Trots den växande erkännandet av ekologiska kriser, har heterodox ekonomi i stort sett ignorerat miljöfrågor. I USA har heterodox ekonomi ofta identifierats med forskning inom fem huvudområden: mikroekonomisk teori, makroekonomisk teori, arbetskraftsteori, tankehistoria och industriell organisation. Men bland de tio främsta heterodoxa institutionerna publiceras i princip inget som rör miljön (Lee et al. 2010: 1366–1367). Detta är långt ifrån inspirerande för en radikal omställning av ekonomiskt tänkande för att möta de social-ökologiska kriser som världen står inför.
När Douai et al. (2012) introducerade ett specialnummer i Cambridge Journal of Economics om framtidsperspektiv för en heterodox ekonomi för miljön och hållbarhet, konstaterade de att bidragen från traditionella heterodoxa skolor hade relativt lite att säga om resursbrist och de miljömässiga utmaningar som mänskligheten står inför. De påpekade att den ekonomiska analysen av miljöfrågor dominerats av neoklassiska ekonomiska teorier (Douai et al. 2012: 1019). En del av lösningen som pekades på var ekologisk ekonomi, en relativt ny alternativ teori som heterodoxa ekonomer kanske kunde förena sig kring. Men trots ökande erkännanden av ekologiska kriser har få framsteg gjorts under det senaste decenniet.
Ett exempel på detta kan ses i den omfattande volymen Handbook of Heterodox Economics (Jo et al. 2018), som består av trettiosju kapitel, där endast två kapitel direkt behandlar miljön (Chester 2018; Ekeland och Sæther 2018). I resten av boken nämns miljöfrågor endast kortfattat, utan diskussion om de två stora globala ekologiska kriserna, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Även i Rethinking Economics (Fischer et al. 2018), där nio heterodoxa skolor behandlas, tas ekologisk ekonomi upp, men utan att några andra miljöfrågor behandlas på djupet.
Trots detta har miljöfrågor inom heterodox ekonomi fått viss uppmärksamhet. I den här delen undersöks var och hur detta har skett, med fokus på fyra heterodoxa skolor: Marxistisk, Institutionell, Feministisk och Post-Keynesiansk ekonomi. Genom att analysera deras syn på miljöfrågor får vi en inblick i de konflikter som finns mellan dessa skolor samt hinder för och potentialen i ett större samarbete mellan heterodoxa skolor.
Marxistisk och eco-socialistisk ekonomi
Den Marxistiska traditionen har av tradition haft ett kritiskt perspektiv på kapitalismens förmåga att orsaka ekologiska katastrofer. Marxismen betonar att kapitalismen exploaterar arbetskraft genom marknader som är skyddade av privat äganderätt, vilket leder till en obalans i produktionsrelationerna. Marx och Engels såg kapitalismens uppbyggnad som den dominerande politiska och ekonomiska modellen, där överproduktion och exploatering av underklassens arbetskraft är centrala problem. Enligt Marx teori är kapitalismen oundvikligen självdestruktiv, och ska till slut övergå till socialism och därefter kommunism.
I det Marxistiska tänkandet finns även betydande insikter om ekologiska problem. Flera forskare inom detta område har framfört teorier om de ekologiska konsekvenserna av kapitalistisk produktion, inklusive författare som Paul Burkett och Elmar Altvater. Det har också funnits ett samarbete mellan Marxistiska ekologer och sociala rörelser som fokuserar på frågor som dekolonialism, postutveckling, och kampen mot extractivism och exploatering av naturresurser i Sydamerika (Gudynas 2021).
Ett av de mest inflytelserika bidragen inom den Marxistiska ekologiska teorin kom från Murray Bookchin, vars arbete kring social ekologi utvecklade tanken att miljöförstörelse är en direkt konsekvens av kapitalismens hierarkiska och exploaterande natur. Hans idéer har haft en betydande inverkan på den kurdiska frihetsrörelsen och inspirerat till praktiska åtgärder för att skapa ekologiskt hållbara samhällen utan hierarkier (Gerber och Brincat 2021).
De Marxistiska och eco-socialistiska perspektiven på miljökriser innebär att en radikal omstrukturering av samhället är nödvändig för att effektivt ta itu med ekologiska problem. Marxistisk materialism och dess analys av fossila bränslen och deras roll i kapitalismens utveckling är centrala för att förstå de långsiktiga ekologiska konsekvenserna av dagens ekonomiska system (Malm 2016).
Institutionell ekonomi
Inom den institutionella ekonomin finns det också ett intresse för hur samhälleliga institutioner påverkar naturresurser och miljön. Institutionell ekonomi undersöker ofta de sociala och politiska strukturer som skapar ekonomiska incitament och regler som påverkar vår relation till naturen. Forskare inom denna tradition argumenterar för att ekonomiska system bör beakta sociala och ekologiska faktorer genom att integrera ekologiska riktlinjer i institutionernas uppbyggnad.
Feministisk ekonomi och miljö
Feministisk ekonomi erbjuder ytterligare insikter genom att betona relationen mellan ekologiska kriser och könsroller. Kvinnor, särskilt i låginkomstländer, är de som i störst utsträckning påverkas av miljöförstöring och klimatförändringar. Feministiska ekonomer kritiserar ofta de patriarkala strukturer som existerar inom det globala ekonomiska systemet och föreslår att en mer jämlik ekonomisk ordning, som tar hänsyn till ekologiska och sociala rättvisor, är nödvändig för att hantera den ekologiska krisen.
Post-Keynesiansk ekonomi
Post-Keynesianska ekonomer kritiserar ofta både den neoklassiska och heterodox ekonomin för att inte ge tillräcklig uppmärksamhet åt de ekologiska och sociala dimensionerna av ekonomin. De förespråkar för en hållbar ekonomisk politik som tar hänsyn till miljömässiga begränsningar. Deras fokus ligger på att skapa en ekonomisk modell som inte bara beaktar marknader utan också naturens resurser och människors välbefinnande som grundläggande för ekonomiska beslut.
Det är tydligt att de olika heterodoxa skolorna har bidragit på olika sätt till den ekologiska ekonomiska diskursen, men de har ännu inte lyckats enas om ett gemensamt ramverk för att förstå och hantera de miljökriser som världen står inför. Vad som däremot är klart är att det krävs ett mer integrerat och transdisciplinärt tillvägagångssätt för att adressera både de sociala och ekologiska dimensionerna av dagens ekonomiska utmaningar.
Hur ekonomiska teorier kan utmana biologiska och ekologiska koncept
Ekonomin har länge varit en disciplin som strävar efter att förstå och förklara de institutionella och sociala arrangemangen som styr tillgången till och fördelningen av resurser. Den ekonomiska vetenskapen har traditionellt syftat till att skapa en förståelse för hur samhället bäst tillgodoser gemensamma behov, ett mål som förutsätter en etisk bedömning om vad som utgör "det gemensamma goda". Under den moderna eran har ekonomins mål omdefinierats till att i första hand fokusera på ackumulering av kapital och ekonomisk tillväxt, ofta med betoning på effektiv resursanvändning genom marknader och priser. Dock är det denna förståelse av ekonomi som har blivit föremål för kritik från ekologiska ekonomer, som hävdar att den traditionella, marknadsdrivna modellen inte är tillräcklig för att hantera de ekologiska utmaningarna som världen står inför.
En stor del av den kritik som framförs handlar om att mainstream-ekonomin är fast i en mekanistisk världssyn, där människan ses som en rationell aktör som alltid strävar efter att maximera sin nytta. Denna syn har sin grund i teorier som utvecklades av ekonomer som Alfred Marshall och senare av den neoklassiska ekonomiska skolan. Denna skolbildning har ofta bortsett från de evolutionära och ekologiska aspekterna av mänskligt beteende och samhällsutveckling. Ekologiska ekonomer har dock i stor utsträckning försökt att inkludera biologiska och ekologiska metaforer för att belysa de komplexa processer som sker både inom och mellan samhällen, ekonomier och naturen.
I en värld där klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra globala ekologiska kriser utgör allvarliga hot mot mänsklighetens framtid, har ekologer och ekologiska ekonomer börjat ifrågasätta de grundläggande antagandena i den traditionella ekonomiska teorin. Ett av de centrala begreppen som har växt fram ur detta perspektiv är begreppen hållbarhet och resiliens. Dessa koncept har blivit starka, oberoende mål som inte kan uppnås genom enbart ekonomisk effektivitet eller tillväxt. Detta innebär att man måste ta hänsyn till de biophysiska och ekologiska strukturer som ligger utanför människans kontroll och som inte kan reduceras till ekonomiska kalkyler.
Det är också viktigt att förstå att många ekonomer, trots att de har kritiserat de mekanistiska modellerna, har försökt att föra in biologiska och evolutionära modeller i sina analyser. Ekonomer som Geoffrey Hodgson och Robert Costanza har argumenterat för att en biologisk eller evolutionär syn på ekonomiska processer kan vara mer fruktbar för att förstå samhälleliga förändringar än de statiska och balansorienterade modeller som traditionellt har dominerat ekonomin. Men det är viktigt att notera att denna biologiska/evolutionära syn på ekonomi inte nödvändigtvis leder till mer upplyst eller rättvis politik. Historiskt har biologiska och evolutionära teorier använts för att rättfärdiga problematiska idéer som socialdarwinism och eugenik, vilket har lett till både politiska och sociala katastrofer, som den nazistiska eugeniken och senare etnisk rensning.
I denna kontext är det viktigt att kritiskt granska användningen av biologiska analogier och metaforer i ekonomi. Även om de kan ge värdefulla insikter i komplexa ekonomiska processer, kan de också dölja eller förvränga de djupare sociala och etiska frågorna som är inblandade i ekonomiska beslut. Ekonomin är en vetenskap om samhället, och den kan inte reduceras till biologiska eller fysikaliska modeller. Därför är det avgörande att man inte bara inför biologiska och ekologiska analogier utan att man också gör en medveten åtskillnad mellan naturen och samhället.
