Hur kan en radikal social-ekologisk ekonomi forma framtidens samhällen?

Social-ekologiska ekonomer har länge varit en central del av både International Society for Ecological Economics (ISEE) och European Society for Ecological Economics (ESEE). De har erkänt vikten av att förstå hur makt och institutioner påverkar ekonomiska system och hur ekonomiska system inte bara är marknader utan politiska processer. Ekonomin ses inte som en isolerad enhet utan som en integrerad del av vårt ekologiska och sociala sammanhang. Social-ekologisk ekonomi handlar om att förstå relationen mellan naturen och samhället genom tvärvetenskapliga metoder, som sammanflätar såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga perspektiv.

Den grundläggande insikten i social-ekologisk ekonomi är att samhället och naturen är åtskilda men inte separata. Det innebär att vårt ekonomiska system inte bara ska inrättas för att maximera materiell tillväxt utan också för att bevara och främja ekologiska funktioner som är nödvändiga för människors och andra arters långsiktiga välbefinnande. För att detta ska vara möjligt krävs en radikal omvandling av både ekonomiska och sociala strukturer, något som går bortom de normer och metoder som dominerat den ortodoxa ekonomiska diskursen.

En viktig del av denna radikala omvandling är att återvända till de grundläggande etiska principerna för ekologisk ekonomi, en hållning som flera framstående teoretiker inom området, som Daly, Farley och Washington, stödjer. De pekar på nödvändigheten av att förstå ekonomi inte bara som en abstrakt disciplin, utan som något som måste respektera de ekologiska gränserna och innefattar etiska beslut om hur vi behandlar både nuvarande och framtida generationer – samt alla andra levande varelser.

Denna process av "neoliberalisation" av miljöpolitiken har skapat en snävare syn på vad som är möjligt. Den har gradvis integrerat miljöfrågor inom ramen för en marknadslogik, där de föreslagna lösningarna ofta bygger på att konvertera ekosystemfunktioner till ekonomiska varor och tjänster. På så vis har ekonomer inom ekologisk ekonomi ofta anpassat sina teorier för att kunna tala samma språk som de neoliberala ekonomerna, vilket har lett till en farlig förenkling och ofta en förlorad politisk och social relevans. Det är viktigt att påminna oss om att det inte finns någon ekonomisk lösning som kan bortse från de sociala och ekologiska konsekvenserna av våra val.

Det krävs en djupare och mer integrerad syn på ekonomi, en som inte enbart handlar om att mäta och värdera naturens resurser i ekonomiska termer, utan en som kan hantera de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan natur, samhälle och ekonomi. En sådan förståelse innebär också att vi måste stärka bandet mellan ekologisk ekonomi och andra samhällsvetenskaper, såsom politisk ekologi, sociologi och politisk vetenskap, för att kunna skapa en mer holistisk syn på samhälle och ekonomi.

Trots motstånd från vissa politiska krafter och akademiska strömningar som anser att den social-ekologiska ekonomin hotar den etablerade ordningen, har det funnits ett motstånd inom akademin och samhällsdebatten som talar för en mer integrerad och rättvis ekonomisk ordning. Genom att erkänna den sociala och ekologiska dimensionen av ekonomin kan vi bygga ett mer hållbart samhälle, där etiska beslut och social rättvisa är lika viktiga som ekonomisk tillväxt.

Social-ekologisk ekonomi är inte bara en akademisk teori, utan en praktisk vision för hur vi kan omvandla våra samhällen för att möta de utmaningar som klimatkrisen och andra globala problem ställer oss inför. Den kräver att vi tänker om hela vårt sätt att förstå ekonomiska system och vårt förhållande till naturen. För att detta ska bli verklighet behöver vi ett större fokus på att utveckla alternativa ekonomiska modeller som kan bygga på pluralistiska värderingar och inte enbart på marknadslogik.

Hur kan alternativa ekonomiska system förändra samhällets syn på arbete och välfärd?

Arbetsuppgifter som traditionellt definieras som arbete skulle kunna omvandlas. Därmed skulle en återintegration av konst och hantverk i arbetslivet ge en djupare mening till de dagliga sysslorna och återknyta till handlingar av skapande, medan mer vardagliga men nödvändiga reproduktiva uppgifter skulle behöva delas. Detta implicerar en känsla av gemenskap och ett kooperativt organisering. Den nuvarande industriella produktivitetslogiken, inklusive arbetsdelningen, utesluter dessa potentialiteter från övervägande och förhindrar deras förverkligande. I övervägandet och utvecklingen av alternativa ekonomier måste både pengar och obetalt arbete behandlas, både i sina nuvarande former och i termer av hur olika typer av ekonomiska system och relationer kan och fungerar. Detta står i kontrast till att påtvinga den marknadsorienterade prismodellen, där pengars roll måste spridas till allt och allt arbete måste behandlas som betalt arbete. En sådan inställning innebär att en enda ekonomisk modell påtvingas alla andra – Polanyis (1977) ekonomiska fallacies – och med dess problematiska konceptualisering av arbete och liv. Det finns så mycket mer i ekonomi än pengar, vilket alltför ofta förbises, särskilt på grund av en fixering vid kapitalism som det enda ekonomiska systemet.

En stor fråga här är hur deltagande i samhälleliga beslut är institutionaliserat och hur de olika nivåerna av regering fungerar och interagerar (lokalt, regionalt, nationellt och internationellt). Den offentliga deltagandet i formella procedurer för styrning är mycket varierande, svagt eller helt frånvarande, även i de så kallade demokratierna. Den oro som rör den politiska legitimiteten i regeringspolitik är särskilt relevant i samhällen med låg valdeltagande eller där system misslyckas med att representera minoritetspartier och saknar proportionell representation. Både Storbritannien och USA har system för representativ demokrati som erkänns som bristfälliga på dessa grunder, vilket resulterar i att stora delar av befolkningen saknar representation. Exempelvis i det europeiska valet 1989 i Storbritannien fick Green Party 15 procent av rösterna men inte en enda plats (ett system som reformerades för Europeiska unionen men inte för brittiska parlamentsval och som raderades genom Brexit). Denna allmänna problematik får särskild betydelse vid bildandet av miljöpolitik och social-ekologiska transformationer, där de direkt berörda politiska partierna är små och saknar representation genom etablerade institutioner. Misslyckanden i den representativa demokratin leder till legitima roller för civil protest, civil olydnad och sociala rörelsers roll i att tala för tysta röster (t.ex. barn, framtida generationer, icke-mänskliga arter) och minoriteter som annars är uteslutna.

Om ekonomi ska vara relevant som vetenskap för det tjugoförsta århundradet, måste ekonomer ta upp den utmaningen, för alternativa ekonomier är det som framtiden behöver.