Det är svårt att inte bli frustrerad när man ser hur mycket vår förmåga att kommunicera på ett genuint och meningsfullt sätt har försämrats över åren. Vi har blivit vana vid att använda kortfattade meddelanden, förkortningar och digitala enheter som förväntas ersätta verklig, mänsklig interaktion. Ett av de mest påfallande exemplen på detta är den gradvisa förlusten av den handskrivna texten. Föreställ dig att du får ett brev på riktigt papper, en fysisk handling som någon har tagit sig tid att utföra för dig. Det är något helt annat än en snabb e-post eller ett SMS. Den handskrivna texten bär med sig en känsla av att någon verkligen har lagt tid på att uttrycka sina tankar, att de har brytt sig om att skapa något personligt, inte bara ett hastigt meddelande på en skärm. Det är ett sätt att kommunicera som vi förlorar, för varje gång vi väljer den digitala vägen.

Handskrivna brev och kort var en gång en självklar del av det sociala spelet, men i dagens samhälle har de nästan försvunnit. Visst, vi kan skriva ut etiketter för inbjudningar eller gratulationskort, men är detta verkligen samma sak som att ta sig tid att skriva ett kort för hand? Vad säger det om oss som människor, om vi inte ens längre orkar skriva något på papper? När man går på ett bröllop eller en examen, när festen är slut, skulle det inte vara trevligt att få ett handskrivet tackkort i brevlådan? Det är en gest som kan etsa in dig i minnet som den "bra gästen" – någon som har tänkt på värden och tackat på ett genuint sätt.

Vi har också förlorat något mer i vår kommunikation, inte bara i form av handskrivna ord, utan i själva innehållet. Vad har vi förlorat när vi inte längre känner att det är värt att sätta ord på våra känslor på ett riktigt, genomtänkt sätt? När vi istället gömmer oss bakom korta, snabba meddelanden som inte kräver någon ansträngning att skriva eller att förstå? Vi har blivit vana vid att uttrycka oss i förkortningar och emojis, där det som en gång var en fullständig mening eller tanke nu är nedbrutet till en serie av symboler och bokstäver. Vi har tvingat oss själva att förlora förmågan att riktigt tänka efter innan vi talar eller skriver.

För många av oss är denna förlust av djup kommunikation inte bara en fråga om teknologi – den handlar om den personliga kontakten och vad som sker när vi inte längre är villiga att engagera oss fullt ut i våra samtal. Vad säger det om oss som samhälle när vi inte längre bryr oss om att göra våra samtal mer än bara ytliga utbyten av ord? Det är en djupt rotad fråga, för vi förlorar något grundläggande varje gång vi avstår från att investera tid och energi i våra relationer, oavsett om det handlar om att skriva ett brev, tala med någon öga mot öga, eller bara vara närvarande i en annan människas liv.

Tänk på alla de gånger du har varit på en fest eller ett evenemang och lämnat det utan att riktigt ha haft tid att prata med alla. Eller kanske har du blivit inbjuden till ett evenemang där du helt enkelt skickade ett snabbt meddelande för att tacka utan att ge det någon verklig känsla av uppriktighet. Det är så lätt att falla i fällan att bara skicka ett sms och känna att du har "gjort din plikt". Men vad händer om vi faktiskt bestämmer oss för att vara mer närvarande i våra interaktioner, att investera lite mer tid och energi för att skapa mer meningsfulla samtal? Om vi gör det, kanske vi upptäcker att vi hittar djupare kopplingar och förståelse för dem omkring oss.

Ett exempel på detta djupare engagemang kommer från ett mycket personligt ögonblick jag hade med min hund, Lester. När han var sjuk, och jag såg honom kämpa för livet, var det inte bara de fysiska åtgärderna som räknades – det var de känslomässiga banden, den osynliga kommunikationen som vi delade. Hade jag bara skickat ett sms eller ett kort med några enkla ord till honom, hade vi inte haft den här stunden av genuin kontakt. Kommunikationen mellan oss var inte bara ord – det var en känsla, ett ögonblick av sårbarhet, som var mer verklig än något digitalt meddelande jag någonsin kunnat skicka.

I dagens värld, där vi lätt kan gömma oss bakom skärmar och tekniska enheter, kan vi lätt förlora den intima och personliga kommunikationen som gör våra relationer unika. Men när vi öppnar oss för att verkligen engagera oss, för att skriva ett handskrivet brev eller för att tala med någon ansikte mot ansikte, återfår vi något väsentligt: en känsla av närvaro, ett bevis på att vi bryr oss. Detta handlar inte bara om att skriva något på papper – det handlar om att ge tid och energi åt det som verkligen betyder något.

