Trots att löven faller, står den gamla äppelträdet och päronträdet envist gröna. Pot Marjoram blommar fortfarande, timjanen behåller sin midsommardoft, och Sweet Cicely utvecklar återigen sitt ormbunksliknande blad. Den unga balmens grönska är som vårens grönska. Det verkar som om inga växter någonsin gett en så lång och vacker belöning. Men frostarna närmar sig. Dagarna i trädgården är nu nästan lika tysta som nätterna, och mörkret kommer med stjärnor och kyla. Medan jag arbetar här i eftermiddag tänker jag att jag endast har vidrört den rika skatt av örter som väntar på att bli utforskad, och måste snart tala om deras större gemenskap.
Vintern är här, och den kortlivade och tysta dagen har just tagit slut över det stora landskapet av snö, som sluter sig vid solnedgången med en himmel i fruset rosa och kanaler av klaraste grönt. Nu skapar moln och natt tillsammans ett större mörker och tystnad; och snön har åter börjat falla. Inuti huset är lamporna tända, var och en fylld till brädden med olja för att stå emot de långa timmarna, och det lilla rummet är bekvämt med det gula ljuset och den doftande värmen från vedspisen. Det är gulbjörk som brinner i den mörka bastiljen, en björk som antänder sig så lätt och vars flammande ljus stiger upp från skorstenarna i en rök som är omisskännlig. Och fortfarande snöar det, fallande genom den kolsvarta och vindfria natten, fjäderlätt på den ojämna marken av de skottade gångarna, lägger sig som ett täcke över kvistar och grenar, och fördjupar de vita nivåerna på sjön.
Där basilikorna en gång stod och lavendeln var placerad för att få sin andel av solen, ligger nu allt under ett bra tre fot snö. Inte längre bryts de vilda, vackra ropen från lomarna vid märkliga tider från sjön, på oroliga, regniga dagar som förutspår mer regn; korparna är endast med oss när det tinar. Ja, sommarens fåglar är sällsynta, men nu är de blåskrikarna de mest bekanta fåglarna, de kommer till lada-dörrarna för frön som har skakats från höskullen på snön, och tar sin plats på staketet som sparvar när gårdskatterna passerar. Fasanerna forslas också fram.
När vintern kommer är det en utmärkt tid att fundera på trädgårdsplaner. Liksom i Pilgrimens Framsteg av Bunyan, odlas trädgårdsarbete då under "liknelsen av en dröm." De saker vi vill ha står precis som vi vill ha dem: ekonomiska, vackra och en fin hyllning till vår skicklighet som trädgårdsmästare. Men de saker vi redan haft, de framgångar och misslyckanden vi genomgått, är det som vi bygger vidare på och som har blivit en del av vår trädgårdshistoria och våra liv.
På bordet, som ligger över böckerna och på golvet vid stolen, finns ett fång av trädgårdsplaner, kataloger, brev, rester, fröpåsar, trädgårdsanteckningar och generella ambitioner. Doften av örtsfrön är redan i den lampbelysta luften. Här i ett hörn, avklippt från ett gult kuvert och sigillat med en vikning, ligger mer Marjoram som är Skriftens Hyssop, ett grönt papperfrö med en torr, angenäm och subtilt bitter lukt—det Hyssop som prydde Egyptens dörrposter och det tragiska dryckesofferet som vägrades. Här finns Koriander som rasslar som torrt regn i sin lilla låda, dess frön som piller av halm, antik Koriander från Egyptens delta, första gången smakat för länge sedan i en barns kaka som köptes i en affär som hölls av en äldre bayerska; här är Dill, frisk och stark; Burnet som kommer så lätt från jorden; och den platta Angelica-fröet som smakar av enbär och biter i tungan.
När man odlar sina första örter öppnar sig en helt ny värld av trädgårdsglädje och mänsklig betydelse. Men det är när en trädgårdsmästare har provat några örter, gillat dem och blivit omtyckt av dem, som det verkliga äventyret börjar. Då ligger en inledande demon på lur och uppmuntrar den ivriga själen att sätta in varje växt som kallar sig för en "örter", i hopp om att dra hela örtagården ner i den fällan som trädgårdar så ofta hamnar i. Åt sidan, demon, som släkting till sniglar som arbetar på natten som husknackare, stjäl blad som skedar och försvinner någonstans ut genom nattens fönster, släkting till alla hemska insekter som borrar hål i toppen av en rosgren, förseglar den över och under, och sätter in en liten larv. Nej, trädgårdsmästare, sätt endast de riktiga örterna från människans arv och bara så många som du kan vårda och lära känna, bara så många som du kan binda till en levande relation med dig själv, annars kommer du att missa den sanna kvaliteten och den unika förfriskningen av trädgårdsarbete med örter. Om en verklig sällsynthet dyker upp, ta den när du kan, hitta en plats för den och gläd dig—det är förstått.
