I teorin om konvergens av sekvenser spelar begreppet av gränsvärden och klusterpunkter en grundläggande roll. När vi arbetar med sekvenser i den utvidgade reella mängden , är det viktigt att förstå hur olika typer av sekvenser beter sig när de konvergerar eller divergerar till .
För att börja definiera konvergens på , låt oss anta att är en sekvens i . Om varje omgivning av innehåller oändligt många eller nästan alla termer i sekvensen , då säger vi att är en klusterpunkt, eller gränsvärde, för sekvensen . Detta kan skrivas som eller när . En sekvens sägs konvergera i om det finns ett sådant att .
Det finns en viktig distinktion mellan konvergens och divergens. En sekvens som konvergerar till ett ändligt värde i konvergerar också i , men en sekvens som divergerar i kan vara antingen oändlig eller divergera till . En sekvens som divergerar i men som konvergerar i till kallas för en "felaktig konvergens". Detta begrepp kräver särskild uppmärksamhet eftersom de vanliga definitionerna av konvergens inte tillämpas på felaktig konvergens och denna typ av konvergens måste studeras separat.
För att illustrera detta, låt oss titta på några exempel. För en sekvens i , sägs om och endast om för varje , finns det ett sådant att för alla . Exempelvis, om , då konvergerar till när , och för en sekvens som , konvergerar den till .
I den utvidgade mängden , kan en sekvens som inte har något ändligt gränsvärde i fortfarande ha ett oändligt gränsvärde. Till exempel, sekvensen har både och som klusterpunkter och divergerar därmed i .
För att ytterligare förstå konvergensen av sekvenser i , kan vi formulera några propositioner. Om är en sekvens i och konvergerar till ett ändligt värde , då måste . Om sekvensen är monoton, det vill säga, om den är antingen växande eller avtagande, konvergerar den till ett värde i . Mer specifikt, om är växande och begränsad, konvergerar den till supremum (övre gräns) av sekvensen, medan om sekvensen är avtagande och begränsad, konvergerar den till infimum (nedre gräns).
Vidare kan vi definiera begreppen "limsup" och "liminf" för en sekvens . Om vi definierar två nya sekvenser, och , så konvergerar dessa sekvenser till och respektive, där är den största klusterpunkten och är den minsta klusterpunkten för sekvensen.
Det är också viktigt att förstå att en sekvenss liminf och limsup är klusterpunkter, vilket innebär att de representerar de största och minsta värden som sekvensen närmar sig, även om sekvensen inte konvergerar till ett enda värde.
Det finns även en teorem som kallas Bolzano-Weierstrass teorem, som säger att varje begränsad sekvens i har en konvergerande subsekvens. Detta är särskilt användbart när man arbetar med sekvenser som inte konvergerar till ett enda värde, men där en delsekvens gör det. Teoremet generaliseras i fler dimensioner, där vi även kan hantera sekvenser i .
Sammanfattningsvis är det avgörande att förstå att konvergens i inte enbart handlar om att en sekvens närmar sig ett specifikt tal i , utan även om att hantera sekvenser som divergerar till oändlighet eller . Denna förståelse är grundläggande för vidare studier inom funktionalanalys och teorin för metriska rum, där begreppet av felaktig konvergens får en central plats.
Vad är konvergens och hur tillämpar vi Newtons metod för att hitta nollor av funktioner?
Det finns en unik ξ ∈ [a, b] sådan att sekvensen konvergerar mot ξ. Konvergensen är monoton om för alla , och växlande om för alla , det vill säga ξ är mellan varje par av och .
Enligt medelvärdessatsen finns det för varje någon sådan att:
Om för alla , så är en monoton sekvens. Om för alla , är konvergensen växlande.
Det är viktigt att förstå att för tillämpningar av dessa metoder, måste problemet ofta analyseras teoretiskt innan det omformas så att metoden för successiva approximationer kan tillämpas effektivt.
Newtons metod
Följande situation övervägs: Låt och , en funktion vars derivata aldrig är noll inom intervallet . Vi antar vidare att det finns ett sådant att . Mål är att approximera denna nolla genom att använda linjära approximationer av . Geometriskt innebär detta att är skärningen mellan grafen av och x-axeln.
Vi börjar med en initial approximation av . Vi ersätter då grafen av med dess tangentlinje vid punkten . Eftersom är icke-noll inom intervallet, skär tangentlinjen x-axeln vid en ny punkt , som är en bättre approximation av . Tangentlinjens ekvation är:
Från denna ekvation får vi lösningen för :
Iterationen av denna procedur kallas Newtons metod:
För att Newtons metod ska konvergera till krävs att det initiala värdet ligger tillräckligt nära nollpunkten. Enligt Banachs fixpunktsats finns det ett sådant att om ligger inom intervallet , så konvergerar metoden mot .
Teorem 4.7
Det finns ett så att Newtons metod konvergerar till för alla initialvärden inom intervallet . Beviset använder extremvärdessatsen och en detaljerad uppskattning av funktionen och dess derivator. Det viktigaste är att konvergensen sker för alla som ligger tillräckligt nära .
Kvadratisk konvergens
Newtons metod konvergerar kvadratiskt, det vill säga att det finns en konstant sådan att:
Detta kan härledas från Lagranges restterm i Taylorserien, vilket visar att avståndet mellan och minskar mycket snabbt för varje iteration.
Monoton och växlande konvergens
Metoden konvergerar monotoniskt om är konvex och är positiv (eller om är konkav och är negativ). Detta följer direkt från definitionerna av konvexa och konkava funktioner och deras egenskaper.
Exempel: Beräkning av rötter
För att beräkna , där och , överväger vi funktionen . Iterationen för Newtons metod ges av:
Om vi väljer , så konvergerar sekvensen monotoniskt till , eftersom är konvex och .
Slutligen
För att Newtons metod ska vara effektiv måste initialvärdet väljas noggrant och problemet ofta förberedas så att den specifika metoden kan tillämpas optimalt. När är konvex eller konkav kan metoden visa starkare konvergensbeteenden, och därför är det viktigt att förstå egenskaperna hos den funktion man arbetar med. För att säkerställa noggrannhet i resultaten måste både analytiska och numeriska metoder kombineras på ett noggrant sätt.

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский