Hur ideologi påverkar vetenskap och samhällsförändring

Ideologi är en uppsättning idéer, övertygelser och värderingar som styr människors förståelse av hur samhället bör organiseras och hur vi ska förhålla oss till politiska och ekonomiska system. Gramscis hegemoni­teori och hans begrepp om passiva revolutioner – där revolutioner neutraliseras av hegemoniska krafter – beskriver hur krafter måste verka för att förändra det dominerande ekonomiska och politiska systemet. Denna teori har direkta implikationer för hur social-ekologisk transformation kan uppnås och varför dessa transformationer misslyckas (Spash 2021a).

Till exempel kan marxism ses som ett försök att förändra den kapitalistiska ideologin till en socialistisk ideologi, medan modernism försöker transformera sociala och naturliga metoder för samhälleligt försörjande till teknologiska och artificiella. Schumpeter hade en annan uppfattning om ideologi, men han såg ändå ideologin som en nödvändig drivkraft för vetenskaplig forskning. Han menade att samverkan mellan vision och ideologi är det som skapar nya forskningsagendor. Utan ideologi vore ingen ny vetenskaplig utveckling möjlig. Genom ideologin får vi material till våra vetenskapliga strävanden, och något att formulera, försvara och angripa. Vetenskapens faktabas växer och förnyas genom detta arbete. Så, även om vi kan tycka att vi går långsamt på grund av våra ideologier, skulle vi inte kunna gå framåt alls utan dem. (Schumpeter 1949: 359)

I samhällsvetenskaplig forskning innebär förklaringar kritik av idéer om det sociala livet och mänskligt beteende. Därför är det aldrig en värderingsfri övning att forska och konceptualisera teorier. Vetenskaplig kunskap innebär att vi måste bedöma de praktiska konsekvenserna av våra kunskapspåståenden och engagera oss i en förklarande kritik. Den kritiska aspekten handlar om den frigörande potentialen att avslöja de praktiker och föreställningar som reproducerar ohållbara och orättvisa sociala relationer (Puller och Smith 2017: 18).

Samhällsvetenskap, inklusive ekonomi, kan särskiljas från naturvetenskaperna på ett substantiellt sätt eftersom den involverar – i motsats till Hume – en oskiljaktighet mellan fakta och värderingar. I motsats till tron på värdeneutralitet behöver ett kritiskt vetenskapligt angreppssätt utveckla explicita och välgrundade (därmed debatterbara) begrepp för mänskligt välbefinnande och ekologisk hållbarhet. Denna position förnekar att man kan dölja normativa ståndpunkter eller begränsa kritiken till att bara handla om att öka självreflektion. (Puller och Smith 2017: 18)

Här görs en koppling mellan vetenskaplig undersökning och samhällsmål, där forskaren inte kan förbli värdeneutral eller fri från ideologiska övertygelser, trots att han eller hon kanske hävdar det motsatta. Samhällsvetenskapen presenterar idéer som påstås vara sanna om det objekt som studeras. Till skillnad från naturvetenskaperna innefattar objektet (dvs. samhället) idéer. Samhället kan bara existera genom att människor agerar, reproducerar och transformerar den sociala strukturen. Mänskliga agenter handlar utifrån idéer (t.ex. religion, politik). Detta innebär att en redogörelse för social struktur och mänsklig motivation måste inkludera idéer som beståndsdelar och orsaker till förändring.

I en framväxande normativ vändning engagerar sig kritiska realister i att undersöka den intransitiva dimensionen av etik (etisk naturalism) baserat på människors objektiva och pluralistiska – snarare än relativistiska – kapacitet för välfärd och lidande. Detta möjliggör att etiska resonemang om det goda livet kan inkluderas i den vetenskapliga undersökningen. Vetenskaplig undersökning erkänns inte längre som ett neutralt faktasökande uppdrag utan som något som nödvändigtvis har etiska konsekvenser.

Hur realistisk ekonomi kan förändra vår förståelse av samhällets strukturer och ekosystem

En ontologi som erkänner människans sociala och ekonomiska system som inbäddade i biologiska, kemiska och fysiska strukturer, som människan varken skapar eller kontrollerar, men som hon måste arbeta inom, är central för att förstå vår värld och de mekanismer som styr den. Realistiska perspektiv innebär att avvisa atomistiska reduktioner av sociala helheter till sina delar. Till exempel är samhället något mer än en samling individer, likväl som ett ekosystem är mer än en samling arter eller ett djur mer än bara sina gener. Denna förståelse kräver att vi ser bortom individuella enheter och istället erkänner de komplexa, dynamiska helheter som dessa enheter skapar.

En realistisk syn innebär också att acceptera världen som en föränderlig plats, istället för att anta att universell stabilitet och jämvikt är norm. Detta syns tydligt i ekologiska system, där forskare som Holling (2009) har visat att förändring är episodisk snarare än gradvis, och att ekosystem är allt annat än stabila. Kunskap är fortfarande tillgänglig om vi appellerar till strukturer, men förändring måste explicit teoretiseras och beaktas. Den inneboende oförutsägbarheten i framtiden innebär att vi behöver använda olika angreppssätt, som försiktighetsprincipen, och metoder som scenarieanalys, samt vara mer ödmjuka än de som tror sig kunna utveckla prediktiva modeller för framtida världstillstånd.

