Vad innebär det att information är sann? En analys av desinformation, referenser och normativ information

En spion vilseleder fiendens personal genom att medvetet sprida falsk information (desinformation). En ovetande vakt misstar en främling för en ledare (felinformation). Intuitivt tänker vi inte att det finns någon information som förmedlas i dessa två situationer. Varför måste information vara sann? Enligt en formulering av Shannons kommunikationsteori innebär information en minskning av osäkerhet om ett ämne genom att eliminera alternativa möjligheter (Berger och Calabrese 1975). Falsk information kan inte eliminera alternativa möjligheter och minska osäkerheten.

Men varför kallar vi ändå dessa begrepp felinformation och desinformation? Dretske (2007) menar att "detta är en ganska tungrodd behandling av vardagsspråk." Det vill säga, felinformation och desinformation är inte information – på samma sätt som en måsfälla inte är en verklig mås. På ytan verkar diskussionen om sanningsenligheten vara inkonsekvent med (c), som hävdar att referens (Ref) är intrinsikalt neutralt vad gäller sanningsvärde. Egentligen är det inte så. Sanningsenlighet är en egenskap hos information men inte hos Ref. Vad Ref karaktäriserar är just den referentiella associationen mellan signaler (Str) och deras referenter. Emellertid kan inte Ref bestämma relationen i sig eftersom vad som helst kan associeras med vad som helst på ett eller annat sätt.

Tänk på dörrklockescenariot som föreslogs i föregående avsnitt. Dörrklockans ljud kan referera till vilken händelse som helst i orsakskedjan. Därför är det meningslöst att diskutera sanningsvärdet för Ref i sig. Varför ljudet av dörrklockan är dedikerat till att förmedla information om att en besökare har anlänt, beror på att det är designat så av sin skapare. Problemet med att bestämma referentens betydelse för en signal handlar om den normativa aspekten av information, vilket diskuteras närmare i nästa avsnitt.

Normativ information rör sig bortom denna teoretiska nivå och går in på den praktiska nyttan av information. När A älskar B, är A inte nöjd med ett meddelande som inte kommer fram i rätt tid, eftersom det inte kan göra den förändring han eller hon önskar. Tänk om B är på väg att förlova sig med en annan person dagen därpå. Trots att hon älskar A kan hon inte vänta längre eftersom hon inte känner till A:s känslor och deras familjer pressar för ett beslut. A måste göra sin kärlek känd innan förlovningen, annars kan inget lösas. Det följer att information är tidskänslig, även om ordens innehåll inte förändras. Mer generellt är information kontextuellt känslig. Till exempel har det levererade meddelandet ett annat värde för A jämfört med den telegrafist som sänder det. Varför A kan använda symbolsekvensen "Jag älskar dig" för att uttrycka sina känslor till B, beror på att symbolsekvensen har samma betydelse för både A och B. På samma sätt gäller detta Ref. A bryr sig inte om hur meddelandet är symboliskt (Str) levererat, utan önskar främst förstå att meddelandet har levererats korrekt och i tid.

Normativ information, eller Nor, handlar om informationens användbarhet. Nor gör en skillnad; den förändrar den epistemiska eller handlingsmässiga tillståndet hos mottagaren. Till exempel, meddelandet "en val är ett däggdjur" skulle vara ny information för människor som levde i Kina för 2000 år sedan. Men det är inte (ny) information för de flesta människor idag, eftersom det är allmänt känt och därför redundanta. Det leder oss till slutsatsen att information måste förändra någon form av kunskap eller handling för att kunna kallas Nor.

Vad är informationens fysiska natur och dess relation till entropi?

Denna syn på informationen, som definieras av vad som inte är närvarande, har djuptgående konsekvenser för vår förståelse av information i fysiska system. Om man ser på information i relation till fysiska processer, som till exempel termodynamikens lagar, framträder en bild där information och fysisk form är tätt sammanlänkade. När vi talar om information som en form av “begränsningar” eller “restriktioner”, ger det oss ett sätt att förstå den fysiska förmedlingen av information i ett system. Här handlar det inte om abstrakta representationer, utan om hur fysiska tillstånd i världen interagerar och begränsar de möjliga framtida tillstånden som kan uppkomma.

Denna syn på information, som är kopplad till de specifika begränsningar som en händelse medför, förenklar vissa av de metafysiska problem som kan uppstå i teorier om semantik, som till exempel Millikan’s biosemantik. I stället för att se information som en abstrakt representation, kan vi förstå den som en form av fysisk begränsning som propagateras genom tecken, vilka fungerar som bärare av dessa begränsningar. När vi säger att information är en process där dessa begränsningar överförs från en källa till en mottagare, förstår vi också att det är denna fysiska dynamik som ligger till grund för kommunikationen av information.

Vidare blir det tydligt att information, enligt denna förståelse, inte handlar om någon absolut eller abstrakt representation, utan snarare om att något sker genom en fysisk process där vi ser en förändring i systemets tillstånd. Denna förändring, som resulterar i en ny uppsättning möjliga tillstånd för systemet, är själva kärnan i informationen. Information är således en förändring som gör en skillnad – en skillnad som verkligen påverkar systemets tillstånd och som möjliggör för mottagaren att förstå denna skillnad.