Vi lever i en tid när kommunikationen är mer snabb och kortfattad än någonsin tidigare, men vi får inte glömma att det är genom de djupa och genomtänkta samtalen som vi verkligen knyter an till varandra som människor. Och det, för mig, är vad som verkligen betyder något.

Vad ska man verkligen bli ihågkommen för i slutändan?

I dagens värld där vi ständigt bombarderas av meddelanden, tweets, likes och hashtags, är det lätt att bli förlorad i en ström av digitala intryck och förlorade minuter. För många handlar livet om att ständigt jämföra sig med andra – att passa in i den form som andra definierar för oss. Vi lever i en tid där våra liv i mångt och mycket filtreras genom appar, algoritmer och sociala medieplattformar. Men vad händer när vi lämnar detta ytliga flöde och tänker på vad vi verkligen vill bli ihågkomna för?

För oss som växte upp före den digitala revolutionen var världen på ett helt annat sätt. Vi behövde inte vara ständigt uppkopplade för att förstå vem vi var, vad vi ville eller hur vi skulle relatera till andra. Vi hade våra egna tankar och åsikter, inte styrda av någon algoritm eller viral trend. Det var en tid då vi själva formade våra identiteter genom verkliga möten och samtal, inte genom selfies och likes. Vi levde utan den ständiga rädslan för att bli osynliga, utan att behöva be om bekräftelse.

Men nu, i en tid då varumärken och influencers dominerar vårt medvetande, är det lätt att förlora sig i jakten på godkännande. Vi ser världen genom en ständig ström av perfekta bilder och välputsade inlägg. Det verkar som om vi är omgivna av "perfekta" människor som alltid har det senaste och bästa, från kläder till livsstil. De som är rädda för att bli äldre, för att tiden går, och för att deras attraktionskraft och relevans ska minska. De som konstant försöker få oss att tro att vi måste vara som dem för att vara lyckade, accepterade och framgångsrika. Men egentligen, varför ska vi vara som dem? Vad händer med oss när vi stirrar för länge på andras liv utan att reflektera över vårt eget?

Många av oss fastnar i det digitala ekosystemet, där vi spenderar mer tid på att följa andras liv än att skapa vårt eget. Vi låter andras framgångar och tragedier definiera oss, istället för att fokusera på vår egen resa. Vi fastnar i en konstant uppdatering, alltid "on" och aldrig riktigt "närvarande". I stället för att leva våra egna liv, börjar vi konsumera andras liv. Vi fastnar i den digitala världen med en smartphone som vårt enda fönster till verkligheten.

Men vad är egentligen viktigt när allt kommer till kritan? Vad vill vi egentligen bli ihågkomna för när vår tid är ute? Är det vårt Instagram-flöde, våra tv-serier eller de berömda selfies vi tagit genom åren? Eller är det snarare den människa vi var för våra nära och kära? Vad om det är våra små, genuina handlingar – de ögonblick där vi verkligen gjorde något bra för andra? Vad om det är den inspiration vi gav dem omkring oss, inte genom våra framgångar, utan genom vår förmåga att stå upp efter varje motgång?

Det är lätt att tro att vår värdighet och vårt arv ska skapas genom bekräftelse från världen – genom utmärkelser, berömmelse och materiella ting. Men i slutändan, kommer det vara våra handlingar och vårt sätt att behandla andra som människor kommer att minnas oss för. Inte för våra prestationer, utan för vårt sätt att vara och för vår förmåga att vara äkta. Det handlar inte om att leva för andras blickar, utan om att hitta den inre ro och trygghet som kommer med att leva sann mot sig själv.

För att förändra riktningen i sitt liv behöver vi inte be om tillstånd från någon annan. Det handlar om att skapa en förnyelse inom sig själv – att omdefiniera sin framtid och acceptera att livet inte är ett statiskt mått på framgång. Det är en ständig resa av självkännedom och självförbättring, där vi lär oss att leva med våra egna val och konsekvenser.

I dagens värld, där så många letar efter en snabb lösning eller en enkel väg till berömmelse, är det kanske viktigare än någonsin att förstå att sann frihet inte kommer från yttre bekräftelse, utan från inre balans. Vi behöver inte längre vara en del av den ständiga jakten på perfektion eller konkurrens. Vi måste sluta stirra på andras liv och börja fokusera på vårt eget. Och kanske är det i denna enkla omdirigering av vår uppmärksamhet som vi hittar vår verkliga kraft och vårt största arv.

Hur public relations förändrar landskapet för kreativa branscher

Det är svårt att överskatta hur mycket public relations (PR) har utvecklats sedan dess början. För 30 år sedan var relationerna mellan publicister och deras klienter betydligt mer traditionella. I dag, i en digital era, har PR blivit en central del av såväl affärsstrategier som kreativa uttryck. Framförallt har agenter och byråer spelat en viktig roll i att forma synligheten och framgången för deras klienter, särskilt för författare, artister och företag. Justin Loeber, grundaren av Mouth Digital PR, har genom sitt arbete visat hur digital PR kan omdefiniera traditionella metoder och öppna nya vägar för kreativa yrken.

Loeber grundade Mouth Public Relations (numera Mouth Digital PR) 2006, och under sin tid har han hjälpt mer än 550 klienter att synas på marknaden. Hans företag har representerat både kända och okända namn, från kända författare som Rick Yancey och Mitch Albom till framstående artister och företag. Men vad som verkligen gör hans arbete intressant är hur han har anpassat sig till den digitala världen och hur han framgångsrikt har använt sociala medier, online-kampanjer och innovativa PR-strategier för att skapa en närvaro som är både relevant och kraftfull. Att bygga ett starkt nätverk och samarbeta med olika aktörer inom mediavärlden har varit avgörande för hans framgång.

PR är inte längre bara en tjänst som erbjuder medierelationer eller eventplanering. Det handlar om att bygga en långsiktig och dynamisk relation mellan klienten och deras publik, något som kräver ständig anpassning till teknologiska förändringar och sociala mediers utveckling. För många kreativa professionella, oavsett om de är musiker, författare eller entreprenörer, är PR ett nödvändigt verktyg för att få deras röst hörd i ett ständigt förändrande landskap. Detta är en värld där synlighet är avgörande, och där det gäller att kunna hantera både den digitala närvaron och traditionella medier samtidigt.

För Loeber har nätverksbyggande varit en av nycklarna till framgång. Hans arbete sträcker sig över flera områden, från musik och bokutgivning till hälsa och livsstil. Genom att skapa autentiska och starka relationer med sina klienter och mediemakare har han kunnat etablera sig som en pålitlig och kreativ aktör inom PR. Han är inte bara en publicist, utan en strateg och en innovatör som anpassar sig till och förutser trender. En viktig del av hans framgång har varit förmågan att inspirera och engagera både sina kunder och deras publik genom olika digitala plattformar.

Vad som gör denna strategi så framgångsrik är att den tillåter en skräddarsydd kommunikation som stärker varumärkesidentiteten för varje individ eller företag han representerar. För varje klient handlar det inte bara om att få sin bok såld eller sin musik spelad på radio, utan om att bygga en historia och en varumärkesimage som kan stå sig över tid. Publicister som Loeber har en unik förmåga att förstå klientens behov, samtidigt som de skapar en stark narrativ som engagerar en bred publik.

För läsaren är det viktigt att förstå att PR idag är en mycket mer komplex och dynamisk disciplin än tidigare. Det handlar om att vara flexibel, anpassningsbar och i många fall visionär. För att lyckas som offentlig person eller kreatör krävs det inte bara talang, utan också en noggrant genomtänkt PR-strategi. Det handlar om att kunna bygga relationer, förstå medielandskapet och använda teknikens framsteg på rätt sätt för att nå ut till rätt målgrupp.

Vidare är det viktigt att notera att PR inte enbart handlar om att sälja produkter eller skapa mediatäckning. Det handlar också om att bygga förtroende och långsiktiga relationer med både kunder och publik. En genuin, ärlig och transparent kommunikation kan ofta vara mer värdefull än alla de mediala framträdanden som en PR-strategi kan erbjuda. Det är också nödvändigt att förstå att PR-arbete inte bara är något som görs på kort sikt, utan det är en kontinuerlig process som bygger på både kreativitet och uthållighet.

För kreativa yrken har digital PR blivit en livlina, och Loeber är bara ett exempel på hur man kan utnyttja de nya verktygen för att skapa något mer än bara mediatäckning. Det är ett sätt att forma och berätta en historia som resonerar med dagens globala publik, och det är en konst att kombinera gamla och nya metoder för att bygga varumärken som kan stå emot tidens tand.

Hur du tar kontroll över ditt liv och skapar din egen framgång

I mars 2017 genomgick vi en omprofilering och blev “mouth: digital and public relations.” Från vårt kontor i nedre Manhattan har Mouth representerat över femhundra klienter inom olika kategorier som underhållning, skönhet, välmående, ideell verksamhet, mat och näring, livsstil, bröllop, B2B, författare och sociala medier. Allt detta har fört mig till en insikt: Livet handlar om att hitta sin egen väg, oavsett om det är en ovanlig eller typisk väg, och att vara villig att kämpa för sina drömmar, även när de känns långt bortom räckhåll.

Under hela min karriär har jag byggt upp en arsenal av gatusmarta insikter, kommunikationsförmåga och en förmåga att resa mig, oavsett vad som hänt. Jag har lärt mig att komma över mina egna hinder. Nu lovar jag dig detta: Jag kan hjälpa dig att förstå vad som hindrar dig från att nå din egen plats i rampljuset. Är du trött på att vara åskådare och läsa om andras framgångshistorier? Är du trött på att stå vid sidan av och känna att livet går förbi? Det är dags att sluta vara en passiv åskådare – nu är det din tur att lysa.

Ibland är det omgivningen som håller oss tillbaka. Då är det dags att säga adjö och gå vidare. Om din inre röst säger att det är du själv som håller dig tillbaka, så är det hög tid att lyssna. Ta steget. Om du vill släppa tanken på att du måste vara perfekt för att lyckas eller tro att du måste ha någon särskild talang för att drömma stort, kommer du att uppskatta det som kommer härnäst. Ingen får ett fripass för att leva hundra år bara för att de är en kändis eller har vunnit ett pris. Vi lever alla med samma tidsbegränsning, oavsett var vi kommer ifrån.

Det är också själva kärnan i guiden för att komma ut ur din egen väg: att förstå att vi alla är små prickar på en skärm och att våra liv, som vi kämpat för eller inte, bara kan sammanfattas i några ord på en gravsten. Men innan vi går bort, varför inte försöka att forma vår historia på ett nytt sätt – särskilt eftersom vi fortfarande lever och inte är redo för någon att skriva en sympatikort med vårt namn på?

Jag vill uppmana dig att omfamna ditt eget kalejdoskop av drömmar och inte låta din trötta samvete redigera din framtid. Det är inte en brott att erkänna att du vill vara lycklig. Är inte du och det liv du lever värda allt? Det är dags att göra det du drömmer om, att sätta igång och ge dig själv chansen att stråla.

Första steget: Dröm stort! Låt oss börja med en smäll. Dröm stort, mina vänner. Tänk högre än högt. Lyssna inte på tvivlarna och gå inte med i de "negativa" grupperna som inte vill att du ska lyckas. Släpp taget om de vänner som drar dig ner och börja fokusera på dig själv. Att drömma stort ger dig den energi du behöver för att ta dig bort från de fällor du satt upp för dig själv. Det är en karta för att komma vidare och för att sluta tveka på den väg som hållit dig stilla.

Dröm stort och låt solen till slut lysa på den person du var tänkt att vara. Ta ett djupt andetag, titta upp och dröm verkligen stort och modigt. Jag lovar att den här övningen inte bara kommer få dig att lyfta över vägen som känts som ett återvändsgränd, utan du kommer också att lära dig mycket om dig själv på vägen.

Det handlar om att leva i nuet, att tänja på din kreativitet och dina tankar. Gör varje dag viktig, för du vet aldrig när idag kan vara den sista dagen du har friheten att börja om och försöka igen. Jag lever i ett land där friheten att följa sina passioner och instinkter är självklart. Och även om det krävs mycket arbete för att gå från att vara en anställd till att äga ett företag, så finns det oändliga möjligheter för den som vågar.

Låt oss nu tänka på frihet. Om du lever i ett samhälle som erbjuder frihet och obegränsade möjligheter, varför inte ta vara på den? Är du rädd för att ta en risk, för att misslyckas eller för att du en gång haft en tuff barndom? Sluta skylla på andra, släpp alla ursäkter och börja agera nu. Om du vill något här och nu, så gör det. För om dina idéer är bra och har värde, kommer människor att lägga märke till dig.

Och vad händer om din stora dröm misslyckas? Vad händer om du faller pladask? Kommer du då att ge upp? Jag har också misslyckats. Min musikkarriär gick inte som jag hade tänkt. Men jag lärde mig att hålla huvudet högt, undvika de svårigheter jag stötte på, och därmed blev jag mer levande, mer fokuserad och mer redo att ge allt för att komma på rätt väg igen. Det handlar om att inte ge upp, även när det ser som mörkast ut.

Om du befinner dig i en situation som känns hopplös, kanske du bor hemma med för mycket kontroll över dig, eller kanske du står i arbetslöshetens kö – då är det första steget att komma ur din egen väg att faktiskt bara komma igång. Kom igen. Börja på nytt, sjung en annan sång och gör det du är rädd för att göra. Tänk om du skulle vara på ålderdomshem och undra "tänk om" – är det verkligen något du vill?

Byt attityd direkt. Om du verkligen vill lyckas, så handlar det om att byta tankesätt och att handla nu. Jag lovar dig att även om vägen till framgång är lång, så finns det inget som hindrar dig mer än du själv.