Hur kan Trumpanhängares psykologiska profil skilja sig från traditionella konservativa?

Relationerna mellan vissa demografiska faktorer och Trumpanhängare kan vara vilseledande eller falska. Beslutet att besöka en evangelisk kyrka, att bo på landsbygden eller att avstå från högre utbildning speglar ofta djupare psykologiska predispositioner som också kan göra politiska figurer som Donald Trump attraktiva. Det är alltså predispositionerna, snarare än demografin, som är avgörande. Dessutom, i den mån demografiska förklaringar gäller för 2016 års val, verkar de snarare bekräfta långvariga mönster av republikanskt stöd än Trump-specifik attraktionskraft. Forskning har identifierat många psykologiska egenskaper hos konservativa i bred bemärkelse: samvetsgrannhet, vaksamhet inför nya erfarenheter, känslighet för avsky, dogmatism, intolerans mot tvetydighet, hotkänslighet, konformism, traditionalism, rädsla och ilska, för att nämna några. Ofta antas felaktigt att dessa egenskaper också gäller Trumpanhängare i sin helhet. Men den korta genomgången visar att den psykologiska profilen hos Trumpanhängare, eller åtminstone de som röstade på honom 2016, skiljer sig från vanliga konservativa.

Ordet "auktoritär" har dessutom förändrats över tid och används i dag i ett bredare, ibland diffust sammanhang. För att förstå påståendet om att Trumpanhängare är auktoritära måste man betrakta termen i sitt historiska och teoretiska sammanhang. Den tyska sociologen Theodor Adorno är en central gestalt i utvecklingen av begreppet "auktoritär personlighet". Hans studie, publicerad under tumultartade tider i början av 1930-talet, födde en teori om att vissa psykologiska egenskaper hos individer kunde leda till stöd för auktoritära regimer. Dessa egenskaper inkluderade intolerans, dogmatism, konformism och en benägenhet att projicera ilska på utsatta grupper. Men det är viktigt att skilja på dessa klassiska drag och de moderna dynamikerna kring Trumpanhängares psyke.

För att fullt förstå Trumpanhängarnas psykologiska drivkrafter måste man också ta hänsyn till komplexiteten i mänskligt beteende, där paradoxala drag kan samexistera. En person kan ha starka önskningar om personlig frihet och samtidigt söka trygghet i en karismatisk ledare som förenklar och ger riktning åt deras liv. Detta skapar en spänning mellan behovet av kontroll och frihet som är svår att fånga med traditionella politiska eller psykologiska etiketter.

Det är också viktigt att inse att psykologiska predispositioner inte verkar isolerat utan samverkar med sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som påverkar individens val. Trumpanhängarnas drag kan förstås som en reaktion på känslor av osäkerhet, hot och alienation i en snabbt föränderlig värld. Dessa känslor manifesterar sig i ett motstånd mot etablerade institutioner och en sökan efter tydlighet och gemenskap, även om detta motstånd inte nödvändigtvis innebär en vilja att underkasta sig auktoriteter.

Det är avgörande att inse att detta ämne handlar om mer än politik – det rör människors djupaste känslor av trygghet, identitet och meningsfullhet. Att förstå dessa aspekter är centralt för att kunna förklara fenomen som politisk lojalitet och social mobilisering i vår tid.

Vilka är de olika ansiktena bakom Trumps stöd – en psykologisk porträttering av fyra arketypiska väljare

Ekonomiskt bekymrade Bill Schendts är fyrtio år gammal och kämpar med låg inkomst från två jobb i en stad med höga levnadskostnader. Hans försök att studera vidare avbröts på grund av bristande ekonomiska resurser. Trots sin vita bakgrund och långa samboende med en partner som också jobbar dubbelt, är Bill inte särskilt politiskt insatt, men fascinerades av Trump som en affärsman som talar rakt och kan lösa ekonomiska problem för arbetande amerikaner. Livserfarenheterna har lämnat honom frustrerad, pessimistisk och utan starkt socialt nätverk. Hans ilska riktas mot den växande ekonomiska ojämlikheten och bristen på sjukvård, med en stark rädsla för att själv förlora sin arbetsgivare och därmed sin hälsovård. Han hyser inga större fördomar kring ras, invandring eller brottslighet utan har mer omedelbara, materiella bekymmer, samtidigt som han hoppas på att Trump kan förändra hans livssituation.

Säkerhetsinriktade Ralph Reburg, sjuttio år gammal och utan högskolebakgrund, har trots det skapat sig ett stabilt liv med sin fru och följer politiken noga, men blev särskilt engagerad när Trump dök upp. Han är skeptisk till förändringar och föredrar ”gamla” sätt att leva, där Amerika stod starkt och självt, där det var klart vilka som var riktiga amerikaner. Han upplever sig vara lugn och nöjd i livet, utan stark oro för sociala frågor som sjukvård eller inkomstskillnader, men stör sig på samhällens fokus på minoriteter och en ökande invandring. Ralph tror på en värld där människor är olika och vissa måste uteslutas. Han håller hårt på vapen och säkerhet, och vill inte styras av internationella organ eller mäktiga länder.

