Hur skiljer sig Trumpanhängares personlighet från andra konservativa?

Studier visar att liberaler och konservativa i stort är ganska lika när det gäller egenskapen vänlighet (agreeableness). De skillnader som finns i personlighet tenderar att röra samvetsgrannhet (conscientiousness) och öppenhet för nya erfarenheter (openness to new experiences). Jämfört med liberaler uppger konservativa att de är mindre öppna för nya upplevelser och föredrar ofta rutinmässigt arbete, medan liberaler ofta erkänner att de kan vara mindre samvetsgranna. Men hur förhåller sig Trumpanhängare till detta? Är de som konservativa i allmänhet samvetsgranna men mindre öppna?

Forskning av Fortunato, Hibbing och Mondak visar att Trumpanhängare, särskilt de som stödde honom tidigt, är något annorlunda än konservativa generellt. De rapporterar hög samvetsgrannhet, vilket stämmer överens med konservativa, men de är också högre i extraversion, något som inte är typiskt för konservativa i allmänhet. Denna egenskap förklarar kanske den intensiva och ofta högljudda entusiasmen bland Trumps supportrar. De tenderar att vara mindre vänliga (agreeableness), mindre öppna och också låg på neuroticism – alltså inte särskilt känslomässigt instabila eller nervösa.

När det gäller öppenhet för nya erfarenheter bekräftar flera studier att konservativa generellt är mer slutna, dogmatiska, och mindre nyfikna på innovation och nya idéer. De värderar ordning, struktur och trygghet högre. Denna ovilja att avvika från det beprövade kan kopplas till en ökad hotkänslighet och en medvetenhet om dödlighet. Att spela säkert och följa etablerade mönster är en rationell strategi för dem som är känsliga för hot och risker. Det är därför konservativa ofta föredrar det förutsägbara framför det osäkra och spännande.

Trumpanhängare, som säkerhetspersonligheter (securitarians), kan dock ha en mer komplex relation till förändring. De vill ha trygghet, men denna trygghet kräver enligt dem ofta vaksamhet och ibland radikala åtgärder för att skydda gruppens säkerhet och styrka. De kan alltså vara villiga att ”skaka om” saker om det leder till ökad säkerhet, frihet från sårbarhet och skydd av landets fysiska och kulturella identitet. Deras lojalitet gäller främst sådana traditioner och strukturer som garanterar säkerhet och frihet för insiders, snarare än blind beundran för alla etablerade normer.

En annan viktig aspekt är känslighet för äckel (disgust sensitivity), som ofta är kopplad till konservativa värderingar, särskilt inom frågor om moral och sexualitet. Människor med hög äckelkänslighet värderar renhet högt och är mer benägna att inta konservativa ståndpunkter i dessa frågor. Donald Trump själv har visat tecken på hög äckelkänslighet, liksom hans väljare. Studier har funnit att Trumpväljare tenderar att registrera högre nivåer av äckelkänslighet, särskilt relaterat till sex och kroppslukt.

Det är viktigt att förstå att många av dessa egenskaper, såsom låg öppenhet och hög samvetsgrannhet, samt känslighet för hot och behov av renhet, speglar en grundläggande mänsklig strategi för att hantera osäkerhet och risk. De formar hur politiska identiteter byggs och hur människor reagerar på samhällsförändringar. Samtidigt visar Trumpanhängarnas profil att deras engagemang inte enbart handlar om att bevara status quo utan också om en vilja att aktivt förändra och förstärka tryggheten, vilket gör deras ideologi mer dynamisk än man ibland föreställer sig.

Vilka är Trumps anhängare och vad kännetecknar deras prioriteringar?

Trump-vänners politiska fokus kan delas in i fyra huvudgrupper: securitarians, social warriors, ekonomiskt oroliga och tea partiers. Bland dessa är securitarians den största och mest framträdande gruppen, som utgör nästan 60 procent av Trumps mest entusiastiska anhängare. Deras främsta bekymmer kretsar kring invandring och nationellt försvar, men de inkluderar också frågor som rör personlig och kollektiv säkerhet. Denna grupp präglas av en stark känsla av hot från omvärlden och en vilja att skydda nationens gränser och värderingar.

Social warriors, som utgör nästan 15 procent, prioriterar sociala och religiösa frågor såsom religiösa rättigheter, abort och frågor om sexualitet, medan de ekonomiskt oroliga (cirka 12 procent) är mer fokuserade på bredare ekonomiska bekymmer, inklusive hälsa och ojämlikhet. Tea partiers, som utgör ungefär 11 procent, skiljer sig genom sitt fokus på småskaligt styre, motstånd mot stora statliga utgifter, höga skatter och överdriven reglering – en grupp som närmast kan liknas vid libertarianska idealister.

Det är viktigt att notera att även om majoriteten av Trumps anhängare är securitarians, finns det en betydande minoritet som representerar helt andra politiska motiv och intressen. Detta understryker att Trumps stöd inte är enhetligt utan består av olika demografiska och psykologiska profiler. Trots skillnaderna finns dock vissa gemensamma drag: inga av grupperna skiljer sig nämnvärt åt när det gäller ras, vilket visar att Trumps anhängars bas är relativt homogen i detta avseende. Däremot visar inkomstdatan skillnader där securitarians generellt har högre inkomster än ekonomiskt oroliga.

Securitarians är inte de ekonomiskt utsatta eller socialt marginaliserade grupper man kanske förväntar sig. De är snarare ekonomiskt bättre ställda än genomsnittet av Trumps anhängare och uppvisar inte signifikanta skillnader vad gäller utbildningsnivå eller etnicitet. De är alltså en grupp med stark känsla av säkerhetsbehov, men inte nödvändigtvis en grupp i ekonomisk kris.

Det är betydelsefullt att förstå hur dessa olika motiv och prioriteringar samspelar och varför Trumps stöd inte kan reduceras till en enda förklaringsmodell. Det handlar inte enbart om ekonomisk ångest eller nationalistisk rädsla utan om komplexa och samverkande faktorer som formar politisk lojalitet och engagemang.

En viktig aspekt för läsaren är att inse hur olika grupper inom en politisk rörelse kan samexistera och driva olika agendor trots att de samlas kring en gemensam ledare. Att känna till nyanserna i dessa grupper gör det möjligt att analysera och förstå de dynamiker som styr samtida politiska rörelser och väljarmönster. Det är också nödvändigt att se bortom ytliga stereotyper om Trumps anhängare och erkänna deras mångfacetterade sociala, ekonomiska och kulturella bakgrund.