Hur ska organisationer hantera cyberrisker för att skydda sin tillväxt och affärsverksamhet?

Zero-Trust Network Access (ZTNA) anses vara ett mer säkert alternativ för att reglera och stärka fjärråtkomst till konfidentiell information, samtidigt som risken för ransomware-attacker minimeras. Det är avgörande att den högsta ledningen, inklusive den ansvariga informationschefen (CIO), den informationssäkerhetschefen (CISO) och verkställande direktören (VD), säkerställer att företaget är förberett på att stärka sin cybersäkerhet för att möta de ständiga framstegen inom digital teknologi. I detta sammanhang måste den högsta ledningen anställa välutbildade cybersäkerhetsspecialister och informationssäkerhetsexperter för att bidra till att skydda företagets system och nätverk.

Som digital teknologi fortsätter att utvecklas, är det nödvändigt att den högsta ledningen samarbetar med styrelsen och oberoende kommittéer för att hitta effektiva och lämpliga sätt att skydda konfidentiell data och försvara företagsnätverk mot allt mer komplexa ransomware-attacker och andra cybersäkerhetsrisker.

Olika företagscyberrisker kan utgöra allvarliga hot mot en organisations tillväxt och affärsverksamhet. En viktig risk är att ledningen misslyckas med att genomföra grundläggande cybersäkerhetsåtgärder. Många organisationer förlitar sig på en enda säkerhetsåtgärd, såsom antivirusprogram, för att förhindra att hackare får obehörig åtkomst till nätverket eller systemen. Detta skapar dock sårbarheter som cyberbrottslingar kan utnyttja. För att stärka försvarsmekanismerna är det nödvändigt att ledningen utvecklar och implementerar grundläggande säkerhetsåtgärder, som att hålla system uppdaterade och använda kryptering för data.

En annan betydande risk är att många organisationer inte förstår var deras cyberrisker kommer ifrån. Ibland är det inte helt uppenbart att ett företag är utsatt för cyberattacker. Dessutom kan organisationer underskatta värdet på sina kritiska tillgångar eller inte förstå hur sofistikerade deras potentiella angripare kan vara. Ledningen måste vara medveten om att det kan vara svårt att upptäcka dessa risker och utveckla långsiktiga planer för att identifiera och hantera dem effektivt.

Det är också viktigt att ledningen förstår att teknologiska faktorer inte är de enda källorna till cyberrisker. Sociologiska och psykologiska faktorer inom företaget kan också spela en betydande roll. Företagskulturen påverkar hur anställda och andra intressenter ser på och hanterar cybersäkerhet. Ledningen bör främja en kultur som uppmuntrar till snabb upptäckt av cyberhot och som stärker företagets försvar mot cyberattacker.

En annan allvarlig risk är frånvaron av tydliga cybersäkerhetspolicies i organisationer. Även om företag inom teknologi- och finanssektorer ofta är mer medvetna om cyberrisker, är det viktigt att förstå att alla organisationer är mål för cyberbrottslingar. Företag som inte har genomtänkta cybersäkerhetspolicies är särskilt utsatta för attacker. Därför måste den högsta ledningen se till att utveckla och implementera robusta cybersäkerhetspolicies som inte bara adresserar tekniska risker utan även sociala och organisatoriska aspekter.

En solid cybersäkerhetspolicy bör inkludera procedurer för att skydda information, system och nätverk. Den ska också fastställa protokoll för att förebygga och hantera cyberrisker, och vara utformad för att upptäcka obehörig aktivitet. Dessutom måste policyn vägleda företagsledare och andra nyckelpersoner i hur de ska hantera risker som är relaterade till överföring av medel, fjärråtkomst till användardata, och outsourcing till externa leverantörer.

Ett ofta förbisett problem är förväxlingen mellan en compliance-policy och en cybersäkerhetspolicy. Vissa intressenter tror att det att följa regler och standarder är tillräckligt för att skydda organisationen från cyberattacker, men utan en stark och väldefinierad cybersäkerhetspolicy kan ett företag vara sårbart för allvarliga hot. Cybersäkerhet ska vara en företagets ansvar på alla nivåer och inte enbart en uppgift för IT-avdelningen. Det är nödvändigt att alla i företaget förstår sin roll i att förebygga och hantera cyberrisker.

Vad är de största riskerna med dataintrång för företag och individer?

Företag och individer står inför en ständigt växande hotbild från cyberbrottslingar, där dataintrång och informationsläckor har blivit vanliga händelser. Flera högprofilerade attacker under de senaste åren belyser allvaret i dessa hot och visar hur snabbt personlig och känslig information kan hamna i fel händer. Ofta handlar det om att stora mängder privat data, som kan användas för att genomföra målinriktade phishing-attacker eller andra skadliga handlingar, exponeras för allmänheten, vilket får långtgående konsekvenser för både företag och individer.

Exempelvis, ett intrång som inträffade i Facebook under december 2019 ledde till att över 267 miljoner användarprofiler hamnade till försäljning på den mörka webben. Den här typen av exponering av e-postadresser och telefonnummer gör det möjligt för cyberbrottslingar att genomföra riktade phishing-attacker för att stjäla användarnas lösenord eller andra känsliga uppgifter. Facebook intrånget är långt ifrån det enda exemplet; många andra företag har också blivit utsatta för attacker som avslöjat användardata.

Ytterligare exempel på allvarliga dataintrång inkluderar det som drabbade Cognizant Technology Solutions i april 2020. Företaget blev utsatt för en ransomware-attack som ledde till att känslig kundinformation, såsom finansiella kontouppgifter och identitetsnummer, stals. Cyberbrottslingarna krävde en lösensumma på nästan 70 miljoner dollar för att förhindra att den stulna informationen skulle publiceras online. Trots att företaget vägrade betala, ledde detta intrång till allvarliga skador på företagets rykte och verksamhet.

Attacker av denna art kan också få långsiktiga konsekvenser för individernas säkerhet. När information som används för att autentisera användare på plattformar som PayPal eller kreditkortstjänster exponeras, öppnar det dörren för oönskade köp eller identitetsstöld. Detta blev tydligt när cirka 160 000 Nintendo-användarkonton hackades och betalningsinformation som var kopplad till dessa konton användes för att genomföra obehöriga köp.

En annan anmärkningsvärd händelse inträffade i Finland 2020, då Vastaamo Psykoterapicenter blev offer för ett dataintrång som resulterade i att 25 000 patienter utsattes för utpressning. I detta fall valde cyberbrottslingarna att direkt kontakta patienterna för att begära betalning istället för att rikta in sig på företaget. Detta visar på hur cyberbrott inte alltid följer de traditionella mönstren utan också kan vara mycket personligt och direkt riktat mot de individer vars data har blivit exponerad.

När man ser på dessa exempel blir det klart att dataintrång inte bara är ett tekniskt problem, utan också ett socio-ekonomiskt hot. Förutom de uppenbara konsekvenserna som finansiella förluster och intrång i individers integritet, påverkar dessa händelser också samhällets tilltro till teknologiska lösningar och företagens förmåga att hantera och skydda känslig information. De här incidenterna påminner oss om den stora betydelsen av robusta cybersäkerhetsåtgärder, inte bara för att skydda information, utan även för att upprätthålla den digitala infrastrukturen som vårt samhälle bygger på.

Cybersäkerhet är inte längre bara ett problem för stora företag eller offentliga institutioner. Den digitala världen påverkar oss alla, och med den ökade mängden data som lagras på nätet och användningen av digitala tjänster, blir varje individ också ett potentiellt mål för cyberbrottslingar. Därför måste både individer och organisationer förstå vikten av att ständigt uppdatera sina säkerhetsåtgärder, utbilda sig om de senaste hoten och arbeta proaktivt för att minska riskerna för dataintrång.

Hur kan insiderhot påverka företagsekonomin och vilka åtgärder bör vidtas för att hantera dessa kostnader?

Insiderhot är en av de mest komplexa och kostsamma riskerna för organisationer idag. De kan komma från anställda, entreprenörer, eller andra interna aktörer med legitimerad åtkomst till företagets resurser. Enligt Ekran (2021) består kostnaden för insiderhot av tre huvudsakliga komponenter: direkta kostnader, indirekta kostnader och förlorade möjligheter. De direkta kostnaderna relaterar till de medel som krävs för att upptäcka, undersöka, hantera och åtgärda ett dataintrång. Indirekta kostnader innebär de resurser och den tid som anställda och ledning spenderar på att hantera insiderrelaterade risker. Förlorade möjligheter, å andra sidan, beskriver de intäktsbortfall som följer av ett cyberattacks påverkan på verksamheten (Ekran, 2021).

Dessa ökande kostnader innebär att organisationer måste implementera effektiva åtgärder för att minska risken och kostnaderna för insiderhot. Epstein (2020) föreslår ett antal strategier som ledningen kan använda för att effektivisera säkerhetsarbetet och därigenom reducera de ekonomiska konsekvenserna.

En av de mest effektiva åtgärderna är att etablera automatiserade system för att upptäcka insiderrelaterade dataintrång. Automatisering gör det möjligt för cybersäkerhetsteamet att snabbt reagera på hot och fokusera på specifika riskområden, vilket sparar både tid och resurser. Systemen bör också kunna generera varningar som gör det möjligt för ledningen att snabbt fokusera på de mest kritiska incidenterna snarare än att granska omfattande loggar. Denna metod ger även möjlighet att skapa ett sammanhang i rapporterna som gör det enklare för både teknisk och icke-teknisk personal att förstå och agera på informationen.

Vidare rekommenderas att seniora chefer integrerar sammanhang i sina säkerhetsprogram för att förbättra beslutsfattande och snabba på lösningsprocesser. Genom att använda data, endpoints och applikationer relaterade till varningar kan ledningen snabbt påbörja en utredning. De kan också dokumentera aktiviteter som kan bli användbara i framtida rättsliga eller interna utredningar, vilket gör det möjligt att skapa starkare digitala bevis.

En annan viktig åtgärd är att säkerställa att företaget har rätt personal i sitt säkerhetsteam. Genom att anställa rätt personer kan kostnaderna för externa konsulter minskas, vilket i sin tur minskar den totala kostnaden för att hantera insiderhot. Dessutom bör ledningen se till att rätt verktyg för visualisering av händelser finns på plats. Dessa verktyg kan hjälpa till att skapa tidslinjer och visuella återspel av händelser som kan delas med HR och andra avdelningar för vidare undersökning.

Företag måste också förstå att hantering av insiderhot inte enbart handlar om att minimera kostnader. Det handlar om att bygga en kultur av medvetenhet och förebyggande åtgärder som kan skydda organisationen på lång sikt. För att effektivt hantera dessa hot krävs det att hela organisationen, från styrelsen till de operativa nivåerna, förstår riskerna och samarbetar för att skapa en säker och resilient infrastruktur. Utbildning, transparens och ett proaktivt säkerhetsarbete är avgörande för att minska de ekonomiska och operativa effekterna av insiderhot.