De obehöriga migrationerna och de dokumentlösa migranterna är en osynlig kraft som rör sig genom många samhällen världen över, vilket påverkar både ursprungs- och destinationsländer på djupet. Dessa migranter, som ofta inte är med i officiella statistiksystem eller erkänns av de formella maktstrukturerna, bär på en betydande social och ekonomisk vikt, men förblir samtidigt osynliga för det breda samhället.

När man diskuterar oreglerad migration, rör vi oss bortom de traditionella, oftast statiska definitionerna av flyktingar eller asylsökande. Obehöriga migranter är ofta personer som har anlänt utan att följa de formella invandringskraven, eller som har stannat kvar efter att deras tillstånd löpt ut. Deras rörelser korsar många gränser, men de är också en del av större globala trender som ofta drivs av ekonomiska, politiska och sociala faktorer.

En betydande aspekt av den oreglerade migrationen är dess komplexa förhållande till arbetsmarknaden, särskilt inom sektorer som är beroende av låglönearbete. I USA till exempel, är det ett välkänt fenomen att obehöriga migranter fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden inom bygg- och jordbrukssektorerna, där arbetskraften ofta är knapp. Denna arbetskraft är dock i många fall exploaterad, utan några rättsliga skydd och med begränsade möjligheter att söka rättvisa i fall av utnyttjande eller misshandel. Detta skapar ett system där de mest utsatta arbetarna bidrar till ekonomin utan att själva få del av de rättigheter och förmåner som andra arbetstagare åtnjuter.

Det är också viktigt att förstå hur de dokumentlösa migranternas rörelser påverkar samhällen på olika nivåer. De flesta av dessa migranter är inte enbart arbetstagare; de är också familjemedlemmar, vilket betyder att deras barns rättigheter och tillgång till utbildning, hälsovård och andra grundläggande samhällsfunktioner ofta står på spel. När ett barn växer upp i ett hushåll där föräldrarna lever utan rättslig status, påverkas inte bara barnens utbildning och framtida möjligheter, utan även deras psykiska och fysiska hälsa. Barn som växer upp i dessa förhållanden riskerar att utveckla känslomässiga och sociala problem, vilket kan förvärra den redan pågående sociala ojämlikheten.

De stora politiska och ekonomiska effekterna av oreglerad migration är inte begränsade till de migrerande arbetarna själva, utan påverkar hela samhällsstrukturer. I vissa fall påverkar dessa migrationer den nationella arbetskraften, särskilt inom industrisektorer som är beroende av migranter för att hålla produktiviteten hög. Samtidigt kan det också leda till en förskjutning i den politiska diskursen, där frågor om invandring och arbetskraft konkurrerar med andra samhällsproblem som ekonomi och välfärd. Därmed kan migrationsflöden både skapa nya arbetsmöjligheter och fördjupa redan existerande samhällsproblem.

Utöver de ekonomiska och sociala effekterna på samhället är migrationsflödena också tätt knutna till geopolitiska realiteter. Migrationspolitiken i ett land kan påverka andra nationer, vilket kan skapa ett dominoeffekt där migranterna inte bara söker ett bättre liv för sig själva utan också utgör en del av en större geopolitisk dynamik. Till exempel, de avtal som reglerar frihandel och rörlighet, som det nyligen omförhandlade USMCA, har direkt påverkan på migrationsflöden mellan USA och Mexiko. Trots de framsteg som kan uppnås genom sådana handelsavtal, står migrationen alltid som en osäker faktor som kan utlösa både positiva och negativa konsekvenser för både ursprungs- och mottagarländer.

Det är därför avgörande att förstå att de migrationsflöden vi ser i dag inte är tillfälliga eller isolerade fenomen. De är en del av större strukturella förändringar inom globaliseringens era. I synnerhet skapar den ständiga rörligheten för människor och kapital ett behov av att omvärdera hur vi ser på gränser, medborgarskap och rättvisa. I ett samhälle där många är utan papper och där arbetskraftens rörelse är nödvändig för att hålla ekonomin rullande, kan en humanare och mer rättvis migrationspolitik vara avgörande för att minska de negativa effekterna av denna osynliga arbetskraft.

Migration och dess politiska, sociala och ekonomiska konsekvenser är inte bara ett problem för de enskilda migranterna, utan en global utmaning som kräver en djupare förståelse och en mer nyanserad politisk diskurs.

