

I detta sammanhang erbjuder den "nya högerkristendomen" en farlig förening av tro och politik, där en teologi om överflöd och framgång står i direkt motsättning till det som Kristus lärde: medkänsla, empati och omsorg om de utsatta. Den traditionella kristna världsbilden, där Jesu tal om vägen till korset och den nya skapelsen är centrala, tycks inte bara avlägsen, utan irrelevant för en kultur som söker framgång genom marknadsdrivna ideologier och en förvrängd bild av det egna landets öde.

Jesus, som predikade bergspredikan och uppmanade till radikal kärlek och förlåtelse, skulle enligt denna teologi inte bara vara irrelevant utan också en moralisk fara för det amerikanska sättet att leva. Den version av kristendom som nu dominerar, särskilt bland de evangelikala och vissa katoliker, är en tro som inte söker radikal förändring, utan snarare en moralisk sanering av samhället som innefattar en rening av kvinnor och homosexuella och en inskränkning av rättigheter i form av "pro-life" etiska principer som enbart gäller för fostret, och inte för den bredare samhällsstrukturen.

För dessa religiösa nationalister är inte de bibliska idealen om medkänsla och samhällsförändring centrala, utan snarare en bekräftelse på den amerikanska vägen som ett Guds-givet land, där kapitalism och den fria marknaden anses vara själva uttrycket för Guds vilja. Trumps administration har kommit att symbolisera denna sammanslagning av politik och tro, där Trump inte bara ses som en politisk ledare utan som en sorts "gudomlig räddare" av Amerika, en idé som fått stort fäste bland evangelikala och konservativa katoliker.

Det är här vi ser en radikal förvrängning av det bibliska budskapet om rättvisa, kärlek och försoning. Trump, som en figur för "sanningen", talar till en grupp människor som ser honom som sin räddare och inte som en politisk ledare. Hans popularitet bland vissa religiösa grupper, trots hans uppenbara brist på moralisk och etisk integritet, är en reflektion av hur djupt ideologin har infiltrerat dessa grupper. Stöd till Trump handlar inte bara om att stödja en politisk agenda, utan om att försvara en identitet som kristen och nationell.

Denna allians mellan evangelikal och katolsk höger, sammansvetsad genom stora ekonomiska intressen och ett kraftfullt kapitalistiskt system, har skapat en teologisk bakgrund som både förvränger och ignorerar de bibliska lärdomarna om solidaritet, rättvisa och kärlek för de fattiga och utsatta. I stället ser vi en form av religion som främjar en aggressiv nationalism, där de rika och mäktiga har en gudomlig rätt att kontrollera samhället och ekonomin.

Det är också viktigt att notera att denna teologi inte bara påverkar Amerika, utan har ett globalt inflytande, där den anti-immigrationspolitik som främjas av religiösa nationalister i USA ofta har paralleller i andra delar av världen. Denna ideologi, som ser de svaga och utsatta som ett hot mot den "rena" nationen, resulterar i en politik som förnekar grundläggande mänskliga rättigheter och rättvisa för alla människor, oavsett deras bakgrund eller identitet.

Kan progressiv kristendom svara på kallelsen från den befriande Guden?

Längs den här vägen spelar populära rörelser en avgörande roll, inte bara genom att ställa krav och organisera protester, utan också genom att vara kreativa. Ni är sociala poeter: skapare av arbete, byggare av bostäder, producenter av mat, framför allt för de människor som blivit lämnade bakom av världsmarknaden. Mänsklighetens framtid ligger inte enbart i händerna på stora ledare, stormakter och eliter. Den ligger framför allt i folkens händer och i deras förmåga att organisera sig. Det är i deras händer som denna förändringsprocess kan vägledas med ödmjukhet och övertygelse. Jag står med er.

