Streamingplattformar som Netflix har förändrat inte bara hur vi konsumerar media, utan också hur narrativ konstrueras och distribueras. Under den traditionella tv-eran var berättelserna långsamt uppbyggda, ofta över flera säsonger, och byggde på att locka tittarna till en specifik kanal eller nätverk. Denna modell var beroende av reklamintäkter och långvarig tittartid. Men i den nya streamingmodellen, där annonsintäkter inte längre styr, har narrativen anpassats för att passa den nya formen av konsumtion: binge-watching. Tittarna konsumerar nu hela säsonger på en gång, vilket skapar en intensifierad, men kortare, berättelseupplevelse.

Denna förändring har lett till ett nytt sätt att tänka på drama och dess diegesis. Plattformarna kan nu skapa narrativ som engagerar tittaren snabbare och på ett mer intensivt sätt, med tanke på att de inte behöver säkra långsiktig tittartid via reklamsponsring. Detta har lett till att traditionella tv-nätverk och kanaler experimenterar med kortare serier och miniserier för att konkurrera. Till exempel erbjuder Netflix en ny typ av narrativ struktur, där berättelsernas utveckling sker snabbt och med en avsikt att skapa ”trending” innehåll på sociala medier. Detta är en del av den nya ekonomiska modellen där algoritmer och data spelar en central roll.

Ett tydligt exempel på detta kan ses i Netflix-serien Stranger Things, som enkelt kan analyseras genom postmoderna teorier, särskilt genom Baudrillards begrepp om hyperreality. Serien är ett intertextuellt collage som är tätt bundet till mediernas representationer av 1980-talets småstäder i Amerika. Den diegetiska världen, den värld som serien skapar, är inte längre bara begränsad till det narrativa innehållet utan sträcker sig över sociala medier, där berättelsens utveckling ofta verkar vara anpassad för att maximera trendig innehåll. Detta skapar en slags spegelbild av verkligheten snarare än att återge den på ett autentiskt sätt.

Netflix har också blivit föremål för kritik och diskussion på grund av sin användning av data och algoritmer. Denna användning kan ses som en form av övervakning, och i teorin liknas det vid ”Netflix Quantum Theory”. Plattformen har genomfört detaljerade studier av tittarvanor, vilket har lett till att de skapat över 76 000 mikrogenrer för att mer precist kunna rikta innehåll till sina användare. Dessa mikrogenrer är så specifika att de kan omfatta alla möjliga aspekter av en film eller serie, från sexuell suggestivitet till graden av våld eller romantik. Resultatet är en skräddarsydd tittarupplevelse där algoritmerna inte bara rekommenderar innehåll baserat på tittarens tidigare val, utan också genom en exakt kalkylerad förutsägelse av deras framtida preferenser.

Men detta innebär mer än bara effektivisering av tittarvanor. Det finns en djupare påverkan på hur våra politiska och sociala perspektiv formas. Binge-watching, tillsammans med den ständiga flödesmodellen på streamingplattformarna, kan ses som en viktig komponent i att skapa ett ekosystem där våra åsikter och värderingar kan styras. Dessa plattformar förmedlar inte bara underhållning, de erbjuder också en form av socialisering, där tittarna ständigt matas med nya åsikter och perspektiv, vilket kan bidra till förstärkning av ekokammare – där människor enbart exponeras för åsikter som speglar deras egna.

Denna påverkan är särskilt intressant när vi analyserar hur vissa serier hanterar frågor om kön, ras och identitet. Serien 13 Reasons Why och dokumentärserien Making a Murderer är exempel på berättelser där stereotypa köns- och rasroller ofta återkommer. De berättelserna bygger på de förväntade narrativen där den ”vackra vita tjejen” eller den ”vita hjälten” spelar en central roll i att driva handlingen framåt. Denna användning av klichéer är inte bara ett sätt att fånga publikens uppmärksamhet genom spänning, utan också ett sätt att hålla dem fast vid nästa avsnitt. Det är ett exempel på hur algoritmer och strukturer i berättelser är samspelta för att maximera engagemang.

För den akademiska världen är detta en central fråga. Media studenter bör vara medvetna om hur strömmande tjänster och deras algoritmer påverkar våra värderingar och hur de skapar en plats för manipulation genom att kanalisera våra preferenser till nya beteenden och åsikter. Detta speglar i många avseenden andra former av digital manipulation, som exempelvis hur information sprids och används av politiska aktörer. Det är därför nödvändigt att förstå de dolda mekanismerna bakom plattformarna och den roll de spelar i att forma det offentliga samtalet och våra individuella perspektiv.

Streaming är inte bara en teknik, det är ett sätt att påverka och forma den globala kulturen. Algoritmerna bakom plattformarna som Netflix och Amazon ger oss inte bara den underhållning vi söker, utan påverkar också djupt våra åsikter, beteenden och värderingar. Det är därför nödvändigt för oss som tittare, forskare och medborgare att vara medvetna om dessa krafter, och hur de spelar en roll i att skapa den samtidiga medieupplevelsen som vi nu lever i.