I följande sidor kommer jag att diskutera en allmän lista av örter som jag tycker är värda att lägga till i trädgården eller att ibland se deras återkomst där. Ingen autentisk trädgårdsmästare skulle någonsin vilja ha alla dessa på en gång, för att förstöra i ett ryck av trädgårdsgirighet allt det som framtiden har att erbjuda av förändring och intresse. De första tio örterna som rekommenderas var Basilika, Marjoram, Balm, Bergamot-Mynta, Salvia, Hyssop, Rue, Spike Vervain, Lovage och Lavendel. För att öka denna första samling av tio till två dussin, skulle jag nu lägga till Timjan, Äppelmynta, Dill, Burnet, Rosmarin, Borage, Gräslök, Costmary, Southernwood, Santolina, Cerinthe, Wermod (Artemisia Absinthium), Sweet Woodruff och Valerian.
När det gäller timjan måste man vara lite försiktig. Bergträdgårdsodlingarna förde in timjanen med kraft, och nu är listan på dessa örter så stor att den bara är en annan förvirring. Generellt kan alla former av timjan odlas som en "ört", men i striktare mening tillhör termen några få arter med en lång trädgårdshistoria: Thymus Vulgaris eller Trädgårdstimjan, som är den verkliga kulinariska örten; T. Serpyllum eller Vildtimjan eller Herdeväxt, och T. Herba-Barona eller Karawajtimjan. Den kulinariska timjanen kan fås från plantskolor i en "bredbladig" eller "smalbladig" variant (bladen är så små att det inte gör någon praktisk skillnad) och kommer som en liten buske, ungefär fyra eller fem tum hög, med stjälkar som trädramar och en samling små, tätt växande blad. Trädgårdstimjan är en vintergrön växt i sitt ursprungliga sydliga Europa, och likt många andra europeiska vintergröna växter som måste kämpa igenom en amerikansk vinter, kan det se ut som ingenting alls under våren, om det överhuvudtaget har överlevt. Ge den mycket sol, varm, noggrant väldränerad jord och håll de små växterna tillsammans.
Hur bör man använda och odla örter för att skapa en harmonisk trädgård?
Borage, en snabbväxande ettårig växt, är en av de mest lättodlade örterna, och den når en höjd på ungefär fyrtio centimeter. Jag sår fröna i en platta, väljer ut de bästa tio eller ett dussin plantorna, och planterar dem tillsammans i ett hörn. En blommande borage är ett imponerande och trevligt inslag i trädgården. När den inte är en del av örtträdgården, fungerar borage också utmärkt som ett komplement till ärtor och bönor. Att ha blommor i en grönsaksodling gör den mer inbjudande och trivsam att arbeta i. Kombinationen av morgonfriskor och röda löparbönor, som är så älskad av de franska bönderna, skulle även vara en glädje att ha under vår svenska himmel.
Gräslök är en annan växt som både trädgårdsmästaren och kocken uppskattar. Trots att den i vårt land inte fått det erkännande den förtjänar som dekorativ växt, är den mycket populär i Europa, där många olika varianter katalogiseras. De stora cylindriska stjälkarna och de platta, lilafärgade blommorna gör ett iögonfallande och intressant intryck på försommaren. Gräslök (Allium Schoenoprasum var. Sibericum) tillhör liljefamiljen och växer vilt i både Nordamerika och Eurasien. Gräslökens lättodlade natur gör den till en av de härdigaste perennerna. Den trivs både i sol och i skugga, och den kräver en jord som inte torkar ut kring de fina rötterna. Det är också viktigt att klippa bort blomsterstjälkarna när blomningen är över för att hålla växten frisk.