Vad är chanserna att en progressiv kristendom kan träda fram ur sina många historiska traditioner som ett lämpligt svar på kallelsen från den befriande Guden i Bibeln? Kan en revitaliserad protestantisk och katolsk kristen vänster återinträda på scenen med ny energi och nya idéer som kan förena socialdemokrati och postmodern religiös vision? Jag fortsätter att använda termen vänster eftersom jag tror att det inte går att undvika dess radikala kritik av den neoliberala "senkapitalismen", med dess avgudadyrkan av den oreglerade fria marknaden och dess nedvärdering av det gemensamma och miljön till blott externa faktorer.

Det är enkelt att samla en hel bokhylla med nya verk om progressiv religion eller den kristna vänstern, alla skrivna efter år 2000. Vissa av dessa böcker förespråkar en genuin biblisk teologi som ersätter den konservativa ekonomiska ideologin, såsom denna bok gör. Andra böcker finner vägen framåt genom att fly från kyrkornas stelbenthet och institutionella självupptagenhet med mantrat: "Följ Jesus istället för kyrkan", även om denna bok placerar kyrkan i centrum som en förmedlare mellan Gud och världen.

Diana Butler Bass har skrivit flera böcker som beskriver och hyllar en blomstrande kristendom som på något sätt undgår mediernas uppmärksamhet och som antyder en andlig uppvaknande som inte fångas av Pew-undersökningar: A People’s History of Christianity: The Other Side of the Story, Christianity After Religion: The End of Church and the Birth of a New Spiritual Awakening, Christianity for the Rest of Us: How the Neighborhood Church is Transforming the Faith. Hennes senaste bok är Grounded: Finding God in the World, a Spiritual Revolution. Bass är ovanligt skicklig när det gäller att studera samtida amerikansk kristendom. Till skillnad från många kritiker är hon hoppfull. Hon ser inte religion som döende, utan som transformerad; inte som en nedgång, utan som en förändring – och kanske inte där många kritiker letar. Hon tar tillbaka kristen teologi till jorden (som inkarnationen först gjorde). Hon är kapabel att förankra nya rörelser av Gud och kristendom, trots minskad kyrkobesök och den växande gruppen av "nones" som får många kristna att känna sig nedslagna och sekularister att le. Bass avstår från att svara på frågan om "Var är Gud?" med det vanliga svaret: "Uppe i himlen, antar jag", och är istället besluten att hitta, åkalla och visa på ett förändrat Gudsbegrepp, en återfödelse av tron från marken och en lidande Gud som identifierar sig med den mänskliga villkoren i en återförtryckt jord. Varken andra världslighet eller sekularism är svaret. Hon påstår sig rapportera om en revolution av det heliga.

Vid Martin Luther Kings begravning påmindes de sörjande om att han hade sagt att "om döden måste komma, är jag säker på att det inte fanns något större sak att dö för än att kämpa för att få ett rättvist lönebelopp för sopgubbar". I sin sista predikan, där han förutspådde sin egen död, sa King: "Jag skulle vilja att någon nämner att dag då jag försökte ge mitt liv för att tjäna andra. Jag vill att ni ska kunna säga den dagen att jag försökte ge mat till de hungriga. Och jag vill att ni ska säga att jag försökte älska och tjäna mänskligheten."

När politiken underminerar vår teologi, måste vi undersöka politiken. Kyrkans roll är att förändra världen genom Jesu Kristi liv och kärlek. Regeringens roll är att tjäna det gemensamma goda genom att skydda rättvisa och fred, belöna gott beteende och begränsa dåligt beteende (Romarbrevet 13). När den rollen undermineras av politiskt ledarskap, måste trosledare stå upp och tala ut. Dr. Martin Luther King Jr. sa: "Kyrkan måste påminnas om att den inte är statens mästare eller tjänare, utan snarare statens samvete."

Det är ofta kristna ledare, särskilt äldste, som har i uppdrag att tala sanningen i kärlek till våra kyrkor och att namnge och varna för frestelser, ras- och kulturfångenskap, falska läror och politiska avgudadyrkan – och till och med vår egen medverkan i dem. Detta gör vi här med ödmjukhet, bön och ett djupt beroende av Guds nåd och den Helige Andens hjälp.