Den omfattande användningen av Twitter dygnet runt, särskilt efter stora händelser eller när han blev arg, blev ett lätt byte för journalister som behövde material för sina artiklar. Donald Trump utnyttjade det hybrid-mediala landskapet genom att blanda traditionella och nya medier för att stärka sin närvaro och inflytande i den offentliga diskursen. Hans ”allestädesvarande presidentskap” växte fram i ett komplicerat medielandskap där politiker fått större makt över sina egna budskap och kontrollen över nyhetsflödet. Under tre decennier har det amerikanska politiska mediesystemet utvecklats till en hybrid mellan etablerade massmedieinstitutioner och nya kommunikationsformer som blivit möjliga genom framväxten av digital teknik.

Redan på 1980-talet, när de första digitala medierna började få genomslag, associerades dessa med infotainment-trenden, där talkshows, pratradio och tabloider började bli en allt mer central del av det politiska rummet. Donald Trump, som vid den tiden var en välkänd fastighetsutvecklare, deltog flitigt i pratradioprogram och tv-shower, där han antydde om en politisk framtid och framställde sina åsikter om olika ämnen. När internet på 1990-talet började användas för att sprida politiskt innehåll, skedde en radikal omvandling av mediesystemet. Digitala plattformar utvecklades från att vara statiska informationskällor till dynamiska, interaktiva och nätverksbaserade verktyg. 2008 markerade en viktig vändpunkt när sociala medier förvandlades från nätverksplattformar för vänner till politiska maktverktyg. Sedan dess har sociala mediers politiska betydelse vuxit exponentiellt, då Trump och andra politiska aktörer har approprierat dessa plattformar för att tänja på gränserna för politisk diskurs.

Det hybrid-mediala systemet kännetecknas av en komplex integration mellan gamla och nya medier, där traditionella medier har anpassat sig till digitala format och plattformar för att nå sina målgrupper, vilket har gjort dem till mäktiga aktörer i den onlinebaserade nyhetsarenan. Trump utnyttjade den här samverkan mellan gammalt och nytt för att bygga sin mediemakt. Hans närmaste rådgivare beskrev hans förhållande till media som en episod från en tv-show där han besegrar sina motståndare. Trump såg på sitt presidentskap som en kamp som han ständigt måste vinna, och Twitter blev hans främsta vapen medan tv:s nyhetsrapportering fungerade som ammunition för hans Twitter-krig.

De förändringar som har skett i medielandskapet under digitaliseringens framväxt innebär mer än bara en teknologisk anpassning. De förändringar i mediepraktik som blivit framträdande i det hybrid-mediala systemet avviker från traditionella nyhetsnormer på flera sätt som gynnade Trump. Nyheternas karaktär har förändrats. Traditionellt byggde nyheter på konkreta aktörer, händelser och offentlig politik, men i det nya systemet skapas nyheter ofta från data, bilder, meddelanden och sociala medier-inlägg. Den snabba nyhetscykeln gör att nyheter sprids i realtid, och journalister har lärt sig att tajma sina avslöjanden för att fylla perioder av nyhetstorka. Tidigare var journalisternas innehåll riktat mot en bred massa, medan dagens nyhetsinnehåll ofta är segmenterat för specifika målgrupper.

En annan aspekt som förändrats är att information kan spridas direkt från politiker, allmänheten eller till och med journalister utan att passera genom traditionella nyhetsredaktioner som agerar som gatekeepers. Långtidsinvestigativa artiklar, som en gång var journalistikens gyllene standard, har fått stå tillbaka för korta, sensationella artiklar som är designade för att fånga uppmärksamhet och få klick, vilket driver en snabb nyhetscykel beroende av publikens analyser. Dagens hybrid-mediala miljö opererar utan de regler och normer som präglade mainstream-journalistiken i föregående era.

En rad alternativ till de traditionella medieaktörerna har nu blivit en del av ekvationen, inklusive podcasters och sociala medier-influencers som saknar politisk expertis eller formell journalistisk utbildning. Den här friare och mer kaotiska atmosfären gör att politiker kan agera strategiskt med sina retoriska och kommunikativa metoder för att maximera sin synlighet, minska rivalernas uppmärksamhet och ta kontroll över den politiska agendan. Journalister har blivit mer beroende av varandra i det hybrida medielandskapet, och deras beslut om att publicera en historia påverkas ofta av om den rapporterats av andra källor, vilket leder till en samordning av agendor mellan olika medieplattformar.

Det här fenomenet, som kallas "churnalism", innebär att journalister ofta kopierar och återpublicerar innehåll från andra nyhetsorganisationer. Denna process har blivit vanligare i takt med att nyhetsorganisationer, särskilt tidningar, har tvingats minska sina resurser för undersökande journalistik och öka sina korta, snabbproducerade artiklar. Stora medieaktörer som Google, Facebook och News Corp fungerar som aggregatörer av nyheter som används av mindre aktörer som frilansjournalister eller vanliga människor på sociala medier. Churnalism bidrog starkt till Trumps dominans över nyhetsrapporteringen, särskilt under presidentkampanjen 2016 och framåt. Hans överdrivna användning av Twitter och hans ofilterade kommentarer spreds snabbt på sociala medier, och både hans anhängare och kritiker såg till att hans uttalanden fick stor uppmärksamhet i medierna.

Det hybrida mediesystemet och den ständigt närvarande nyhetscykeln, där både journalister och politiker aktivt bidrar till att forma innehållet, skapade förutsättningar för Trump att hålla sig konstant i centrum av den offentliga debatten och att utnyttja media till sin fördel. Hans förmåga att ständigt återkomma till nyhetscykeln, när han uppfattade att uppmärksamheten började avta, gjorde honom till en dominerande figur i både politiken och nyhetsrapporteringen.

Hur Trump Påverkade Medielandskapet och Däckning av USA:s Presidenter

Donald Trump lyckades dominera medierna på ett sätt som ingen annan president tidigare hade gjort. Pressen var helt oförberedd på hans sätt att kommunicera. Journalister var vana vid presidenter som strävade efter att vara försiktiga med sina uttalanden, rädda för att en enkel miss skulle kunna skapa en negativ mediebevakning. Reportarbetarna följde en manual som snabbt blev föråldrad när Trump gjorde entré på den politiska scenen. De kämpade för att hitta sätt att täcka hans agerande neutralt, utan att samtidigt förstärka hans skadliga ideologi genom löjeväckande rapportering eller oupphörlig kritik.

Trots detta var journalisternas ansträngningar inte helt framgångsrika, särskilt eftersom Trumps attacker på professionen allvarligt underminerade allmänhetens förtroende för medierna. De ekonomiska vinsterna som den intensiva bevakningen av Trump innebar för media var också i fara. I takt med Trumps presidentskap uppstod vissa uppmuntrande tendenser inom journalistiken. Undersökande och långsiktig journalistik upplevde en återuppvaknande. Traditionella nyhetsorganisationer insåg att det fanns en stor publik för undersökande reportage, där människor sökte förståelse för ett allt mer förvirrande politiskt klimat. Nya modeller för undersökande journalistik har också vuxit fram, där tidningar samarbetar med ideella organisationer som kan stötta den forskning som krävs för att genomföra djupgående rapportering om komplicerade frågor.

En annan positiv utveckling var återuppvaknandet av den så kallade "explorativa journalistiken", som är särskilt relevant i dagens samhälle, där villkoren och den offentliga politiken ofta är både komplexa och varierande. Många journalister har inte den nödvändiga expertisen för att riktigt kunna fördjupa sig i de tekniska aspekterna av de många olika ämnen de rapporterar om. Här har "förklarande" journalister, som gör research och kan förmedla komplicerade idéer, fyllt en viktig funktion för allmänheten. Det finns också en ökning av frilansjournalistik, där vissa har funnit sin nisch i att skriva böcker baserade på sina undersökningar, vilket har lett till en uppsjö av volymer som handlar om Trump och hans påverkan på samhället.

Trumps relation till medierna och dess konsekvenser är fortfarande osäkra, likaså framtiden för det hybridmediala systemet. Under en tid såg det ut som om hans okonventionella tillvägagångssätt, särskilt hans användning av sociala medier, hade blivit norm i medierna, vilket ledde till en ökad bevakning av hans handlingar. De grundläggande journalistiska normerna om objektivitet, balans och rättvisa verkade vara hotade, då sanningen ofta förlorades i en flod av desinformation. Under hela Trumps presidentskap eskalerade hans giftiga retorik, och traditionell media ofta föll för hans fällor. Vad som tidigare ansågs alarmerande blev efter ett tag vardag. Flera var oroliga för att pressfriheten, som är en grundläggande demokratisk institution, hotades av Trumps hårda grepp om medieagendan.

Erfarenheterna från Trumps period på presidentposten visar att journalister som bevakar presidentskapet tenderar att anpassa sig till den kommunikativa stil och det tillvägagångssätt som personen i ämbetet använder. På samma sätt som Trumps inträde på den politiska arenan skapade osäkerhet, blev kontrasten mellan hans bullriga retorik och Bidens måttfulla tal ett kraftfullt slag för medieetablissemanget. Även om det traditionella mediernas reaktion snabbt återgick till mer mainstream-normer för politisk rapportering, med inslag av rapportering från Trump-eran, är det fortfarande oklart hur hans påverkan kommer att forma medielandskapet på längre sikt. Framför allt om fler underhållningsfigurer övergår till politiska arenor, något som ser allt mer troligt ut i dagens medielandskap.

Det är av största vikt att förstå att förändringar i mediebevakningen inte bara handlar om anpassning till en enskild individs kommunikationsstil. Det handlar också om hur hela medieindustrin och dess publik har utvecklats i takt med den digitala tidsåldern och de förändrade förutsättningarna för politisk kommunikation. Trumps dominans över medierna har i många avseenden fört med sig både positiva och negativa konsekvenser för journalistikens utveckling och dess förhållande till makt och politik. De journalister som har haft framgång under hans tid har ofta varit de som vågat utmana gamla normer och skapa nya berättelser i ett snabbt föränderligt medielandskap.

Hur en global underverksamhet växte fram under 1990-talet: Epstein, Maxwell och Trump
Hur påverkar stokastiska excitationer system med svagt dämpande och icke-linjärt återställande?
Vad var konsekvenserna av separationen av migranters familjer vid den amerikanska gränsen?
Hur implementeras rollbaserad åtkomstkontroll (RBAC) och tvåfaktorsautentisering (2FA) i FastAPI?