Vem är de verkliga stödjande av Trump och varför deras psykologi skiljer sig från andra politiska grupper?

Föreställningen om Donald Trumps mest hängivna supportrar har ofta karaktäriserats på ett förenklat och ibland missvisande sätt. De beskrivs som de som okritiskt följer hans ledarskap, de som stödjer hans mest extrema åsikter och som är djupt konservativa och reaktionära. De beskrivs som aggro­vokativa, okreativa och dessutom som gruppen som står emot alla förändringar eller mångfald i samhället. Många av de studier som har genomförts om dessa personer har antingen varit för snäva i sitt urval eller har använt en metodik som inte tillräckligt fångar den komplexitet som kännetecknar denna specifika grupp.

En orsak till att många tidigare tolkningar inte lyckas fånga den verkliga karaktären hos Trumps hårdaste supportrar är att många studier är utformade för att undersöka andra fenomen eller bredare politiska grupper, såsom konservativa eller auktoritära. Dessa studier tenderar att generalisera grupper som inte nödvändigtvis har samma psykologiska sammansättning som de som är djupt hängivna Trumps politik. För att verkligen förstå de som står fast vid Trump trots hans politiska svackor och skandaler, behövs en mer fokuserad och specifik analys.

Det var inte bara Trumps tidiga supportrar under primärvalen 2016 som var av intresse. Den psykologiska sammansättningen hos dem som stod kvar vid honom när han blivit president, och som fortsatte att heja på honom trots hans misslyckanden, var det som verkligen behövde utforskas. Efter två och ett halvt år av Trumps presidentskap, som var kantat med både framgångar och motgångar, beslutade jag att genomföra en undersökning för att få en mer nyanserad bild av hans mest hängivna anhängare. Vad som framkom var att dessa människor inte var de som man traditionellt skulle förknippa med de som svär vid Trumps namn i alla lägen.

Många av de människor som stödde Trump under 2016 var politiskt pragmatiska, och kanske till och med tveksamma till honom personligen, men de ansåg att han skulle leda landet bättre än hans motståndare. För vissa handlade det om skattesänkningar, för andra var det hans utlovade socialkonservativa domare eller hans affärsmässiga bakgrund. De som tillhörde denna grupp var inte de som skulle hålla fast vid Trump om han misslyckades i sitt presidentskap. De var väljare av en viss anledning, men inte hängivna på det sätt som de mest intensiva Trump-supportrarna var.

De verkliga anhängarna är de som inte bara stödde Trump i valet, utan de som förblev lojala långt in i hans presidentskap. De som skulle följa honom även om han misslyckades politiskt eller missbrukade sin makt. Dessa människor har genom hela Trumps tid vid makten varit hängivna i en grad som är svår att förstå för många. Det är de som skulle gå barfota över brinnande kol för honom, de som alltid försvarar hans beslut, hans persona och hans politik oavsett omständigheterna.

Undersökningar som genomfördes under 2019, långt efter att Trump tillträtt, visade att hans mest hängivna anhängare, trots alla hans motgångar, inte förlorade förtroendet för honom. Det var detta djupgående engagemang som var i fokus, för att verkligen förstå vad som fick dessa människor att vara så djupt investerade i hans politik och personlighet. Även när Trump stod inför allvarliga skandaler och misslyckanden, såg hans kärntrupp honom fortfarande som en stark ledare, och detta var något mycket mer än bara ett politiskt stöd – det var en psykologisk bindning till hans person.

Det finns ett mönster av psykologisk sammansättning som går bortom de politiska strömningarna som är typiska för många väljare. Trumps hängivna anhängare delar många drag med liknande grupper genom historien och världen över, där folk kan utveckla en nästan religiös förbindelse till en politisk ledare. Dessa personer tenderar att vara mycket entusiastiska och deras stöd är nästan obrytbara, vilket skiljer dem från den bredare gruppen av väljare som är mer pragmatiska eller rationella i sitt politiska engagemang.

Det är också avgörande att notera att denna djupa lojalitet inte handlar om en idealisering av Trump som person, utan snarare om hans representation av ett sätt att vara – ett sätt som står i stark kontrast till den etablerade politiska ordningen. Trumps supportrar ser honom som en outsider, någon som bryter mot systemet, och det är denna symboliska betydelse som gör honom så viktig för dem.

Varför skiljer sig hotkänslor och skyddsattityder bland olika grupper av Trumpanhängare?

I analysen av Trumpanhängare framträder en tydlig uppdelning mellan olika grupper, särskilt mellan securitarians och social warriors jämfört med ekonomiskt oroade och tea partiers. Securitarians är betydligt fler än social warriors, vilket påverkar statistiska resultat och signifikansnivåer. Till exempel visar social warriors högre beroendeförmåga, en aspekt av samvetsgrannhet, än securitarians, men skillnaden blir inte signifikant på grund av skillnaden i gruppstorlek. Denna ojämna fördelning understryker vikten av att tolka statistiska skillnader i relation till gruppstorlek och undersökningsdesign.

En viktig aspekt är hur känslan av hot och önskan om skydd skiljer sig mellan grupper. Ett experiment visade att fler personer generellt vill att “mer ska göras för att skydda människor” än de som faktiskt känner sig hotade, men detta varierar mellan grupper. Till exempel upplever ekonomiskt oroade och tea partiers mer ofta att invandring utgör ett direkt hot, medan securitarians i större utsträckning anser att skyddsåtgärder bör intensifieras även utan att känna sig hotade. På samma sätt uppvisar securitarians en stark önskan om att skydda, även i frågor som hälso- och sjukvård, utan nödvändigtvis att känna ett omedelbart hot. Detta indikerar att securitarians ofta ser skydd som en förebyggande åtgärd, snarare än som en reaktion på ett redan känt hot.

Det är också värt att notera att självrapporterade data om exempelvis hotkänslor och politisk kunskap kan vara bristfälliga och bör tolkas med försiktighet. Väljare tenderar att rapportera höga nivåer av registrering, men detta speglar inte alltid faktiska handlingar eller djupare politisk förståelse. Liberaler och moderater visar en något högre genomsnittlig kunskapsnivå än securitarians, men skillnaderna är marginella.

I detta sammanhang kan man även se på nutida politiska beslut, såsom försök att försvåra invandring för låginkomsttagare i USA, som ett konkret uttryck för securitarian attityder. Dessa policyförslag speglar en grundläggande prioritering av insidertrygghet framför universella rättigheter, vilket ger en tydlig bild av hur securitarians ser på statens roll.

Därtill är det viktigt att inse att politiska attityder och identiteter formas av en kombination av historiska erfarenheter, demografiska faktorer och grundläggande psykologiska drivkrafter. Skillnader mellan generationer, etniska grupper och socioekonomiska bakgrunder påverkar hur hot upplevs och vilka skyddsåtgärder som efterfrågas.

Hur påverkar personlighetsdrag och känslighet politiska attityder och beteenden?

Personlighetsdrag och psykologiska faktorer spelar en avgörande roll i hur individer formar sina politiska attityder och beteenden. Särskilt egenskaper som samvetsgrannhet, känslighet för äckel och hot samt emotionell stabilitet visar sig korrelera med politiska preferenser och reaktioner i olika sociala och politiska sammanhang. Individer med hög känslighet för hot och ökad dödsångest tenderar att visa större benägenhet att stödja auktoritära och securitära världsbilder, vilka ofta manifesteras i politiska rörelser med fokus på kontroll, traditionella värderingar och misstänksamhet mot utomstående grupper.

Den sympatiska nervsystemets roll i denna kontext är också intressant då det påverkar individers stress- och rädslorespons, vilket i sin tur kan förstärka polariserade reaktioner och öka benägenheten att reagera med aggressivitet eller försvarsmekanismer i politiska frågor. Detta hänger samman med fenomen som ego-försvar och dogmatism, vilka ofta finns i grupper med starka lojaliteter, exempelvis vissa anhängare till politiska ledare som Donald Trump. Sådana grupper visar ofta högre nivåer av konventionalism, minskad öppenhet för nya erfarenheter och ökad tendens till ilska och fientlighet mot perceived threats, såsom invandrare eller politiska motståndare.

Den sociala dimensionen av dessa personlighetsdrag påverkar också attityder gentemot olika samhällsfrågor som immigration, jämlikhet, kriminalvård och hälsovård. Liberaler och progressiva tenderar att ha högre nivåer av öppenhet och agreeableness, vilket innebär större acceptans för mångfald och social förändring, medan mer konservativa grupper ofta värderar stabilitet, ordning och tradition, kopplat till högre nivåer av konventionalism och hotkänslighet. Detta skapar en tydlig polarisering där de psykologiska baserna för politiska attityder är djupt förankrade i grundläggande personlighetsdrag.