Hur påverkar binge-watching vår mediekonsumtion och vårt samhälle?

Fenomenet binge-watching, eller att titta på flera episoder av en tv-serie i ett sträck, har blivit en väsentlig del av den moderna mediekonsumtionen, särskilt med framväxten av streamingtjänster som Netflix. Detta fenomen har fått omfattande uppmärksamhet i den akademiska världen, där forskare undersöker både de psykologiska och sociala effekterna av denna nya medievanor. För att förstå binge-watching bättre är det nödvändigt att analysera det i kontexten av vårt digitala samhälle och de förändrade konsumtionsmönstren som det skapat.

Binge-watching påverkar inte bara hur vi ser på medier, utan också hur vi interagerar med dem. Streamingplattformar som Netflix, Amazon Prime och Hulu har utvecklat affärsmodeller som främjar denna konsumtionsform. Genom att släppa hela säsonger av en tv-serie samtidigt uppmuntras tittarna att konsumerar innehåll utan att ta pauser mellan episoder. Denna form av konsumtion är ett resultat av det nätverksbaserade samhället där mediekonsumtionen inte längre är begränsad av tidtabeller och det traditionella sändningsformatet. Det gör att människor kan konsumera innehåll när som helst och var som helst, vilket förändrar de sociala och kulturella normerna kring tittande.

Den psykologiska påverkan av binge-watching är också betydande. Flera studier har visat att detta beteende kan leda till ett förstärkt engagemang med den tv-serie eller det innehåll som tittas på, vilket skapar en form av emotionell bindning. Detta engagemang kan både vara positivt och negativt. Å ena sidan kan det öka tittarens upplevelse och förståelse för karaktärerna och berättelsen, men å andra sidan kan det leda till ökad ångest, stress och en förvrängd uppfattning om verkligheten. Den kontinuerliga tillgången till underhållning utan att behöva vänta mellan episoder ger en känsla av omedelbar belöning, vilket gör att hjärnan får en konstant dos av dopamin, en signalsubstans kopplad till nöje och belöning.

Samhälleligt sett har binge-watching också förändrat hur vi relaterar till andra människor. Traditionellt sett var det en social aktivitet att titta på tv tillsammans, men idag sker mycket av mediekonsumtionen individuellt. Detta skift i konsumtionsmönster påverkar vår gemensamma kultur och de sätt på vilka vi delar och diskuterar våra upplevelser av media. Enligt vissa forskare har detta skapat en form av "isolering i masskonsumtion", där individen är omgiven av oändligt med innehåll men ändå inte delar sina upplevelser med andra i samma utsträckning som tidigare.

I en mer komplex förståelse av binge-watching är det viktigt att också tänka på medielandskapets förändringar. När underhållning och information blir allt mer sammanflätade i en digital kultur, blir det svårare att urskilja vad som är objektiv information och vad som är ren underhållning. Streamingplattformar har blivit både informationsdistributörer och kulturförmedlare, vilket gör att deras inflytande över allmänhetens uppfattningar är starkt. Binge-watching gör oss också mer sårbara för algoritmer som styr våra medievanor. Dessa algoritmer påverkar vad vi ser genom att rekommendera innehåll baserat på våra tidigare val, vilket kan förstärka våra egna preferenser och minska exponeringen för olika perspektiv.

I denna nya mediekultur är det också viktigt att förstå de etiska implikationerna av binge-watching och digital konsumtion. Hur påverkar detta vår uppfattning om personligt ansvar i relation till tid och hälsa? Den ständiga tillgången till underhållning kan ha negativa effekter på fysisk hälsa genom att leda till långvarigt sittande och påverka vår sömncykel. Samtidigt kan denna form av konsumtion förstärka en konsumerande kultur där vi ser på media inte bara för nöje, utan för att fylla tomrum i våra liv.

Vad kan vi dra för slutsatser om binge-watching som fenomen? För det första är det en konsekvens av den digitala revolutionen och de förändrade ekonomiska och teknologiska strukturerna inom medieindustrin. För det andra har binge-watching djupa psykologiska och sociala effekter som både kan vara positiva och negativa beroende på hur vi hanterar vår konsumtion. Slutligen är det avgörande att reflektera över de etiska och hälsomässiga aspekterna av vår mediekonsumtion, särskilt när det gäller den långsiktiga påverkan på individens välmående och samhällets kollektiva kultur.

Det är också viktigt att notera att medan binge-watching kan ses som en form av passiv konsumtion, kan det också skapa aktiva kulturella och sociala rörelser, där användare själva sprider och rekommenderar innehåll till sina nätverk. Denna form av "spridbar media" kan ge upphov till nya former av kollektivt meningsskapande, där användare inte bara konsumerar innehåll utan också skapar ett socialt nätverk kring det de ser.

Vad innebär den mångfaldiga trädgården i vårt ekologiska landskap?