Hur kan religiösa rörelser skapa verklig förändring i samhället?

Enligt både judisk och kristen tradition är befrielsen från förtryck en central symbol, och exodus förblir en av de mest uttrycksfulla berättelserna om rörelse och förändring. För både kristna och judar är det viktigt att förstå sig själva som religiösa och moraliska rörelser, som motståndsrörelser och dissidenter inom den politiska kroppen, utan att binda sig entydigt till någon politisk plattform eller parti. En god argumentation kan framföras för att ett kristet eller bibliskt världsperspektiv alltid måste vara i opposition – mot strömmen, som en form av motstånd mot rådande strukturer och ordningar. Vad samhället mest behöver från kyrkan är inte politisk aktivism i första hand, utan den profetiska fantasin om alternativa verkligheter, som projiceras på det sociala imaginära. Därigenom skapas nya typer av människor, gemenskaper och institutioner.

Rörelse prioriterar handling och flexibilitet framför fasta institutioner och ordningar, även om vissa av dessa institutioner ibland kan stärka rörelsen. I USA:s historia har vi sett många rörelser som förespråkat social förändring, från abolitioniströrelsen till medborgarrättsrörelsen och rörelsen för kvinnors rättigheter. Varje av dessa har utmanat status quo och betonar att handling är det främsta sättet att skapa förändring. Att gå ut på gatorna eller i sociala medier, att hitta likasinnade och samverka för att skapa en tipping point som driver strukturella förändringar, är i dagens värld de huvudsakliga vägarna för rörelser att nå sina mål.

För kristendomen och judendomen har religiösa handlingar ofta tagit form genom gemensamma ritualer och ceremonier som inte bara speglar de gemensamma erfarenheterna utan också skapar mytologier som genomsyrar hela samhällen. Det handlar om att förvandla teoretiska berättelser till levande handlingar. Befrielse sker på marken, i gemenskapen, där människor samlas för att skapa något större än sig själva, något som kan förändra världen. Här kan vi tänka på viktiga milstolpar som Seneca Falls, Selma, Stonewall och Washington Monument, där rörelser och gemenskaper har vuxit fram för att kämpa för rättvisa och förändring.

I denna kamp för social förändring behöver vi inte en ny politisk partiorganisation, även om det är frestande. För kristna är det tillräckligt att vi går ut i gatorna, syns i det offentliga rummet, arbetar för allas bästa och ständigt påminner om att detta faktiskt är Guds plan för världen. Den kristna kyrkans första uppgift är att vara just kyrka, att tala dess språk och vittna om den frälsning som Gud erbjuder genom Kristus. Från denna grund kan en ny evangelium födas, särskilt i efterdyningarna av politiska omvälvningar som den med Donald Trump.

De stora religiösa reformrörelserna i historien, från exodus till protestantismens framväxt, har alla pekat på en ny värld, en förnyelse som är jordnära och samtidigt himmelskt inspirerad. Jesus talade om Guds rike som en utmaning, en kris som krävde ett beslut och ett stort svar från människorna. Det handlar om en transformation där varje land kan bli ett löftesland och varje människa en vän till Gud. Som kristna är vårt uppdrag att samarbeta med Gud för att uppnå denna slutgiltiga destination för jorden och universum, vilket nutida teologer som John Dominic Crossan och Marcus Borg kallar för "kollektiv eskatologi".

Hur kan vi förstå Guds liberala plan genom Exodus-narrativet?

Att förstå Guds vilja genom bibelns berättelser innebär att se bortom moderna politiska och ekonomiska system. En av de mest centrala berättelserna för att förstå denna vilja är Exodus, som inte bara är en berättelse om befrielse utan också en djupgående representation av Guds liberala samhällsplan. Exodus, och berättelserna om befrielse som följer, erbjuder en förståelse av Guds intresse för rättvisa, ekonomisk frihet och social omvandling. Det är i denna bibliska kontext vi ser den första och kanske mest grundläggande definitionen av Guds liberala syn på världen.