Costmary, som kallas “Sweet Tongue” i Maine, är en enkel och något rustik ört som sprider sig från en löpande rot och växer upp som en grupp stjälkar täckta med långsmala, vitaktiga blad. Dess blommor är små, gröna och omogna, men dess stora värde ligger i den milda, gammaldags doften som sprider sig från bladen. Ursprungligen från västra Asien, var costmary troligtvis introducerad till Europa via Grekland, där läkare tidigt insåg dess medicinska fördelar. Namnet “Balm of Mary” kommer från den grekiska benämningen och beskriver en växt med en läkande doft. Costmary används ofta i blandningar av örter och som en ingrediens i medicinska teer.
Southernwood (Artemisia Abrotanum), som kallas “Lad’s Love” i gamla trädgårdar, är en liten buske som ger doftande och aromatiska blad, vissa med en starkt kådliknande lukt som fransmännen anser skydda mot mal. Detta namn är en direkt översättning från den klassiska grekiskan och är fortfarande vanligt i trädgårdar. Southernwood är en tyst och trevlig växt som passar bra i en meditativ trädgård, ett passande sällskap för filosofer som samtalar om livet vid en damm. Växten trivs i soliga, skyddade områden och kräver ett väl dränerat jordsubstrat. Med rätt skötsel kan den bli ett lugnt och stillsamt inslag i trädgården.
Santolina, eller "Lavender Cotton", var under romartiden känd som “Ground Cypress” och har använts för att skapa små buskar med korall-liknande växtsätt och silvrigt-gråa blad. Den är ett utmärkt exempel på en dekorativ växt som kräver lite omvårdnad men ger en distinkt visuell effekt. Ursprungligen från Medelhavsområdet, gör den sig bäst i ett varmt, väldränerat läge. Santolina är en värdefull prydnadsväxt och en symbol för det lugna och stilla, som kan ge karaktär åt en välordnad trädgård.
Cerinthe eller Honungsört, med sina vackra gula blommor, var känd redan av Virgil och de romerska jordbrukshistorikerna. Den är fortfarande ganska okänd för många odlare men gör sig bra som ett robust tillskott i en trädgård, där den tillför en särskild karaktär med sina gult-vit fläckiga blad och gula klockliknande blommor. Cerinthe är en mångsidig och tålig perenn som kräver ett soligt läge och god jord för att växa sig stark. Dess frön importeras ofta från Italien eller Grekland, och den trivs i både medelhavsklimat och andra tempererade regioner.
Vermouth- och absintväxten, Wormwood (Artemisia Absinthium), är en växt med lång medicinsk tradition. Den distillerades för att skapa den berömda absinten, en bitter likör som fortfarande är populär idag. Wormwood har också använts symboliskt för att representera bitterhet och förtvivlan, och är känd från litteraturen, bland annat i Shakespeares “Hamlet”. Den växer ofta som en stor, silvrig, buskliknande växt som kan bli upp till en meter hög. Wormwood har en viss bitterhet som man kan uppskatta i trädgården men som också kräver viss skötsel, för dess blad kan attrahera sniglar som gärna äter av växten.
I trädgården bör örterna inte bara odlas för deras funktioner utan också för deras estetik och doft. Örterna är ett sätt att förvandla en trädgård från att vara en plats för ren nytta till en plats där alla sinnen får en upplevelse. Det handlar om att skapa en atmosfär där både växterna och deras dofter spelar en viktig roll för helheten. Kombinationer av blommor och aromatiska örter ger ett mjukt, inbjudande intryck som kan förändra hur vi ser på trädgårdsarbete.
Hur man planterar och vårdar örter för bästa resultat i trädgården
Att odla örter är en konst som kräver tålamod och förståelse för plantornas behov. För att ge örterna bästa möjliga förutsättningar för tillväxt, är det viktigt att följa några grundläggande principer, från planteringen till den efterföljande vården och skörd.
När du planterar örter, är det viktigt att tänka på tidpunkten och vädret. För bästa resultat bör plantering ske på eftermiddagen eller på kvällen när värmen från solen inte är så intensiv. Detta gör det möjligt för rötterna att etablera sig utan att utsättas för överhettning. Om du vill ge en särskilt omhändertagen växt en chans att rota sig bra, överväg att flytta den på natten efter att ha förberett jorden under dagen. Vid själva planteringen, gräv ett hål där du blandar gammal gödsel och lera i botten. Sedan, för att ge växten ytterligare näring, strö lite kommersiellt gödsel på kanterna av hålet. Fyll på med vatten och låt det stå en stund för att jorden ska sugas åt sig ordentligt innan du sätter ner örten med dess jordklump. Fyll sedan på med torr jord och undvik att använda för mycket vatten på en gång. Efter några timmar, ge den en lätt vattning för att hjälpa till att sätta rötterna.
