Elektro-fermentation (EF) och mörk fermentation (DF) är två biotekniska processer som tillsammans kan användas för att producera värdefulla kemiska föreningar och bio-bränslen. En av de främsta fördelarna med att integrera dessa två processer är att de kan samarbeta för att förbättra resursåtervinning och skapa en plattform för syntes av mellanlånga karboxylsyror (C6–C12). En sådan integration möjliggör användning av de kortkedjade fettsyror (SCFAs) som genereras från DF-effluenter för att skapa högre värdeprodukter. Vid elektro-fermentation stimuleras metabolismen av mikroorganismer genom extern elektronflöde, vilket kan förlänga kedjelängden och öka produktionen av mellanlånga fettsyror, såsom kaproat (C6), en viktig industrikemikalie.

Enligt forskning som utfördes av Dennis et al. (2013) kan elektro-fermentation av glycerol producera en rad olika metaboliter, inklusive etanol, 1,3-propanediol och propionat. Studien visade att mikrobiella samhällens sammansättning förändras över tid, där Citrobacter sp. gradvis ersätts av Clostridium sp. efter den sjätte veckan av inokulation. Denna förändring i mikrobiell sammansättning indikerade att kedjeelongering skedde inom katoden, vilket var en direkt följd av den externa elektronflödet som upprätthöll en reducerande miljö. Det antogs att detta elektronflöde ökade mikroorganismernas förmåga att syntetisera NADH, ett centralt molekyl för att möjliggöra kedjeelongering.

Ett annat exempel på denna process är den forskning som genomfördes av Ma et al. (2022), där produktion av mellanlånga fettsyror, som kaproat, visades kunna uppnås genom elektro-fermentation av volatila fettsyror (VFAs) och CO2. I denna process användes elektroaktiva mikroorganismer, som Oscillibacter arter, katoden som elektron-donator för att reducera acetat till etanol i närvaro av väte (H2). Etanolen användes därefter som en elektron-donator för att genomföra kedjeelongering, ett exempel på indirekt elektrostatisk elektronöverföring (EET). Genom att utnyttja både biologisk och elektrokinetisk aktivitet skapas en effektiv plattform för att producera industriellt relevanta kemiska prekursorer från organiskt kol i avloppsvatten.

För att kunna utnyttja denna potential på en industriell skala krävs ytterligare forskning och utveckling på flera områden. En stor utmaning är att förbättra elektronströms effektivitet, eftersom den fortfarande är otillräcklig i många system. Detta kan uppnås genom att fokusera på att förbättra elektrodmaterialen och skapa mer effektiva bioreaktorer. Ett optimalt elektrodmaterial bör ha en biokompatibel yta som underlättar cell-elektrod-adhesion, samt vara stabilt kemiskt och mekaniskt, och ha hög elektrisk ledningsförmåga. Detta skulle förbättra den totala effektiviteten och möjliggöra storskalig produktion. Dessutom måste tekniska parametrar såsom intern elektrisk resistans i reaktorer, samt temperatur, pH och salthalt i den operativa miljön optimeras för att säkerställa en framgångsrik uppskalning.

För att göra denna process ännu mer effektiv är det också viktigt att förstå de biologiska och fysikaliska mekanismerna som styr elektronöverföring och kedjeelongering. För närvarande är det fortfarande begränsat hur mycket vi kan manipulera dessa processer genom genetisk modifiering och syntetiska biologiska metoder, vilket innebär att det finns stort behov av nya verktyg och teknologier för att optimera dessa bioprocesser.

Hur mikrobiell elektrosyntes fungerar och dess potential i industrin

Mikrobiell elektrosyntes (MES) är ett område inom bioelektrokemiska system (BES) som fokuserar på att förstå och förbättra interaktionen mellan mikroorganismer och elektroder för att generera energi eller andra värdefulla kemikalier. Denna teknik har fått stor uppmärksamhet inom både forskningen och industrin, särskilt för sin förmåga att konvertera avfallsmaterial till användbar energi eller kemikalier.

BES grundar sig på en enkel, men kraftfull princip: mikroorganismer som är elektrogeneriska, det vill säga som kan överföra elektroner till och från elektroder, används för att oxidera organiskt material vid anoden. Denna process producerar elektroner och protoner, som sedan leds genom en yttre krets till katoden, där de kombineras i närvaro av en elektronacceptor för att genomgå en reduktionsreaktion. Detta system kan omvandla kemisk energi från organiska avfallsprodukter till elektrisk energi och samtidigt bidra till nedbrytning av föroreningar.