Det är centralt att inse att bakom varje röst finns en komplex människa formad av både inre och yttre faktorer. Att enbart se en politisk rörelse som homogen eller enbart utifrån ideologisk retorik förminskar denna komplexitet och kan leda till förenklade analyser och missförstånd. Viktigt är också att förstå hur känslor av osäkerhet, rädsla och identitetspolitik spelar en avgörande roll i dagens politiska landskap, och att dessa drivkrafter kan samspela på oväntade sätt. Det är denna blandning av personliga erfarenheter, samhällsförändringar och politiska narrativ som skapar dynamiken bakom Trumps stöd.

Hur kroppslukt och auktoritära attityder hänger ihop: En analys av politiska och sociala beteenden

Forskningen kring politiska attityder har under de senaste åren belyst ett växande samband mellan olika personlighetsdrag och politiska preferenser. En särskild aspekt som har fått ökad uppmärksamhet är hur känsligheten för kroppslukt kan påverka individens hållning till auktoritära idéer och attityder. I en studie av Ekström, Olsson och Olofsson (2018) påvisades det att individer som upplever starkare avsky för kroppslukt tenderar att ha en större benägenhet att stödja auktoritära politiska system och idéer.

Det är välkänt att vissa psykologiska egenskaper, som exempelvis känslighet för hot eller osäkerhet, kan leda till politisk konservatism och ökad tolerans för auktoritära regimer. Studien visade också att individer som visade större fysiska reaktioner på kroppslukt, vilket är en grundläggande, evolutionärt förankrad mänsklig avskyreaktion, i högre grad förespråkade en politisk ordning där strikta regler och kontrollerade normer råder. Denna känslighet för kroppslukt kan ses som en indikator på en mer generell rädsla för det okända eller för andra som uppfattas som "annorlunda".

Denna aversion mot kroppslukt är inte bara ett biologiskt fenomen utan påverkas även av kulturella och sociala faktorer. I den västerländska kulturen, där en stark norm för hygien och personligt omhändertagande råder, ses kroppslukt ofta som något oönskat och potentiellt farligt. I vissa politiska och sociala kretsar, där det finns en stark betoning på ordning och renhet, kan denna avsky för kroppslukt förstärka negativa attityder gentemot minoritetsgrupper eller individer som inte följer normerna. Detta syns tydligt i populistiska och nationalistiska rörelser där avståndstagande från "de andra" är en central retorik.

Sambandet mellan kroppslukt och auktoritära attityder belyser även hur emotionella och fysiska reaktioner på kroppsliga signaler kan informera om våra politiska ståndpunkter. Det innebär inte att alla som är känsliga för kroppslukt nödvändigtvis stödjer auktoritära idéer, men det finns en stark tendens att sådana människor tenderar att ha ett mer rigid synsätt på både sociala normer och politiska strukturer.

Forskning kring politiska beteenden och attityder pekar också på att auktoritära individer tenderar att ha en låg tolerans för mångfald och förändring. De föredrar en värld som är förutsägbar, där normer är fasta och där alla vet sin plats. Denna tendens kan förklaras genom en djupare förståelse av hur individer med olika grad av auktoritära attityder reagerar på osäkerhet och komplexitet, vilket ofta manifesterar sig som en vilja att styra och kontrollera omvärlden för att minimera risker och hot.

För den som vill förstå de djupare mekanismerna bakom politiska attityder och röster är det avgörande att beakta inte bara ekonomiska eller sociala faktorer, utan också psykologiska och biologiska element som kan påverka hur vi ser på andra människor och på förändring. När vi inser att kroppsliga reaktioner på dofter och andra sensoriska intryck kan påverka vår världsbild, öppnas nya perspektiv för att förstå varför vissa politiska rörelser har så starkt stöd, trots att deras politik kan vara djupt delad eller till och med destruktiv för samhällsstrukturen som helhet.

För att verkligen förstå detta samband måste vi också ta hänsyn till de kulturella och historiska kontexter där dessa attityder formas. I vissa samhällen där social sammanhållning och enhetlighet värderas högt, kan denna rädsla för det "främmande" vara särskilt påtaglig och bidra till en ökad polarisering mellan olika grupper. Det är också viktigt att förstå att denna typ av auktoritära attityder inte bara finns på den politiska ytterkanten, utan kan genomsyra hela det politiska landskapet, och kan därför vara en kraftfull drivkraft i val och politiska beslut.