En viktig aspekt av örtagårdskulturen är att hantera krukväxter som kommit potbindade, det vill säga när rötterna har vuxit för mycket inom sin kruka. För att ge dessa växter bästa förutsättningar är det nödvändigt att försiktigt skölja bort rötterna i en hink med vatten, så att ungefär en fjärdedel av jorden stannar kvar. Öppna upp rötterna och plantera dem noggrant så att de inte fortsätter att vara krukbundna. Det är också viktigt att komma ihåg att örterna inte bara är vackra växter, utan också har en funktion i trädgården. De bör planteras på ett sådant sätt att trädgården känns välordnad och hållbar.
Örterna, särskilt de högre arterna, behöver ett visst skydd mot vinden för att trivas. Om växterna utsätts för för mycket vind kan de skadas, då de fina rötterna och hårstråna lätt kan brytas. Detta kan också leda till att växten ser trött och svag ut, vilket inte är önskvärt i en trädgård. Det är dessutom viktigt att tänka på att insektsangrepp på örter inte är vanliga, eftersom dessa växter inte tilltalar många skadedjur. Dock kan du ibland behöva behandla växterna med ett icke-giftigt preparat om exempelvis en larv börjar förstöra bladen på någon av dina örter, som till exempel Balm eller Bergamotmynta.
I en örtagård bör blommorna spela en understödjande roll för de andra växterna, utan att ta över uppmärksamheten. Blommorna får inte dominera trädgården, för då kan de ta bort fokus från örternas verkliga skönhet och funktion. Därför bör du hålla en balans mellan de örter som har små, oansenliga blommor och de som blommar mer iögonfallande. Det är också viktigt att tänka på planeringen av trädgården som helhet. Örter kräver inte den formella uppbyggnaden av perennrabatter, utan deras naturliga variationer i höjd och form bjuder in till en mer kreativ och subtil planering. Höga örter fungerar bra som isolerade pelare, som omges av lägre örter som passar i höjd och stil. När en trädgårdsmästare väl har lärt sig att arbeta med örter, öppnar sig en helt ny värld av trädgårdsskapande, där varje liten detalj och harmoni spelar en roll.
Örterna är ofta härdiga växter, men vissa kan behöva särskilt skydd under vintern. De som är mer känsliga för frost bör skyddas enligt trädgårdsmästarens bästa förmåga och anpassas efter det specifika klimatet och latituden. De flesta örter tål dock vintern bra och kan lämnas som de är om vädret inte är alltför hårt. Vid skörd av örterna, är det bästa att plocka bladstammarna innan växterna blommar. Detta bör göras på en solig, varm dag när daggen har torkat bort. Skölj bort alla vissna och skadade blad, och häng sedan örterna i små buntar i ett varmt, soligt rum för att torka. När de har torkat ordentligt, kan bladen plockas av och förvaras i tättslutna glasburkar eller keramikburkar. För de som gillar att göra teer och infunderade drycker, är det bäst att lämna bladen hela eller att hänga dem på stänger för enklare förvaring.
Den som är skicklig och fantasifull har en hel värld att utforska när det gäller att skapa nya och minnesvärda örtlager och parfymer, där varje växt ger nya möjligheter. Med lite kreativitet kan även en enkel örtagård ge mer glädje och mångsidig användning än någon annan typ av trädgård. Örterna har en förmåga att ge skönhet och nytta genom hela året, och deras historia och traditioner sträcker sig genom alla kulturer och tider.
Det är också viktigt att komma ihåg att inte alla örter passar i alla miljöer. Vissa örter är mer skuggälskande, medan andra kräver soliga och varma lägen för att trivas. Att känna till vilka örter som passar bäst i din trädgård och hur de ska skötas kommer att hjälpa dig att skapa en trädgård som inte bara är vacker, utan också funktionell och långsiktig.
Hur idéer och uppfinningar formade vetenskapens och teknologiens utveckling under 1600-talet
Hur Man Hanterar Sin Frihet och Oväntade Möten på Väggen Till Självständighet
Hur man observerar sällsynta fåglar i Storbritannien och förstå deras migreringsmönster
Hur Bränslesystemet och Luftröret Påverkar Dieselmotorns Effektivitet

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский