Hur Väljarutsläppet Påverkade Valet i Michigan's 11:e Kongressdistrikt och Demokratisk Framgång

I den senaste valdebatten mellan Lena Epstein och Haley Stevens, där Epstein låg före i opinionsundersökningarna, började Epstein med att attackera sin motståndare. Hon hävdade att Stevens ville avskaffa U.S. Immigration and Customs Enforcement (ICE), en ståndpunkt som vissa demokratiska kandidater stödde. Stevens förnekade denna anklagelse och svarade att det var en orimlig påstående. Senare i debatten anklagade Epstein Stevens för att överdriva sin roll i Obama-administrationens räddningspaket för bilindustrin. Stevens, som var beredd att bemöta denna kritik, svarade med att Epstein var den enda som ljög om detta, och visade ett brev från sin tidigare chef, Steve Rattner, Obama-administrationens "bilspecialist", som bekräftade hennes roll.

I en annan kontroversiell del av debatten diskuterades ett uttalande från president Trump om att ifrågasätta födelsebaserat medborgarskap. Epstein motsatte sig detta för barn till papperslösa immigranter, men sa att U.S. Supreme Court borde ta ställning i frågan. Stevens å andra sidan, som ansåg att det amerikanska immigrationssystemet var trasigt, var emot Trump’s synpunkter och betonade att hon inte stödde öppna gränser. Epstein, å sin sida, som en mor, uttryckte oro för att vem som helst från vilket land som helst skulle kunna komma in i USA utan restriktioner och betonade behovet av säkra gränser.

Haley Stevens vann valet med 51,8 procent av rösterna jämfört med Lena Epsteins 45,2 procent. Det fanns flera faktorer som bidrog till Stevens’ seger. För det första var det den växande stämningen i landet som propellerade fram en demokratisk våg på nationell nivå och i Michigan’s 11:e kongressdistrikt. Denna framgång var särskilt märkbar i förhållande till den höga valdeltagandet som skapade ett stort motstånd mot den sittande presidentens parti – ett typiskt fenomen vid mellanårsval. För det andra, merparten av oberoende väljare lutade sig mot Demokraterna. En annan viktig faktor var det växande missnöjet bland välutbildade kvinnor i förorterna mot Trump-administrationen, vilket i sin tur gav Demokraterna en fördel.

Det exceptionellt höga valdeltagandet i mellanårsvalet 2018 (57,5 procent) var det högsta i Michigan sedan 1982. Väljardeltagandet för kongressvalen 2018 var hela 92 procent av det antal röster som avlades vid presidentvalet 2016, en markant ökning jämfört med 2014 års mellanårsval. I Michigan’s 11:e distrikt var ökningen ännu mer slående, där antalet röster var 96 procent av det antal röster som gavs vid presidentvalet 2016. Detta var en dramatisk förbättring från 2014, då valdeltagandet var så lågt som 71,1 procent av rösterna vid 2012 års presidentval.

Demokraterna drog särskild nytta av detta höga valdeltagande. Generellt sett är det lägre valdeltagande i mellanårsval som är en vanlig utmaning för Demokraterna, men i 2018 års val ökade deras röstantal betydligt. Väljarantalet för Demokraterna i 14 av Michigans kongressdistrikt var 99 procent av det antal röster som partiet fick i 2016 års presidentval, vilket markerade en stor förändring från 2014. För Republikanerna var valdeltagandet i 2018 också högre, men inte lika dramatiskt som för Demokraterna, och var 84 procent av 2016 års röster, jämfört med 70 procent i 2014.

Hur Pennsylvania blev en nyckelstat i amerikansk politik: Valet 2016 och kampanjerna för senatsvalet

Pennsylvania är en stat som länge har spelat en avgörande roll i de amerikanska presidentvalen. Före valet 2016 ansågs Pennsylvania vara en "battleground state", där den politiska kampen mellan Demokrater och Republikaner ofta var extremt jämn. Donald Trump lyckades överraska många politiska analytiker när han vann statens 20 elektorsröster med ett knapp marginal mot Hillary Clinton, en prestation som markerade ett skifte i statens politiska landskap. Innan detta val hade Demokraterna hållit en stark position i Pennsylvania, där Barack Obama hade vunnit både 2008 och 2012. Trots detta var det en ökad polarisering i delstaten som gjorde den till en särskilt viktig plats för valkampanjer.

I Pennsylvania delar sig befolkningen i två tydliga politiska grupper: storstadsområdena Philadelphia och Pittsburgh, som är starkt demokratiska, och de republikanskt dominerade landsbygdsområdena. Philadelphia och Allegheny County, där Pittsburgh ligger, är de mest folkrika regionerna och spelar en avgörande roll för att driva den demokratiska rösten. Å andra sidan, de rurala områdena tenderar att rösta övervägande för Republikanerna, vilket gör att dessa två grupper ofta är i direkt konflikt under valen.

Trots att Pennsylvania traditionellt har varit en demokratiskt lutande stat under många år, har dess politiska dynamik förändrats. Första tecknen på detta skifte kom redan på 1990-talet, då två republikaner, Arlen Specter och Rick Santorum, representerade staten i senaten. Specter bytte dock parti till Demokraterna 2009, och Santorum förlorade sitt val 2006 mot Bob Casey Jr., som blev den förste demokraten att vinna senatsvalet för Pennsylvania på många år. Ändå var Pennsylvania ett tydligt exempel på den växande politiska splittringen i USA, där även ett starkt demokratiskt fäste kunde rubbas vid rätt politiska omständigheter.

Inför senatsvalet 2018, som utspelade sig mot bakgrund av Trumps presidentval, var Bob Casey Jr. en av de mest kända kandidaterna, men han ställdes också mot en utmaning från Lou Barletta, en republikansk politiker med starka band till Trump och hans politik. Barletta, som hade varit en ledande figur i Trumps kampanj i Pennsylvania, representerade en mer konservativ linje, särskilt när det gällde frågor som immigration, klimatförändringar och hälsovård. Barletta var en av de första att stödja Trumps kontroversiella idé om att bygga en gränsmur mot Mexiko och att skärpa landets invandringspolitik.

I kontrast stod Casey, som var en mer moderat demokrat. Han var en stark kritiker av Trumpadministrationen och motsatte sig många av Trumps politiska beslut, särskilt när det gällde klimatförändringar och miljöpolitik. Casey ansåg att klimatförändringar var orsakade av mänsklig aktivitet och stödde omfattande åtgärder för att bekämpa detta, inklusive att återansluta USA till Parisavtalet, ett av Trumps mest kontroversiella beslut. Casey var också en förespråkare för striktare reglering av växthusgaser och andra föroreningar.

När det gäller immigrationspolitiken var skillnaderna ännu mer påtagliga. Barletta hade som borgmästare av Hazleton, Pennsylvania, drivit igenom några av de tuffaste invandringslagarna i landet, inklusive straff för arbetsgivare som anställde olagliga invandrare. Han motsatte sig också lagstiftning som skulle ge skydd åt de som fått uppehållstillstånd genom DACA-programmet. Casey, å andra sidan, ansåg att dessa politiska beslut var orättvisa och skadliga för både immigranter och samhället i stort.

Pennsylvania visade sig återigen vara en stat där politiska åsikter klyvde befolkningen, vilket gjorde den till en nyckelstat i 2016 års val. För att förstå den politiska miljön i staten är det viktigt att beakta de demografiska och regionala skillnaderna som påverkar valresultaten. Medan Philadelphia och Pittsburgh kanske kan ses som starka bastioner för det demokratiska partiet, finns det en stor och växande republikansk närvaro på landsbygden, vilket skapar en ständig kamp om kontrollen i staten.

Det är också viktigt att förstå att de senaste valen har varit en spegelbild av den mer nationella politiska förändringen i USA. Förändringar i Pennsylvania återspeglar en större polarisering i landets politiska landskap, där väljare ofta går på känslomässiga och ideologiska frågor snarare än konkreta politiska lösningar. Pennsylvanias politiska dynamik kan därmed ge en inblick i de bredare trenderna i amerikansk politik och hur framtida val kan utvecklas.