Mikroorganismernas roll i BES är central. De fungerar som katalysatorer för nedbrytningen av organiskt material och spelar en avgörande roll i genereringen av bioenergi. Mikrobiella gemenskaper, som består av elektrogeneriska bakterier, växer som biofilmer på anodens yta och medverkar i den elektroniska överföringen från mikrober till elektroder. Denna process är beroende av olika faktorer som substratets natur, temperaturen och de specifika mikroberna som används.

För att effektivisera denna process är det viktigt att förstå både de mikrobiella mekanismerna och de strukturella egenskaperna hos BES. En avgörande aspekt är elektrodernas förmåga att stödja biofilmväxt, vilket är nödvändigt för att upprätthålla en effektiv elektronöverföring. Det finns flera sätt att förbättra elektrodernas egenskaper, till exempel genom att använda ythäftande och biokompatibla material eller genom kemisk och fysisk behandling för att främja biofilmsutveckling.

Användningen av olika substrat har också visat sig påverka mikroorganismernas metabolism och den bioenergi som kan genereras. Substraten kan vara allt från enkla molekyler som alkoholer, glukos och fettsyror, till mer komplexa avfallsströmmar som bryggerivatten, köttbearbetningsavfall eller hushållsavlopp. Ju mer nedbrytbara de använda substraten är, desto mer effektivt kan elektrogeneriska bakterier oxidera dem och producera energi.

Ett annat viktigt inslag i MES är den potentiella tillämpningen i industrin. Här är möjligheterna stora, särskilt när det gäller behandling av avloppsvatten och omvandling av avfall till energi. De ekonomiska fördelarna med att använda organiskt avfall från industrier, till exempel livsmedelsproduktion eller avloppsrening, är uppenbara, eftersom dessa avfallsströmmar kan vara både dyra att hantera och rika på organisk substans som kan utnyttjas för energiproduktion.

För att vidareutveckla denna teknologi måste både mikrobiella och strukturella faktorer optimeras. Det handlar om att förbättra bakteriekulturer, skapa optimala miljöer för elektrogeneriska bakterier och utveckla mer effektiva elektroder och membran. Forskning pågår för att förstå och kontrollera dessa faktorer mer exakt, vilket kan leda till mer effektiva och hållbara BES för framtida industriella applikationer.

Det är också av betydelse att förstå den komplexitet som finns i samverkan mellan olika mikroorganismer i ett BES. I praktiken består mikrobiella samhällen ofta av många olika bakteriearter som arbetar tillsammans för att bryta ner olika typer av organiska ämnen. Elektrogeneriska bakterier samarbetar ibland med andra mikrober, till exempel fermentativa eller hydrolytiska bakterier, för att bryta ner mer komplexa substrat till kortkedjiga fettsyror och andra föreningar som kan oxideras av elektrogeneriska bakterier.

För att optimera effektiviteten i BES-systemen är det också viktigt att förstå hur externa faktorer som temperatur, pH och näringsämnen påverkar mikrobernas aktivitet och bioenergiutvinning. Å andra sidan spelar också flödesdynamik och vätsketillförsel en central roll för att säkerställa ett effektivt system, där massflöde och fluidflöde kan justeras för att hålla pH i en optimal nivå och stimulera bakterier som producerar hög ström.

Microbial electrosynthesis kan potentiellt erbjuda en lösning för att inte bara behandla avfall utan också för att skapa en hållbar källa för elektrisk energi och kemikalier. Som sådan kan teknologin spela en avgörande roll i den framtida industrin genom att både minska miljöpåverkan och öka energiutvinning från annars oanvändbara avfallsströmmar.

Hur kan mikrobiella elektrokemiska system bidra till hållbar energiproduktion och avfallshantering?

Mikrobiella elektrokemiska system (MES) har länge varit föremål för intensiv forskning, både för sina unika elektriska egenskaper och för sin potential att bidra till hållbara lösningar på flera globala utmaningar. Dessa system bygger på användningen av mikroorganismer för att omvandla kemisk energi i organiska eller oorganiska substrat till elektrisk energi. En av de mest intressanta tillämpningarna av MES är dess förmåga att producera elektricitet från biomassa, inklusive organiskt avfall, samt att rena vatten från föroreningar.

Inom ett MES används mikroorganismer som en biologisk katalysator för att inducera elektrisk ström. I ett vanligt scenario, som i mikrobiella bränsleceller, sker denna process genom att mikrober oxiderar organiska ämnen och överför elektroner via en elektrod. Den elektriska strömmen som genereras kan sedan användas för olika ändamål, inklusive elproduktion eller drivning av andra processer som kräver energi. Systemet gör det möjligt att omvandla organisk materia, som finns i avfall eller förorenade vatten, till elektrisk energi och därigenom bidra till både energiutvinning och rening.

Den största fördelen med mikrobiella elektrokemiska system är deras förmåga att använda naturens egna processer för att generera energi och rena avfall. Detta gör MES till en potentiellt hållbar lösning för att hantera avfall och föroreningar, samtidigt som det minskar behovet av fossila bränslen. Dessutom innebär dessa system en möjlighet att återvinna värdefulla produkter från avfall, såsom biogas eller andra kemikalier, vilket skapar en cirkulär ekonomi och minskar den negativa miljöpåverkan från industriella processer.

Forskningen inom området har också visat på mikrobiella elektrolyscellers (MEC) potential att producera vätgas – en lovande energibärare som kan användas för att lagra energi från förnybara källor eller användas som bränsle i framtidens energisystem. Denna typ av teknologi öppnar dörren för en mängd olika tillämpningar, inklusive rening av industriella avloppsvatten, produktion av bioenergi och till och med användning för att minska växthusgasutsläpp i atmosfären.

För att MES ska kunna implementeras i stor skala och vara ekonomiskt hållbara, finns det dock flera utmaningar som måste övervinnas. En av de största utmaningarna är effektiviteten och stabiliteten hos de mikroorganismer som används för att generera elektricitet. För att maximera prestanda krävs en bättre förståelse för de biologiska och elektrokemiska processerna som ligger till grund för dessa system. En annan viktig aspekt är att optimera elektroder och systemkomponenter för att minska kostnader och förbättra långsiktig hållbarhet.

En ytterligare aspekt som forskarna undersöker är att använda elektroaktiva mikroorganismer för att direkt producera andra värdefulla kemikalier från enkla substrat, såsom vätgas eller metanol. Detta kan öppna upp för framtida industriella processer där mikroorganismer inte bara producerar elektricitet utan också andra bioprodukter som kan användas som råvaror för kemisk produktion, vilket ytterligare ökar effektiviteten och mångsidigheten hos dessa system.

Det är också viktigt att notera att den mikrobiella elektrokemi som används i dessa system kan integreras med andra teknologier för att ytterligare förbättra effektiviteten. Exempelvis har forskare undersökt hur MES kan kopplas ihop med solenergisystem eller vindkraft för att skapa hybridlösningar som kombinerar de bästa aspekterna av olika förnybara energikällor. Detta gör det möjligt att säkerställa stabilitet i energiproduktionen, även när en av de förnybara källorna är intermittenta, som solens eller vindens tillgång.

I framtiden kan MES spela en avgörande roll i övergången från fossila bränslen till en mer hållbar energiproduktion och en renare industri. Den potential som dessa system har att behandla avfall och föroreningar samtidigt som de producerar användbar energi gör dem till en lovande teknik för en rad olika tillämpningar, från rening av avloppsvatten till produktion av hållbar energi. Men det är också avgörande att fortsätta forskningen och utvecklingen av dessa system för att säkerställa deras långsiktiga effektivitet och ekonomiska genomförbarhet.

Hur fungerar elektronöverföring i mikrobiella elektrosyntesystem (MES)?

Elektronöverföring är en central mekanism i många mikrobiella processer, särskilt när det gäller elektroaktiva bakterier som används i mikrobiella elektrosyntesystem (MES). I dessa system omvandlar mikroorganismer elektrisk energi till kemisk energi, vilket möjliggör produktion av värdefulla kemikalier och bränslen från enkla substrat som koldioxid. Ett exempel på detta är forskning som genomförts av Mani et al. (2020), där bakterier som växer på elektroder utan behov av extra substrat användes för att omvandla koldioxid och nitrater, vilket resulterade i produktion av elektricitet. Denna upptäckt utgör en ny klass av bakterier som kan skapa energi från textilavloppsvatten utan behov av komplexa sockerarter.