Dessutom har det under senare år funnits en trend inom ekonomin att betrakta naturen som kapital och ekosystem som tjänster som kan kvantifieras och handlas på marknaden. Denna utveckling, som kallas "ekonomisk ekologi", innebär att djur och växter ses som resurser som ska optimeras för ekonomisk vinst. Detta synsätt har kritiserats för att reducera naturen till enbart en ekonomisk enhet, vilket riskerar att dölja och försvaga de ekologiska och sociala funktionerna som naturen faktiskt tillhandahåller för samhället. Detta perspektiv kan vara problematiskt då det riskerar att utarma de gemensamma resurserna och undergräva det ekologiska nätverk som människan är beroende av för sitt överlevnad.
Således är det viktigt att man förstår att den ekonomiska diskursen inte bara handlar om effektivitet och tillväxt. Ekonomins utveckling måste också ta hänsyn till de långsiktiga ekologiska och sociala konsekvenserna av de beslut som fattas. Att enbart fokusera på ekonomisk effektivitet i termer av växande kapital och marknadslogik kan leda till ett samhälle där kortsiktig vinst går före långsiktig hållbarhet. Ekonomiska teorier och modeller måste därför utvecklas för att bättre reflektera och integrera ekologiska och sociala realiteter, snarare än att isolera ekonomin från dess omvärld.
Hur kan institutionell ekonomi bidra till att förstå miljöfrågor och hållbar utveckling?
Institutionell ekonomi, som en gren av ekonomisk teori, erbjuder en alternativ syn på marknader, samhälle och ekonomiska processer. Den ifrågasätter de traditionella ekonomiska modeller som utgår från rationella individer och fria marknader och betonar istället vikten av institutioner och sociala normer i ekonomiska beslut. En central aspekt av institutionell ekonomi är förståelsen av sociala kostnader och hur dessa påverkar både miljön och ekonomins långsiktiga hållbarhet.
En viktig teori som förknippas med institutionell ekonomi är den cirkulära och kumulativa kausaliteten, som Kapp (2011) beskriver. Denna teori antyder att ekonomiska förändringar och miljömässiga effekter inte är enkla orsak-verkan-relationer, utan snarare en serie av återkopplande processer där små förändringar kan få långtgående konsekvenser. Detta innebär att åtgärder för att minska miljöförstöring inte bara är tekniska eller ekonomiska, utan också kräver en förändring av de institutionella strukturer som styr människors beteenden och beslutsfattande.
Kapps arbete med sociala kostnader och hans kritik av neoklassisk ekonomi (som ofta förnekar de långsiktiga miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet) öppnar för ett bredare synsätt där ekonomiska beslut måste beakta de externa effekterna på samhället och naturen. Detta perspektiv är särskilt viktigt när det gäller att förstå och åtgärda problem som klimatförändringar och biologisk mångfald.
För att fullt ut förstå institutionell ekonomi och dess applicering på miljöfrågor, är det nödvändigt att beakta betydelsen av mänskliga behov och sociala minimikrav. Kapp (2011b) lyfter fram behovet av att utveckla en teori om mänskliga behov som går bortom de traditionella konsumtionsmåtten och istället fokuserar på att säkerställa basala livsvillkor och rättvisa för alla samhällsmedlemmar. Denna teori kan bidra till en mer rättvis och hållbar utveckling genom att fokusera på att tillgodose de mest grundläggande behoven snarare än att maximera ekonomisk tillväxt eller materiell konsumtion.
I praktiken innebär detta att institutionell ekonomi, med sina breda teorier om värderingar och institutioner, kan vara ett kraftfullt verktyg för att analysera och främja hållbar utveckling. Förhållandet mellan ekonomi, samhälle och miljö måste förstås som en dynamisk process där alla faktorer är sammanlänkade och påverkar varandra. Detta står i kontrast till mer konventionella synsätt som ser på ekonomi och natur som separata och ofta konkurrerande sfärer.
En annan viktig aspekt är att institutionell ekonomi betonar betydelsen av politiska och sociala institutioner för att åstadkomma verkliga förändringar i hur vi interagerar med vår omgivning. För att möjliggöra en övergång till en mer hållbar ekonomisk modell krävs en omstrukturering av de institutioner som styr vår ekonomi, såsom marknader, lagstiftning och utbildning. Det handlar inte bara om att skapa ekonomiska incitament för att skydda miljön, utan också om att skapa en kulturell och institutionell ram som främjar hållbara värderingar och beteenden.
Slutligen bör läsaren beakta att institutionell ekonomi inte enbart fokuserar på den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, utan också på den sociala och kulturella dimensionen. För att uppnå verklig hållbarhet är det avgörande att vi förstår och adresserar de djupt rotade värderingar och institutioner som formar våra samhällen. En ekonomi som bygger på institutionella förändringar och ett långsiktigt perspektiv på både sociala och miljömässiga faktorer kan bidra till att skapa en mer rättvis och hållbar värld.

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский