I många arbetsmiljöer är befordringar en central indikator på karriärframgång och avancemang. Men befordringar har ofta en lång återkopplingsslinga; de kan ta år att uppnå och i många fall döljer de den faktiska utvecklingen som sker under de månader och år som leder fram till en befordran. Dessutom är befordringar inte helt under den anställdes eller deras chefs kontroll. Ibland finns det inte tillräckligt med lediga positioner, eller så kan det finnas få högre arbetsuppgifter tillgängliga. I sådana situationer uppstår en utmaning för chefer som vill behålla talang – många duktiga och kapabla anställda väntar på befordran i en situation där detta inte är möjligt eller kräver lång väntan.

För att möta detta behov måste chefer hitta andra sätt att motivera sina anställda, även när befordran inte är en omedelbar möjlighet. En av de största faktorerna som påverkar anställdas motivation är deras förväntningar på vad en befordran innebär. Det handlar inte bara om en titel eller löneförhöjning. Vad betyder befordran egentligen för den enskilda personen? Vad söker de efter i sitt arbete – status, mer ansvar, större påverkan, eller möjligheten att leda andra?

Chefer behöver ta sig tid att förstå de underliggande motiven hos sina anställda. För en anställd kan befordran betyda en rad olika saker. Det kan handla om en offentlig belöning, större inflytande i arbetsgruppen, möjligheten att påverka större resultat, eller ett ökat ansvar genom att leda andra. Genom att förstå dessa behov kan chefer skapa alternativa vägar för att uppfylla dessa önskningar, även när en formell befordran inte är möjlig. Till exempel, om en anställd söker större inflytande i arbetet, kan chefen ge denne möjlighet att delta i möten med högre ledning eller ta ansvar för projekt där deras input kan ha större betydelse. För de som söker ökad synlighet kan chefen se till att den anställdes arbete blir mer offentligt uppmärksammat eller att den anställde får möjlighet att delta i professionella utmärkelser.

Ett vanligt misstag är att underskatta de små, men viktiga, stegen som görs för att erkänna och uppmuntra anställda som inte fått den befordran de önskar. Många anställda känner sig uppgivna eller demoraliserade när de inte ser några direkta belöningar för sitt arbete. Det är här chefer spelar en avgörande roll. Genom att ge återkoppling, förstå vad som driver varje anställd och hitta alternativa sätt att erbjuda möjligheter till utveckling, kan en chef skapa ett arbetsklimat där varje individ känner sig uppskattad, trots att befordran inte är omedelbart aktuell.

En annan aspekt som är viktig att förstå är hur våra förutfattade meningar kan påverka beslut om vem som får ansvar och befordran. Kvinnor och personer av färg blir ofta förbisedda när det gäller att få utmanande eller högt rankade uppdrag. Detta beror på att de ofta antas inte vara redo eller inte anses passa de stereotypa bilder som vi har av ledare. Chefer måste vara medvetna om denna typ av bias och aktivt arbeta för att ge alla medarbetare lika chanser att utvecklas. Det är viktigt att ge rätt stöd och synliggöra de prestationer som medarbetarna gör för att säkerställa att deras arbete inte går obemärkt förbi.

I vissa fall handlar det också om att ge medarbetare möjlighet att ta ledarskap på ett sätt som känns bekvämt för dem. Vissa personer, även om de har ledarskapspotential, väntar ofta på att någon ska ge dem tillåtelse att ta steget. En chef kan uppmuntra dessa medarbetare att ta initiativ och visa sina idéer, även om de inte är vana vid att vara i rampljuset. När en anställd uppmuntras att ta ledningen, kan det vara den boost som behövs för att de ska kunna blomstra och utvecklas i sitt yrkesliv.

För chefer handlar det om att skapa förutsättningar för sina anställda att ge sitt bästa. Det handlar inte om att fokusera enbart på att hitta stjärnor, utan snarare om att hitta sätt att stödja varje individ så att de kan uppnå sina personliga och professionella mål. Genom att arbeta med medarbetare på djupet – genom att förstå deras behov, önskningar och förväntningar – kan man skapa en arbetsmiljö där alla känner sig värderade och motiverade att prestera på högsta nivå.

Hur Generativ AI Kan Accelerera Medarbetarutbildning och Lärande

I vår tids AI-drivna era är omutbildning (reskilling) ett avgörande strategiskt mål för alla organisationer. Traditionella metoder för lärande och utveckling har ofta visat sig otillräckliga; de är kostsamma, ineffektiva och kan inte hålla jämna steg med de snabbt föränderliga kompetenskraven. Den generativa AI-teknologins framväxt erbjuder nu en transformerande möjlighet att revolutionera och personalisera lärandeupplevelser.

