Hur Algoritmer Manipulerar Samhället: En Dold Form av Politisk Kontroll

Det som först kan verka som ett isolerat fall, som Cambridge Analytica-skandalen, är istället en del av en mycket större och utbredd korrumperad retorik som syftar till att manipulera snarare än att övertyga allmänheten. Jaron Lanier, en av pionjärerna inom virtuell verklighet och en känd kritiker av Silicon Valley, anser att Facebooks och Googles algoritmer är designade för att möjliggöra exakt den massiva manipulation som Cambridge Analytica avslöjade. För Lanier handlar det inte bara om att sälja produkter utan om att styra och förändra politiska åsikter, något som kan ske lika effektivt genom algoritmer som genom ekonomiska resurser.

Facebooks och Googles algoritmer är ständigt på jakt efter användare för att kunna manipulera dem, vilket gör dessa plattformar farliga, inte bara för kommersiella intressen utan även för politiska agendor. Lanier menar att algoritmerna på dessa plattformar övervakar oss och lär sig våra intressen för att påverka våra åsikter och beteenden. Detta började med att de ville maximera försäljning och tillfredsställa annonsörer, men de har snabbt utvecklats till att förändra vårt sätt att tänka, interagera och fatta beslut, inte minst på det politiska planet.

Det är inte bara politiskt inriktade innehåll som påverkas av dessa algoritmer. Även vanliga intressen, som veganism eller jogging, kan snabbt trilla ned i en spiral av mer extrema rekommendationer. Detta beror på algoritmers inneboende dragning till det extrema och oförutsägbara som håller användaren kvar på plattformen längre. Youtube är ett av de tydligaste exemplen på hur detta fungerar. Plattformens algoritmer, som rekommenderar innehåll baserat på våra tidigare interaktioner, kan snabbt leda oss till radikaliserade och ofta farliga synpunkter. Från ett första besök på en video om Trump-rallyn, kan rekommendationerna snabbt föras till vit makt-rörelser eller förnekelse av förintelsen.

Tufekci menar att vi inte kan hålla dessa företag ansvariga för att vara direkt onda, men deras affärsmodeller och algoritmer får oförutsedda konsekvenser. De har skapat en "övervakande auktoritarism" där vi, utan att förstå det, blir manipulerade för att generera pengar genom annonsvisningar. Algoritmernas syfte är inte bara att sälja produkter utan att förändra våra känslomässiga tillstånd och därigenom vårt beteende. Den här manipulerande makten går långt bortom traditionell reklam och kan ha en förödande inverkan på demokratin och offentliga samtal.

Det stora problemet med dessa plattformar är deras förmåga att isolera oss från den gemensamma upplevelsen av samhället. Eftersom annonser och innehåll är mikrotargeterade, vet vi inte längre vad andra ser eller vad vi kollektivt förstår som sanning. Detta underminerar det offentliga samtalet och bryter ner samhällsnormerna. Vad vi nu ser är inte längre ett gemensamt samtal om fakta och idéer, utan en rad individuella och polariserade upplevelser där algoritmer styr vad vi får se och läsa.

Den verkliga faran här är att denna form av manipulation är djupt integrerad i vårt dagliga liv, där vi utan att veta om det kan bli en del av en enorm social experiment där vårt beteende är målet. Algoritmerna påverkar oss i det fördolda, och när vi är medvetna om det, kan vi redan ha blivit så förändrade att vi inte kan se världen på samma sätt längre. Vi är alla potentiella offer för denna tysta form av auktoritarism.

Endtext

Hur påverkar propaganda vår verklighetsuppfattning och varför är vi mottagliga för manipulation?

I den offentliga politiska arenan i Washington uppstår en tydlig kontrast till den ärliga, sökande dialogen i enskild terapi. Här handlar det inte om att se verkligheten klart, utan om att skapa en ny verklighet, ofta byggd på lögner och manipulation. Bryant Welch kallade detta för en ”Roviansk” metod, där man systematiskt försöker övertyga människor om falska påståenden, som att John Kerrys militära tjänst egentligen skulle vara ett bevis på feghet och olämplighet. Tekniken bygger på att starta från en falsk premiss och manipulera andras verklighetsuppfattning. Det är ren propaganda, men varför lyckas den så effektivt?

Svaret ligger i hjärnans behov av stabilitet och enkelhet. Precis som en mikrochip kan implantat påverka en människas hjärna, fungerar upprepad propaganda som en mental implantat. Upprepning gör att budskapet tar fäste i medvetandet, speciellt när människor söker snabba svar och vill undvika osäkerhet och förvirring. I dagens snabba och komplexa samhälle är människor ofta rädda och oroliga, vilket gör dem ännu mer beroende av enkla och repetitiva förklaringar. Detta skapar en sorts mental immunitet mot tvivel – när samma budskap hörs om och om igen, är det lättare att acceptera det än att ifrågasätta.

Det finns en stark koppling mellan rädsla och vår mottaglighet för manipulation. Ju mer människor är skrämda och förvirrade, desto mindre kan de tänka kritiskt och själva ifrågasätta informationen de får. Här kan det vara värdefullt att återvända till äldre visdomstraditioner, där kontemplativa praktiker som meditation och yoga hjälper människor att hitta ett lugn i nuet. Ett mer centrerat och närvarande medvetande minskar ångest och agitation, vilket i sin tur gör befolkningen mindre lättledd.

Ett annat effektivt motmedel är tystnad och icke-våldsam kommunikation. När offret avstår från att reagera aggressivt försvåras förövarens möjligheter att rättfärdiga sin aggression. Medvetenhet om manipulation är ytterligare ett viktigt skydd: att avslöja gaslighting och lögner – som i filmen där polisens utredare blottlägger manipuleringen – kan återställa en persons autonomi och verklighetsförankring.

På nationell nivå liknar dynamiken den i en gaslightningrelation: en initial förvirring följd av en successiv misstro mot egna sinnen och verklighetsuppfattning, som leder till en ökad beroende av ledarnas förklaringar, oavsett hur absurda de blir. Exempel som ”Irak hade massförstörelsevapen” illustrerar hur dessa narrativ ständigt skiftar och övergår i nya lögner, vilket till slut gör att människor slutar tänka självständigt.

Det är också viktigt att förstå att kampen mot våld och förtryck inte alltid är enkel eller ens heroisk i verkligheten. I en uppväxt präglad av våld och mobbning kan det vara svårt att skilja mellan att stå upp för sig själv och att själv bli en förtryckare. Det finns en fin linje mellan motstånd och att bli en del av problemet, en lärdom som ofta kräver djup självreflektion och mognad. Filosofier och praktiker från öst, liksom en kritisk granskning av våra egna handlingar, kan ge vägledning i hur vi hanterar konflikt utan att förlora vår mänsklighet.

Vidare är det väsentligt att inse att öppenhet och transparens inte alltid är tillräckliga. I vissa sammanhang, såsom miljöfrågor, kan ökad insyn snarare trigga motstånd och eskalation av propaganda. Här krävs tålamod och en förståelse för att komplexa samhällsfrågor ofta involverar starka ideologiska och emotionella spänningar, vilka inte alltid kan lösas genom att bara ”tända ljuset”. Förståelse för den underliggande dynamiken i propaganda och manipulation är därför nödvändig för att navigera i dagens polariserade och ofta förvrängda offentliga debatt.