Densitetsfunktionen för tillstånd (DOS) är en viktig egenskap hos ett material, särskilt i kvantiserade strukturer där elektronerna är bundna till specifika energinivåer. I material som är tungt dopade, kan kinetisk energi hos elektronen och dispersionsrelationerna i närvaro av ljusvågor beskrivas med hjälp av den kvantiserade modellen. Detta ger insikt i hur elektroner rör sig i materialet och hur deras energinivåer påverkas av externa faktorer som magnetiska och elektriska fält.

För tungt dopade material som följer den trebandiga modellen av Kane kan energifunktioner som T1(E,ηg,λ)T1(E, \eta_g, \lambda), T2(E,ηg,λ)T2(E, \eta_g, \lambda) och T3(E,ηg,λ)T3(E, \eta_g, \lambda) användas för att beskriva de elektroniska tillstånden i materialet. Dessa funktioner kan representera dispersionslagarna under olika betingelser, till exempel i närvaro av ljusvågor eller magnetiska fält.

För att förstå hur elektronerna beter sig i sådana material är det nödvändigt att använda de så kallade Landau-energierna, vilka kan beskrivas genom specifika matematiska uttryck som exempelvis:

k2=T1(E,ηg,λ)k^2 = T1(E, \eta_g, \lambda)
k2=T2(E,ηg,λ)k^2 = T2(E, \eta_g, \lambda)
k2=T3(E,ηg,λ)k^2 = T3(E, \eta_g, \lambda)

Där kk är vågvektorn och T1T1, T2T2, T3T3 representerar funktioner beroende på olika parametrar som materialets energiläge, magnetiska fält och fotonenergi. Dessa funktioner gör det möjligt att beräkna densitetsfunktionen för tillstånd, som beskriver antalet tillgängliga tillstånd för elektroner inom ett givet energiintervall.

Vid fotoexitation, där materialet belyses med ljus, kan densitetsfunktionen även förändras beroende på hur ljuset interagerar med elektronernas tillstånd. För material som följer en tvåbandsmodell eller parabolisk energibandstruktur, kommer elektronens koncentration under extrem degenerering kunna beskrivas med funktioner som:

n0=RealPartofn0n_0 = Real Part of \, n_0

Där n0n_0 är elektronkoncentrationen vid jämvikt och n0n_0 är en komplex funktion som beror på materialets elektriska och magnetiska egenskaper.

Vid närvaro av ett kvantiserande magnetfält, såsom i närvaro av Landau-nivåer, förändras denna koncentration ytterligare. Det resulterande uttrycket för densitetsfunktionen under dessa förhållanden kan beskrivas av:

D(E,ηg,λ)=n[T(E,ηg,λ)]T(E,ηg,λ)(1(2π)2)D(E, \eta_g, \lambda) = \sum_{n} \, [T(E, \eta_g, \lambda)]' T(E, \eta_g, \lambda) \left( \frac{1}{(2\pi)^2} \right)

Här beaktas bidrag från alla Landau-nivåer som ligger inom det aktuella energiområdet.

För att fördjupa förståelsen är det viktigt att betona hur magnetfält och ljusinteraktion påverkar elektronernas rörelse i materialet. Dessa effekter kan leda till nya faser i materialet, såsom de där elektroner kan agera kollektivt i olika kvantiserade tillstånd. För exempelvis halvledarmaterial kan effekten av ljus och magnetfält vara central för att utveckla nya optoelektroniska enheter, där elektronernas tillstånd inte enbart styrs av elektriska fält utan även av externa fotoniska och magnetiska fält.

I material som beskrivs av den trebandsmodellen för Kane, kan både elektronernas effektiva massa och koncentrationen av elektroner uttryckas i relation till dispersionsfunktionerna. Det är viktigt att förstå dessa begrepp för att kunna förutsäga materialens respons under olika betingelser. I sådana modeller kan både extraktion av effektiva massor och elektroners koncentration som funktion av temperatur och magnetfält vara centrala för designen av elektroniska och optiska komponenter i avancerade teknologier.

Med hjälp av de matematiska formlerna som beskrivs ovan kan vi även förutsäga förändringar i materialets mekaniska egenskaper, som förskjutningar i C44 och C456-koefficienter, vilket är viktigt för utvecklingen av mekaniska och strukturella tillämpningar inom materialvetenskap.