Hur hänger migration och handel samman mellan USA och Mexiko efter andra världskriget?

Efter andra världskriget utvecklades relationerna mellan USA och Mexiko till ett dynamiskt samspel där handel och migration förstärktes av varandra, men senare kom att motverka varandras potential. Den ekonomiska integrationen som följde vilade på kompletterande förutsättningar – ett snabbt åldrande USA med behov av arbetskraft och ett Mexiko med ung befolkning och överskott på arbetskraft. Denna balans möjliggjorde en period av ekonomisk konvergens där Mexikos BNP per capita närmade sig USA:s nivå mellan 1942 och 1980.

Men från 1980-talet inleddes en divergerande utveckling. Medan handelspolitiken liberaliserades och öppnades för ökad integration, blev migrationspolitiken alltmer restriktiv. Den amerikanska sidan skärpte gränskontroller, begränsade lagliga migrationsvägar och ökade utvisningar – vilket ledde till en ökning av irreguljär migration snarare än dess minskning. Motsättningarna mellan en öppen handelspolitik och en sluten migrationspolitik orsakade stora obalanser på arbetsmarknaden.

En viktig vändpunkt inträffade efter införandet av Immigration Reform and Control Act (IRCA) år 1986. Denna lag legaliserade en stor del av de som befann sig i landet utan tillstånd före 1982, men öppnade inte för framtida laglig arbetskraftsinvandring. Paradoxalt nog bröts härmed mönstret av cirkulär migration, där säsongsarbetare tidigare återvänt hem efter arbetsperioder. Istället ledde ökade gränskontroller till att migranter blev kvar i USA – eftersom återresa blivit för riskabel och kostsam – vilket resulterade i en permanent irreguljär bosättning.

Under perioden från 1990-talet till 2010-talet ökade antalet papperslösa migranter markant, särskilt från Mexiko och Centralamerika. Den amerikanska arbetsmarknaden absorberade denna arbetskraft i låglönesektorer, där deras rättslösa status höll lönerna konstgjort låga och minskade produktiviteten. Det ironiska är att denna irreguljära migration gav större ekonomisk avkastning till USA:s ekonomi än många av de frihandelsavtal som parallellt förhandlades, såsom NAFTA.

Samtidigt som USA satsade på frihandel genom avtal som NAFTA (1994) och sedermera USMCA, uteblev en motsvarande regional migrationspolitik. Bristen på samordning har förhindrat utvecklingen av en gemensam arbetsmarknad. Under perioder av hög efterfrågan på arbetskraft – särskilt inom jordbruk, byggnation och service – har den amerikanska ekonomin fortsatt att vara beroende av migranter, men utan att erbjuda legala vägar in. Resultatet har varit en låst situation, där ekonomiskt rationella behov kolliderar med politiska beslut baserade på inrikespolitiska motsättningar.

Handelns utveckling har däremot varit mer linjär. Från importsubstituerande industripolitik i Mexiko under 1950- och 60-talen till ökad integration under NAFTA, har varuflödena vuxit, särskilt inom jordbruk och tillverkningsindustri. Maquiladora-programmet vid gränsen – som startade 1965 – blev ett nav för exportinriktad produktion. Samtidigt har produktivitetsvinster uppnåtts genom regionala värdekedjor, men utan att arbetskraftens fria rörlighet tillåtits på liknande sätt.

Från 2000-talet och framåt blev migrationspolitiken i USA alltmer repressiv. Under Bush ökade utvisningar och gränsövervakning, medan försök till immigrationsreform föll i kongressen. Obama försökte mildra detta genom exekutiva åtgärder som DACA, men dessa underminerades av efterföljande administration. Trumps politik innebar en total tillbakagång till protektionism och murbyggen, vilket skadade både handel och migration. Trots detta fortsatte beroendet av utländsk arbetskraft, nu än mer sårbart i frånvaron av legala ramar.

Det avgörande för framtiden är om Nordamerika kan etablera en politik där handel, migration, arbetskraftsrörlighet och remitteringar inte behandlas som separata områden utan som ömsesidigt förstärkande delar av regional utveckling. En sådan samordning förutsätter att migration inte enbart ses som säkerhetsfråga, utan som en ekonomisk och social realitet som måste hanteras pragmatiskt och rättssäkert.