Mikroorganismer som deltar i sådana processer kan utföra direkt elektronöverföring (DET) från elektroder till bakterieceller eller, i vissa fall, indirekt elektronöverföring (IET), där elektronöverföringen sker via mediatorer som tillhandahåller en länk mellan bakterien och elektroden. I de flesta elektroaktiva bakterier, som exempelvis Shewanella oneidensis och Geobacter sulfurreducens, är detta möjligt genom specialiserade proteiner såsom cytochromer och typ IV pili, som fungerar som elektriska ledare för att överföra elektroner från bakterien till elektroden.

Cytochromer, som är proteiner innehållande hemgrupper, spelar en nyckelroll i denna elektronöverföring genom att underlätta flödet av elektroner till den extracellulära miljön, vilket i sin tur gör det möjligt för bakterier att reducera elektroder och generera elektricitet. Dessa bakterier har visat sig producera höga strömmar av elektrisk energi när de bildar biofilmer på elektroder. I G. sulfurreducens, till exempel, är de nanotrådliknande pili, som också fungerar som elektriska ledare, avgörande för denna process och har visat sig vara kopplade till ökad elektrisk ledningsförmåga genom atomkraftmikroskopi.

För att förbättra den elektrokemiska aktiviteten hos mikroorganismer har forskare också undersökt olika sätt att optimera dessa system. Användningen av nanomaterial som kolnanorör och grafenoxid har visat sig kraftigt förbättra elektronöverföringskapaciteten genom att ge bakterierna bättre elektrisk ledningsförmåga, vilket ökar effektiviteten i MES-systemen.

Temperatur är en annan viktig parameter som påverkar mikrobiell elektroaktivitet. Mikrobiella elektrosyntesystem har visat sig fungera bäst vid mesofila temperaturer (20–37 °C), men forskning har också visat att högre temperaturer, som vid termofila förhållanden, kan förbättra aktivitet och hållbarhet genom att underlätta diffusionsprocesser och minska aktiveringsöverpotentialer. Det har dock observerats att för höga temperaturer kan hämma bakteriers aktivitet och minska produktionen av vissa bioprodukter.

pH-värdet är också en viktig faktor för den mikrobiella metabolismen och elektro- kemiska reaktioner i MES-systemen. I allmänhet är ett neutralt pH fördelaktigt för katodreaktioner och produktionen av vissa föreningar, medan förändringar i pH-värdet, som kan uppstå under processen på grund av ansamling av flyktiga fettsyror, kan påverka mikroorganismernas metaboliska aktivitet och slutproduktsbildning. Ett pH-värde mellan 6,5 och 8,0 anses vara optimalt för MES-applikationer.

För att säkerställa maximal effektivitet hos MES-system är det viktigt att kontrollera flera faktorer som substratkoncentration, membranval, elektrodmaterial och hydraulisk retentionstid (HRT). Dessa faktorer kan påverka både den mikrobiella gemenskapens dynamik och systemets effektivitet när det gäller energiutvinning och produktion av kemikalier och bränslen.

Mikrobiella elektrosyntesystem, genom sin förmåga att omvandla koldioxid och andra enkla substrat till användbara kemikalier, kan spela en central roll i framtida hållbara energilösningar. För att förbättra prestandan hos MES-system och möjliggöra deras kommersiella tillämpning är det avgörande att fortsätta förstå och optimera de faktorer som styr mikrobiell elektronöverföring och produktion av elektrisk energi.

Hur Elektro-fermentation Kan Förbättra Produktion av Bioenergi från Organiskt Avfall

Elektro-fermentation är en framväxande teknik som har potential att revolutionera produktionen av bioenergi från organiskt avfall. Genom att införa elektricitet i fermentationsprocesser kan man optimera mikrobielle metabolismen och därigenom förbättra produktionen av olika typer av bioenergi, inklusive etanol, butanol, väte, metan och biodiesel. För att förstå den fulla potentialen av elektro-fermentation, är det viktigt att förstå de specifika mekanismerna och de mikrobielle processerna som involveras.