Ekonomisk status, utbildningsnivå och etnisk bakgrund förstärker dessa skillnader, men underliggande personlighetsdrag ger ofta en ram för hur individer tolkar och reagerar på yttre händelser och politiska budskap. Till exempel kan högre nivåer av rädsla för döden och hot förstärka stöd för auktoritära ledare som erbjuder trygghet och ordning, medan mer emotionellt stabila och öppna individer tenderar att förespråka för pluralism och förändring.

Det är viktigt att förstå att dessa samband inte är deterministiska utan snarare beskriver tendenser inom grupper och individer, vilket innebär att politiska landskap ständigt kan förändras i takt med att sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar utvecklas. Kännedom om hur psykologiska faktorer samspelar med politiska attityder kan hjälpa till att bättre förstå polariseringens rötter och de mekanismer som driver politiska konflikter.

Endast genom att beakta både de psykologiska och sociopolitiska dimensionerna kan vi få en djupare förståelse för varför vissa idéer och rörelser får genomslag och hur individers inre erfarenheter formar deras plats i det politiska landskapet. Detta perspektiv kan även bidra till att utveckla strategier för dialog och minskad polarisering, genom att adressera grundläggande emotionella och kognitiva behov som ofta ligger bakom politiska val.

Hur påverkar securitarianism och politisk ideologi sociala attityder och beteenden?

Securitarianism, en ideologi som präglas av en stark önskan om säkerhet och skydd mot upplevda hot, formar påtagligt attityder och beteenden hos dess anhängare. Denna grupp kännetecknas ofta av höga nivåer av konventionalism, misstänksamhet mot förändringar, och en tendens att betrakta världen i termer av hot och faror. Securitarians tenderar att visa en preferens för hårda politiska åtgärder, inklusive stöd för starka ledare och restriktiva immigrationspolicys, samtidigt som de ofta motsätter sig sociala förändringar som uppfattas hota den rådande ordningen.

Det finns en tydlig korrelation mellan securitarianism och rättighetsfrågor, där anhängarna ofta har en skeptisk eller negativ inställning till exempelvis HBTQ-rättigheter, kvinnors rättigheter och mångfald. Denna ideologi sammanfaller också med en ökad tendens till aggressivitet och fientlighet mot ”outsiders”, det vill säga grupper som uppfattas som främmande eller hotfulla. Ras och etnicitet är därför centrala faktorer inom denna världssyn, där rädsla och misstänksamhet ofta förstärks av sociala och demografiska omständigheter.

Ekonomiska faktorer, såsom inkomstnivå och utbildningsbakgrund, samverkar med securitarianismens attityder. Särskilt i rurala områden i USA, där många securitarians finns, kombineras en känsla av marginalisering med starka konservativa värderingar och en vilja att bevara traditionella samhällsstrukturer. Detta skapar en grogrund för populistiska rörelser och ledarskap som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem, ofta genom att peka ut yttre fiender eller inre hot.

Den sociala psykologin bakom securitarianism innehåller även komponenter som social dominansorientering, där individens eller gruppens position i ett hierarkiskt samhälle eftersträvas och försvaras. Detta leder till en tendens att minimera rättigheter och status för grupper som uppfattas som underordnade eller annorlunda. Här är också samhällets struktur och politiska miljö viktiga faktorer som påverkar hur dessa attityder uttrycks och förstärks.

Förståelsen av securitarianism och dess kopplingar till olika politiska och sociala attityder är avgörande för att greppa den samtida politiska dynamiken, inte minst i länder där populistiska och auktoritära rörelser vinner terräng. Denna ideologi är komplex och sammanflätad med frågor om identitet, säkerhet, och tillhörighet, vilket gör att dess uttryck och konsekvenser måste studeras ur flera perspektiv.

Det är viktigt att se hur securitarianism inte bara är en isolerad idé utan samverkar med ekonomiska, kulturella och psykologiska faktorer. Att förstå denna helhet är nödvändigt för att kunna analysera och möta de utmaningar som ideologin innebär för demokrati, social sammanhållning och mänskliga rättigheter. Attacker mot pluralism, ökad polarisering och misstro mot institutioner är alla symptom som ofta följer i securitarianismens kölvatten, vilket kräver en bred och nyanserad analys för att skapa effektiva motstrategier.