För att förstå komplexiteten i denna historiska utveckling måste man även inse hur olika policyinitiativ skapat strukturella effek

Hur påverkar invandring och handel arbetsmarknaden i USA och Mexiko?

I en tid då globala förändringar inom handel och migration ofta skapar debatt, särskilt i relationen mellan USA och Mexiko, är det viktigt att förstå de komplexa sambanden som påverkar ekonomin och arbetsmarknaden i båda länderna. Efter andra världskriget har USA haft en av de högsta tillväxttaktarna inom ekonomin och jobbtillväxten i världen, särskilt i delstaten Kalifornien. Trots vanliga påståenden om att invandrare tar amerikanska jobb, visar flera noggrant genomförda forskningsstudier att dessa påståenden är antingen felaktiga eller kraftigt överdrivna. De så kallade "jobbtagande" invandrarna har inte haft en skadlig inverkan på den amerikanska arbetsmarknaden, vilket reflekteras i den långvariga tillväxten av ekonomin och arbetsmöjligheter i USA.

Handelsintegration mellan USA och Mexiko har förändrat dynamiken på arbetsmarknaderna i både länder, särskilt genom avtal som NAFTA (Nordamerikanska frihandelsavtalet), som har haft en långvarig påverkan på både migration och ekonomiska sektorer som jordbruk och bilindustrin. NAFTA har exempelvis inte bara lett till ökad migration, utan har också haft en positiv effekt på BNP i USA, där invandring har bidragit till att stärka ekonomin. I en studie av Raúl Hinojosa-Ojeda, Sherman Robinson och Karen Thierfelder framgår det att invandring skulle kunna vara en ännu viktigare ekonomisk faktor än vad handelsavtal kan vara, särskilt om man tittar på potentiella ekonomiska modeller för reformer av immigrationssystemet.

Å andra sidan har NAFTA också visat sig ha både vinnare och förlorare, särskilt inom sektorer som jordbruk och bilindustrin. I en analys av jordbrukets utveckling visar studier att trots den ökade mexikanska migrationen till USA under de senaste två decennierna har mexikanska importen av majs från USA ökat. Detta reflekterar en förändring i arbetskraftens rörlighet och hur handel och migration hänger samman i denna sektor.

För bilindustrin, där produktionen mellan USA och Mexiko är starkt integrerad, har det visat sig att denna handel är långt ifrån ett nollsummespel. Trots att Mexiko är starkt beroende av USA som handelspartner, leder detta till en paradox där löneskillnader mellan länderna ökar, vilket skapar nya sociala och ekonomiska spänningar. På samma gång påverkar den teknologiska utvecklingen, särskilt den nya Industri 4.0, hur arbetskraften används i industrin och leder till en omstrukturering av arbetsmarknaden.

Med den senaste omförhandlingen av NAFTA till USMCA (USA-Mexiko-Canada-avtalet) har nya politiska och ekonomiska dimensioner lagts till i denna relation. USMCA medför en rad förändringar, där en ny politik för bilindustrin, högre löner och skydd för fackföreningsrättigheter i Mexiko införts. Men effekterna av dessa förändringar är svåra att förutse och kan komma att påverka både den mexikanska och amerikanska ekonomin på sätt vi ännu inte helt förstår.

Det är också avgörande att förstå de bredare politiska och sociala implikationerna av denna relation. Trots att globalisering och ökad mångfald i USA skulle kunna leda till en mer internationell politik, har en nationalistisk reaktion lett av politiska krafter som Donald Trump bidragit till en ökad polarisering. Denna polarisering, som har sina rötter i en lång historia av rasism och anti-mexikanska känslor, påverkar i stor utsträckning hur invandring och handel ses i det offentliga samtalet.

Det är viktigt att inse att denna konflikt mellan nationalism och globalism, som manifesteras genom politiska beslut och retorik, påverkar inte bara de ekonomiska relationerna mellan länderna, utan också de sociala och kulturella banden. Rättspolitik och immigration är inte längre bara ekonomiska frågor, utan även frågor som berör identitet och värderingar på ett djupt plan.

Hur anti-immigrant politik och rasism påverkade latinos politiska attityder under 2016 års val

I Latinamerika är Trump ofta uppfattad inte bara som en politisk figur utan också som en symbol för den växande främlingsfientligheten och anti-immigrantretoriken som genomsyrade hans kampanj. För många sydamerikaner verkar motståndet mot Trump vara mer kopplat till hans attacker på immigranter och den känsla av samhörighet med invandrargrupper, snarare än en direkt reaktion på rasism i det amerikanska samhället i stort. Trots att kubanska amerikaner inte uppvisade stora förändringar på rasism-skalan, visade andra latinska grupper en tydlig tendens att betrakta Trump negativt i takt med ökande uppfattningar om rasifierad diskriminering.

I en analys av rasismens inverkan på Trump-motståndet, visade sig att alla generationer av latinos som uppfattade en hög nivå av rasifierad diskriminering i samhället också uttryckte en ökad negativ uppfattning om Trump. Ökningen av ogillande var särskilt märkbar när individer såg sig själva eller sina samhällen utsatta för rasistiska attacker. För dessa individer ökade sannolikheten att betrakta Trump negativt markant ju mer uttalad deras känsla av rasifierad diskriminering blev.

Därmed framgår att just rasism och upplevelsen av diskriminering var avgörande för många latinos hållning till Trump under valet 2016. När individer kände att de var del av en grupp som systematiskt uteslöts eller missgynnades, utvecklades ett starkare och mer polariserat motstånd mot honom. Detta kan förklara varför så många i denna grupp mobiliserades för att rösta mot honom, inte bara som en konsekvens av hans anti-immigrant politik, utan också på grund av den rasistiska retorik som genomsyrade hans kampanj.

Vidare visade en analys av ilska som en drivkraft för politisk mobilisering att ogillande av Trump också ökade sannolikheten för att individer skulle delta i politiska aktiviteter. De som hade en mycket negativ uppfattning om Trump visade en 60-procentig sannolikhet att vara ofta arga under valperioden 2016. Det är också viktigt att notera att denna ilska var en starkt bidragande faktor för politiskt deltagande. Personer som kände sig arga var mer benägna att engagera sig i politiska aktiviteter som kampanjarbete, donationer, och protester.

När man tittar på hur ilska och politiskt deltagande samverkar, framgår det att de mest intensiva reaktionerna fanns bland dominikanska amerikaner och tredje generationens latinos. Här var det särskilt tydligt att ilska över Trump-administrationens politik inte bara orsakade en ökning i politiskt deltagande utan också ett större engagemang för att förändra det politiska landskapet. För dessa grupper var det inte bara en fråga om att reagera på en politisk hotbild utan också att aktivt delta för att försvara sina rättigheter.

Det finns även tydliga skillnader mellan generationer, där tredje generationens latinos visade ett starkare samband mellan ilska och politiskt deltagande, medan första generationens latinos var mer tveksamma att engagera sig på grund av deras bakgrund som immigranter. Detta belyser de olika dynamiker som påverkar politiskt deltagande beroende på generationsupplevelser av att vara del av den amerikanska politiska strukturen.

De olika analyserna som presenterades visade att förmågan att mobilisera och delta politiskt inte bara är beroende av den ekonomiska eller sociala situationen, utan även i hög grad av den känsla av hot och diskriminering som individer upplever. Den politiska mobiliseringen bland latinos under 2016 års val är därför ett exempel på hur etnisk och rasifierad identitet inte bara påverkar politiska attityder utan också konkret påverkar politiskt engagemang och deltagande.

Det är också viktigt att förstå att dessa reaktioner är en del av ett större mönster i hur politisk retorik, särskilt när den innehåller rasistiska eller främlingsfientliga inslag, kan fungera som en mobiliserande kraft i minoritetsgrupper. Trumps valkampanj blev en katalysator för en starkare politisk medvetenhet och deltagande, inte bara som ett svar på hans politik utan också som en kollektiv reaktion mot ett politiskt klimat som uppfattades som hotfullt och diskriminerande. Dessa erfarenheter av att vara måltavlor för politisk och social uteslutning blev en drivande kraft för politisk förändring bland latinos i USA.

Vad gör Oregon-kusten unik för resenärer?
Hur används OOBN och D-S bevissteori för samtidig felidentifiering i elektriska-hydrauliska system?
Vad är det som driver stora upptäckter och tekniska innovationer?
Vad innebär frihet och vem bestämmer rätt tid att bryta sina bojor?