Exodus-narrativet handlar om en Gud som befriar sitt folk från slaveri, inte bara i fysiska termer utan också som en form av ekonomisk och social rättvisa. I berättelsen om Israels befrielse från Egypten ser vi en Gud som är djupt engagerad i att utmana och störta ekonomiska system som undertrycker de svaga och förtrycker de utsatta. Gud är inte bara en andlig kraft, utan en aktiv och praktisk befriare, som sätter igång processer för att återställa förlorad frihet och värdighet.

I denna bibliska kontext förknippas begreppet "välstånd" inte med individens privata prestationer utan med en kollektiv återställning av rättvisa. Exodus handlar om en Gud som gör det möjligt för människor att återfå sina liv, sin frihet och sitt land. Detta innebär att Gud inte tillåter att orättvisor får stå oemotsagda – särskilt inte sådana orättvisor som resulterar i ekonomiskt och socialt förtryck. I detta sammanhang blir Guds plan en vision för ett samhälle där de förlorade får sina rättigheter återställda, där skadade relationer får chans till försoning, och där friheten inte är förbehållen en elit utan tillgänglig för alla.

När man ser på Guds vilja genom linsen av Exodus-narrativet blir det tydligt att Gud utmanar det nuvarande ekonomiska systemet, vilket vi kan känna igen i våra egna tider. Detta är ingen ytlig eller tillfällig kritik – det är en radikal uppmaning till samhällelig omstrukturering, där rättvisa, gemenskap och solidaritet ersätter de privata intressena som dominerar dagens politiska landskap. Jesus, i sin jordiska gestalt, ger detta en konkret form genom sina handlingar och sin undervisning. Han rör vid de utstötta, välkomnar syndare, och utmanar den rådande ordningen. Jesus handlingar bär på en direkt kritisk blick mot samhällen där makt och rikedom koncentreras hos en liten elit.

Den kristna teologins centrala budskap – "rättfärdiggörelse genom tro" – handlar om att Guds nåd är tillgänglig för alla, utan några villkor eller särskilda krav. Detta radikala budskap om inkludering och försoning går emot den typ av individfokuserad ekonomi och samhälle som många religiösa grupper i dag omfamnar, vilket skapar ett motstånd mellan bibelns vision om en gemensam och rättvis värld och den konkurrensdrivna ekonomin som ofta ses som den enda vägen till framgång.

För att förstå detta helt, måste vi också förstå det bibliska begreppet "Jubileumsår". Det innebär en regelbunden, återkommande rättvisa, där förlorade egendomar återlämnas och skuldavskrivning sker. Här ser vi den profetiska visionen av ett samhälle som inte bygger på ackumulering och uppbyggnad av ekonomisk makt för en elit, utan snarare på gemensamt ansvar för rättvisa och jämlikhet. Detta är ett radikalt förslag för vår moderna värld, där marknader och ekonomisk konkurrens dominerar, och vi sällan hör om sådana reformer som innebär en fullständig omställning.

I denna bibliska värld får de svaga sina rättigheter återställda, inte för att de har kämpat eller förtjänat det, utan för att Gud själv vill ge dessa människor frihet och rättvisa. Gud ser inte på individens prestation som den avgörande faktorn för deras värdighet – detta är en markant skillnad från de moderna ekonomiska och politiska system där individer ofta anses vara ansvariga för sin egen framgång eller misslyckande. Den Gud som presenteras i Exodus och i evangelierna ser istället till samhällets gemensamma ansvar, där rättvisa är den centrala värderingen.

Det är denna förståelse av Guds rättvisa och befrielse som bär på en kraftfull kritik av dagens ekonomiska system. Vi lever i en tid där de som har, får mer, och de som inte har, kämpar för att överleva. Den bibliska berättelsen om Exodus ger oss inte bara ett exempel på en förlorad frihet, utan också på en framtida rättvisa som Gud åstadkommer genom kollektiv omvandling. Jesus ger oss detta exempel på en konkret och levande Guds vilja här på jorden, en vilja som är utformad för att bryta kedjorna av förtryck och utnyttjande.

När vi konfronteras med den verkliga kraften i Guds sociala rättvisa och befrielse, måste vi fråga oss om vi kan skapa en värld där människor inte måste kämpa för att få sina rättigheter tilldelade genom marknadens krafter, utan genom ett gemensamt ansvar för allas frihet och värdighet.