Hur modellering av 1D elektrondensitet och DMR i kvantiserade strukturer påverkar materialval i halvledarindustrin

Inom området för kvantiserade strukturer och deras elektroniska egenskaper är förståelsen av densitetsfunktioner för tillstånd (DOS) och deras påverkan på carrierstatistik avgörande för att förutsäga elektriska och optiska egenskaper hos material. För halvledarmaterial, särskilt i nanostrukturer som nanotrådar (NWs), påverkas elektronernas rörelse av de kvantiserade nivåerna och bandstrukturen. Modeller som beskriver dessa nivåer är av stor betydelse, särskilt i fall där extrem carrierdegenerering förekommer.

Den generella modellen för en-dimensionell (1D) elektrontransport inom sådana strukturer baseras på en mängd parametrar och funktioner som beskriver elektronens energinivåer, effektiv massa och interaktion med materialets inre strukturer. En av de centrala funktionerna i denna modell är densitetsfunktionen för tillstånd (DOS), som definierar antalet tillgängliga elektroniska tillstånd per enhetsenergi. För att beskriva elektronstatistik under extrema degenereringstillstånd använder man ofta kvantiserade energinivåer som ges av uttryck som i (3.35), där energinivåerna EE' är relaterade till subbandenergin, beroende på de kvantiserade nivåerna längs olika riktningar i materialet.

För NWs i III-V-material kan bandstrukturen beskrivas med parabolbandmodeller i frånvaro av bandtailing. I dessa fall definieras elektronens effektiv massa och energifördelning av parametrar som uttrycks i formler som (1.65) och (1.66b). Det är här som de kvantiserade energinivåerna EE' spelar en avgörande roll för att förutsäga de elektriska och optiska egenskaperna, som i sin tur påverkar applikationerna inom optoelektroniska komponenter och transistorer.

Vidare kan DMR (deformationsrörlighet) för 1D elektroner i sådana strukturer analyseras med hjälp av olika modeller. Till exempel beskriver Stillman-modellen DMR genom uttryck som i (3.40), där energifunktionerna och deras beroende av kvantiserade nivåer ger insikter om hur materialens fysik förändras under olika elektriska och mekaniska belastningar. Genom att använda sådana modeller kan vi bättre förstå hur de olika faktorerna som effektiv massa och bandstruktur samverkar för att påverka materialets ledningsförmåga och andra transportegenskaper.

En viktig aspekt som måste beaktas vid modellering av dessa fenomen är den extrema degenerering av bärarna, vilket innebär att elektronerna kan fylla alla tillstånd i ett givet energiband vid höga dopingnivåer. I dessa situationer blir det avgörande att korrekt beskriva elektronens statistik och deras påverkan på materialets elektriska egenskaper. Detta görs genom att använda DOS-funktioner som de som beskrivs i (3.65) och (3.49), där energinivåerna relateras till carrierstatistik för att förutsäga materialets prestanda.

Modeller som Stillmans och Paliks erbjuder också olika sätt att beskriva dessa funktioner under olika förhållanden, där subbandenergierna EE' anpassas beroende på materialens bandstruktur och geometriska konfiguration. Dessa modeller gör det möjligt att analysera den påverkan som olika dopningar, strukturella defekter och andra externa faktorer har på de kvantiserade energinivåerna och därmed på materialets totala elektriska och optiska respons.

Vid studier av högdensitetsmaterial (HD) i både III-V och II-VI materialklasser är det också viktigt att inkludera anpassningar för dessa material, som till exempel de som beskrivs i modellen för Palik. Här beaktas effekten av starkare icke-parabolisk bandstruktur och mer komplexa interaktioner mellan elektroner och fononer, vilket kan leda till förändrade elektrontransporte egenskaper under kvantisering.

När det gäller tillämpningar av dessa teknologier inom halvledarindustrin, är det nödvändigt att förstå att dessa teoretiska modeller för dosfunktioner och DMR inte bara är akademiska konstruktioner utan har verkliga konsekvenser för designen av högpresterande optoelektroniska enheter. Därför bör ingenjörerna, som arbetar med design av halvledarkomponenter, vara väl medvetna om de exakta parametrarna och deras inverkan på det slutgiltiga materialet. Dessutom, även om dessa modeller är användbara för att förstå materialets övergripande beteende, krävs experimentella valideringar och finjusteringar för att säkerställa att de faktiskt speglar den praktiska verkligheten hos det specifika materialet som används i en enhet.

Endtext