För att bättre förstå relationen mellan fysiska processer och information är det nödvändigt att undersöka hur signaler fungerar i informationssystem. En signal kan förstås som en manifestation av de fysiska tillstånd som råder vid källan, men dessa tillstånd följer de fysiska lagarna, som till exempel termodynamikens andra lag. När vi talar om information i denna kontext, är det viktigt att förstå att signaler inte bara representerar något; de är själva den fysiska manifesteringen av systemets tillstånd. Här kommer begreppet entropi in i bilden.

Det är också viktigt att förstå att, även om Shannon’s teori om kommunikation har gett oss en exakt matematiskt definierad modell för att mäta information, så kvarstår frågan om informationens verkliga natur. Vad är egentligen information? Hur relaterar det som vi mäter som information till den fysiska världen och de processer som verkligen formar vårt förstående av världen? Trots att vi kan definiera information i formella termer, är dess fysiska grund inte alltid lika uppenbar. Informationen är inte en magisk abstraktion utan en fysisk process som sker genom systemets dynamik.

En central aspekt som måste beaktas är att information inte bara är något som överförs från en källa till en mottagare. Den bärs av signaler som inte bara representerar en överföring av data, utan som genomgår förändringar i sina fysiska tillstånd, vilket är kopplat till den termodynamiska processen som påverkar dessa signaler. Denna förändring – denna ”skillnad” – är själva kärnan i informationsöverföring.

Hur definieras och förstås information inom naturvetenskapen och filosofin?

Inom den vetenskapliga diskursen kring information står flera olika definitioner och begrepp för granskning. Information är en central byggsten i många teoretiska diskussioner om liv, evolution och kommunikation. Ändå är förståelsen av vad som exakt definieras som "information" långt ifrån enkel eller entydig. Denna komplexitet manifesteras i skilda fält, från filosofi till biologi, där begreppet används för att beskriva allt från genetiska koder till ekologiska system och mänsklig kommunikation.

I biologiska sammanhang behandlas information ofta som något som kodar för vissa funktioner, särskilt genom DNA och genetiska sekvenser. Men det finns också kritik mot att behandla information som enbart något som kodar för biologiska egenskaper, eftersom det skulle reducera levande system till mekaniska processer. Bland de mest inflytelserika inom detta område finner vi författare som Peter Godfrey-Smith och Jesper Hoffmeyer, som har diskuterat hur biologisk information inte bara är kodad data utan en dynamisk process som påverkar systemets interaktioner.

Att förstå information inom evolution och liv handlar också om att överväga självrefererande system, så kallad autopoiesis, där system inte bara är passiva mottagare av information utan också aktiva skapare av sina egna regler och strukturer. Enligt teorier om självorganisering, som dem som föreslagits av Maturana och Varela, är levande system i grunden självskapande och beroende av feedback-loopar för att bibehålla sin existens och funktion.

Det är också viktigt att se på informationsbegreppet genom ett epistemologiskt perspektiv. Hur vet vi att vi har information, och vad innebär det att veta något? Från Shannon till Floridi och Fodor har frågan om informationsbehandling och betydelsen av "sanning" och "veridikalitet" diskuterats intensivt. Detta innebär att det inte bara handlar om hur information kodas och dekrypteras, utan också om hur vi tolkar den, vilket i sin tur kan förändra hela vår förståelse av verkligheten.

Vidare, i samtida forskning har teorier om "emergent information" blivit mer framträdande. Här ses information inte som en given resurs, utan som något som uppstår ur interaktionen mellan olika system. Det är en teori som, likt den hos Hofkirchner, ser på information som ett resultat av komplexa dynamiska förhållanden snarare än som något objektivt och förutbestämt. Enligt denna syn är information inte bara ett verktyg för att beskriva världen utan en fundamental komponent som driver förändring och utveckling inom både naturliga och konstgjorda system.

Utöver dessa perspektiv är det också viktigt att förstå de etiska och politiska implikationerna av informationsteori. I en tid då desinformation och medveten manipulerad information har blivit en allt större del av den offentliga diskursen, är det avgörande att förstå hur information skapas, sprids och tas emot. Begrepp som desinformation och misinformation är inte bara teoretiska utan påverkar också hur samhället fungerar. Fallis och Fox har undersökt hur våra uppfattningar om information inte bara är akademiska utan också har konkret påverkan på vår världssyn och vårt sätt att interagera med omvärlden.

Sammanfattningsvis är information inte ett statiskt eller enkelt begrepp. Det är något som växer fram ur interaktionen mellan levande organismer och deras omvärld, en dynamisk process där både biologiska och kulturella faktorer spelar en avgörande roll. En djupare förståelse av information kräver ett tvärvetenskapligt synsätt som inte bara betraktar tekniska och matematiska definitioner, utan också de filosofiska och etiska frågorna som rör hur vi använder och missbrukar information i dagens samhälle.