Generativ AI:s roll inom lärande och utveckling är ännu i sin begynnelse, men den förväntas ha en betydande påverkan på grund av sammansmältningen av teknologiska framsteg och entreprenöriell innovation. Traditionella utbildningsprogram tar ofta en generell approach och erbjuder innehåll som inte tar hänsyn till individens specifika lärbehov, mål eller förmåga. Generativ AI, å andra sidan, använder detaljerad lärardata för att bedöma kompetenser och lärstilar. Denna datadrivna metod gör det möjligt att skapa eller rekommendera skräddarsyddt lärandeinnehåll. Försäljningspersonal kan exempelvis få interaktiva moduler som fokuserar på avancerade kommunikationstekniker, anpassade till deras tidigare arbetslivserfarenheter, lärandefart och stil. Samtidigt kan mjukvaruingenjörer få personliga programmeringsutmaningar baserade på deras individuella nivå av färdigheter inom olika programmeringsspråk. Denna skräddarsydda lärandeapproach stärker individens engagemang, effektivitet och förmåga att behålla kunskap över tid.

Den dynamiska naturen hos dagens branscher gör att lärande- och utvecklingsmaterial snabbt kan bli föråldrade, vilket kräver resurskrävande uppdateringar. Generativ AI-teknologier som Salesforce Einstein GPT är utformade för att kontinuerligt uppdatera och anpassa träningsmaterial. Ett exempel på detta är i juridiska utbildningar, där AI kan integrera den senaste lagstiftningen och rättspraxis för att säkerställa att jurister håller sig à jour med aktuella förändringar. På samma sätt kan kursinnehåll för snabbt föränderliga områden som digital marknadsföring ständigt uppdateras för att inkludera de senaste trenderna i sociala mediers algoritmer och onlinekonsumentbeteende. Detta innebär att elever alltid har tillgång till relevant och aktuell information, vilket främjar ett lärande som är kontinuerligt och adaptivt.

En annan fördel med generativ AI är möjligheten att skapa immersiva simuleringsscenarier. Traditionella träningssimuleringar erbjuder ofta en begränsad variation och realism, där redan bestämda scenarier upprepas. Generativ AI kan däremot skapa högst realistiska och varierade scenarier som reagerar dynamiskt på användarens beslut. Denna funktion är särskilt fördelaktig i yrken med höga insatser, såsom militärträning eller nödsituationer. Genom AI-genererade scenarier kan soldater få erfarenhet av olika stridsmiljöer, medan vårdpersonal kan träna på sällsynta och komplexa medicinska fall i en riskfri miljö. Dessa simuleringar underlättar upplevelsebaserat lärande och förbättrar beslutsfattande samt situationsmedvetenhet i komplexa och ofta oförutsägbara verkliga scenarier.

Traditionella metoder för att identifiera och hantera kompetensgap bygger ofta på periodiska bedömningar, vilket kan leda till fördröjda åtgärder. Generativa AI-verktyg, som Workera, erbjuder en mer dynamisk lösning genom att kontinuerligt analysera användarens interaktioner och prestationer för att snabbt identifiera och åtgärda dessa gap. Genom att analysera data från exempelvis ett versionshanteringssystem kan AI identifiera behov av avancerad kunskap och föreslå relevant träning i realtid. Detta gör det möjligt för användare att få lärandeinsatser som är integrerade i deras dagliga arbetsflöde, vilket säkerställer att kompetensutveckling sker kontinuerligt och effektivt.

Mentorskap och feedback är andra områden där generativ AI gör stora framsteg. Traditionella metoder saknar ofta mekanismer för realtidsfeedback, vilket förlänger inlärningskurvan för elever. AI-lösningar som Cognii’s Virtual Learning Assistant och DuoLingo Max erbjuder ett mer interaktivt och responsivt sätt att tillhandahålla feedback. Genom att simulera mentorskap kan AI ge omedelbar feedback, svara på frågor och hjälpa till att lösa problem. Till exempel, i språkinlärning, får användare omedelbara korrigeringar och förslag på grammatik och ordförråd, och kan sedan engagera sig i en konversation med AI för ytterligare övningar och förklaringar. Inom tekniska områden kan elever få steg-för-steg-vägledning genom komplexa processer, vilket gör lärandet mer engagerande och effektivt.

Trots den enorma potentialen hos generativ AI inom lärande och utveckling finns det flera utmaningar som måste beaktas. Ett av de främsta problemen är dataskydd. AI-system förlitar sig på känslig information, inklusive medarbetares prestationsdata och personliga preferenser, vilket gör det viktigt att säkerställa efterlevnad av dataskyddsförordningen, GDPR, och upprätthålla transparens i användningen av denna information. En annan aspekt att beakta är att de nuvarande AI-teknologierna inte är immuna mot att producera felaktiga eller irrelevanta resultat, vilket kan göra träningsprogram ineffektiva eller vilseledande. För att säkerställa kvaliteten på innehållet behöver kontinuerlig övervakning och validering av AI:s utdata införas. Slutligen måste risken för att fördomar från befintliga data förstärks beaktas. Om ett AI-system tränas på data som mestadels representerar en viss demografi kan det utveckla snedvridna lärandevägar.

För att AI ska kunna realisera sin fulla potential inom lärande och utveckling måste det finnas en kontinuerlig anpassning av teknologin till förändrade lärandebehov. Kombinationen av skräddarsydda lärandeupplevelser, dynamisk innehållsuppdatering och immersiva simuleringar innebär att generativ AI kan bidra till en mer effektiv och engagerande lärandemiljö. När utmaningarna kring datahantering och kvalitetssäkring hanteras kommer denna teknologi att kunna erbjuda ett betydande mervärde för både individer och organisationer.