I en anaerob miljö, där syre är frånvarande, kan mikroorganismer fortsätta att fermentera organiska material och producera etanol som en huvudsaklig biprodukt. Vid elektro-fermentation spelar elektriciteten en avgörande roll genom att bibehålla redoxbalansen i mikrobiella celler, vilket är avgörande för att upprätthålla en optimal metabolisk funktion. Den elektriska fältet underlättar elektronöverföring mellan mikroorganismerna, vilket leder till en mer effektiv omvandling av substrat till etanol. Jämfört med konventionell fermentering kan denna teknik ge högre avkastning på etanol, genom att förbättra elektronflödet och optimera mikrobiella samhällens struktur. Det innebär att elektro-fermentation kan ge högre specifikitet hos mikroorganismerna för att producera etanol och minska bildandet av oönskade föreningar som kan hämma fermenteringen.

Butanol, en annan lovande flytande bioenergi, har ett högre energiinnehåll än etanol, vilket gör det mer attraktivt för användning inom transportsektorn och industrin. Butanol kan också produceras genom elektro-fermentation, men kräver specifika mikroorganismer som Clostridium acetobutylicum, en anaerob grampositiv bakterie. Denna mikroorganism är känd för sin förmåga att utföra ABE-fermenteringen, där glukos bryts ner till acetat, butanol och etanol. Här spelar elektriciteten en viktig roll för att styra de metaboliska vägarna hos Clostridium acetobutylicum. Genom att manipulera den oxidations-reduktionspotential (ORP) som skapas av det elektriska fältet, kan man styra mikroorganismens produktion mot butanol istället för aceton eller etanol. Det krävs noggrann styrning av elektrisk ström för att uppnå fördelaktiga fermenteringsförhållanden som maximerar butanolproduktionen.

En annan lovande metod för att producera bioenergi är väteproduktion genom mikrobiell elektrolys. Väte som en energibärare betraktas som ett rent alternativ till fossila bränslen. I mikrobiella elektrolys celler (MEC) använder vissa bakterier, såsom Rhodopseudomonas palustris och Clostridium butyricum, organiskt avfall för att producera vätegas genom anaerob fermentering. Elektro-fermentation med hjälp av extern elektricitet optimerar elektronöverföring i bakterieceller, vilket i sin tur ökar väteproduktionen. Denna metod erbjuder en lovande alternativ lösning för att skapa förnybar energi från organiskt avfall, genom att utnyttja den elektriska induktionen för att effektivisera bakteriers metabolism.

Metanproduktion är en annan central komponent i elektro-fermentation, som används för att producera biogas, en viktig förnybar energikälla. Metan produceras genom de metaboliska processerna hos metanogena archaea, som Methanosarcina och Methanosaeta, i anaeroba förhållanden. Dessa mikroorganismer bryter ner organiskt material och producerar metan som en slutprodukt. Elektriska fält, som tillämpas i mikrobiella elektrolys celler (MEC) och mikrobiella bränsleceller (MFC), förbättrar elektronöverföringsprocesserna som krävs för metanproduktionen. När externa energikällor tillförs, ökar den elektriska strömmen mängden elektron som är tillgänglig för metanogener, vilket leder till en snabbare och mer effektiv metanproduktion. Detta optimerar processen och ger högre avkastning på metan än traditionella metanproduktionsmetoder.

Slutligen är biodieselproduktion genom elektro-fermentation en annan potentiell tillämpning som erbjuder ett mer hållbart alternativ till traditionell diesel. Biodiesel är ett miljövänligt bränsle som kan ersätta fossila bränslen, och den elektro-fermentativa processen öppnar nya möjligheter att förbättra dess produktionseffektivitet. Genom att införa elektriska strömmar i fermenteringssystem kan man optimera mikrobiella processer som leder till högre avkastning på biodiesel från organiska avfallsmaterial.

Sammanfattningsvis öppnar elektro-fermentation nya vägar för att omvandla organiskt avfall till värdefull bioenergi. Denna teknik förbättrar inte bara produktionen av bioenergi som etanol, butanol, väte, metan och biodiesel, utan den optimerar också de mikrobiella processerna genom att utnyttja elektricitet för att styra de metaboliska vägarna. Den pågående utvecklingen av elektro-fermentation och dess användning i olika bioenergitillämpningar kan bidra till att möta dagens ökande behov av förnybara energikällor och minska beroendet av fossila bränslen.