Inom social-ekologisk ekonomi lånas förståelse för osäkerhet från ett brett spektrum av källor, inklusive post-normal vetenskap, sociologi av vetenskap och Keynes idéer om sannolikhet. Här görs en åtskillnad mellan stark och svag osäkerhet, där den senare handlar om den ofullständiga kunskap vi har om sociala och ekologiska system. Detta förhållningssätt kontrasterar med risikobedömning och sannolikhetsanalyser, som ofta bygger på den felaktiga premissen att vi kan förutsäga framtiden med hög grad av noggrannhet.

Detta leder oss till en central fråga i social-ekologisk ekonomi: hur vi hanterar etiska frågor, social orättvisa och ojämlikhet i samband med miljöproblem. En grundläggande förändring i ekonomiska system och mänskligt beteende är inte bara ett praktiskt problem som behöver lösas, utan också en etisk utmaning. För att skapa en mer rättvis och hållbar framtid behöver vi inte bara tänka på "ekonomin" som en enhet, utan också förstå de olika ekonomiska strukturer och deras potentiella roll i en förändrad värld.

Många ekonomer har fortsatt att förespråka ideologin om att tillväxt = utveckling, även när konsekvenserna av detta förhållningssätt - såsom människoskapad klimatförändring och förlust av biologisk mångfald - blir allt mer påtagliga och hotfulla för alla. Trots att vissa kritiska röster varnar för tillväxtens begränsningar, finns det de som fortfarande ser tillväxt som nödvändig innan samhället kan gå över till en post-tillväxt eller nedväxt-samhälle.

Denna kritik går hand i hand med dekoloniala, post-utvecklings- och nedväxtrörelser, som alla ifrågasätter den traditionella synen på vad som utgör ett meningsfullt och värdefullt liv. Dessa rörelser utmanar den klassiska modellen för utveckling och de "utvecklingsstadier" som ofta ses som universella. Det är här vi måste tänka om, inte bara i termer av tekniska lösningar eller politiska åtgärder, utan också när det gäller de djupare strukturella och ideologiska förändringar som krävs för att vi ska kunna leva i harmoni med våra ekologiska och sociala verkligheter.

Hur påverkar modeller och värderingar framtida beslutsfattande i miljö- och ekonomisk politik?

Modeller används inom regeringsplanering för att analysera och förutsäga framtida scenarier och konsekvenser av olika policybeslut. Detta gäller inte minst när det handlar om miljöpolitik, där modeller spelar en avgörande roll i att förstå både de ekonomiska och ekologiska effekterna av beslut. En viktig del av användningen av modeller är att ge beslutsfattare en kvantitativ grund att stå på, vilket kan underlätta både strategiska val och prioriteringar.

I arbetet med att utveckla sådana modeller är det avgörande att förstå att dessa inte bara är tekniska verktyg, utan de bär med sig ideologiska och etiska värderingar. Ett exempel på detta kan ses i diskussionen om den sociala diskonteringsräntan i relation till lagring av kärnavfall. Här argumenteras för att valet av diskonteringsränta inte bara är en fråga om ekonomisk effektivitet utan också om etiska överväganden, där nuvarande generationer inte får ignorera bördorna som faller på framtida generationer. Att fatta beslut om hur vi värderar framtida risker och kostnader har långtgående konsekvenser för både ekonomin och miljön.

En annan central aspekt är den kritik som riktas mot traditionella ekonomiska modeller som tenderar att underskatta komplexiteten och osäkerheterna som präglar miljöfrågor. Klassiska ekonomiska modeller, som ofta bygger på antagandet om rationella aktörer och marknader i balans, har svårt att fånga de djupt osäkra och oförutsägbara aspekterna av ekologiska system. Här framträder ekologisk ekonomi som en alternativa inriktning, där modellen för hållbar utveckling inte enbart baseras på ekonomisk tillväxt, utan på ekosystemens gränser och den sociala rättvisans krav.

Schumacher, med sin bok "Small is Beautiful", belyser också vikten av att överge den ekonomiska dominansen för att istället prioritera människors välbefinnande och långsiktig hållbarhet. Han förespråkar en ekonomi som utgår från småskaliga och decentraliserade system, vilket också gör det möjligt att skapa mer resilienta samhällen och ekonomi. För att applicera denna typ av tänkande krävs modeller som inte bara mäter ekonomiska vinster utan också tar hänsyn till sociala och ekologiska värden, något som många traditionella modeller har svårt att inkorporera.

Vidare innebär ekologisk ekonomi, som förknippas med tänkare som Spash och Söderbaum, att etiska frågor inte kan separeras från ekonomiska modeller. Miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald är inte bara objekt för marknadsvärdering utan även frågor som rör moral och samhällelig ansvarighet. Att uppskatta värdet av ekosystemtjänster genom metoder som kontingent värdering innebär att vi sätter ett pris på naturen, men det måste också vägas mot de etiska dilemman som uppstår när vi försöker mäta något så mångfacetterat som ekologisk värde.

Ett centralt koncept i ekologisk ekonomi är idén om hållbara minimistandarder, som Spash lyfter fram som ett sätt att hantera stark osäkerhet. I stället för att strikt följa marknadslogik och ekonomisk teori föreslår han att vi måste etablera etiska minimigränser för vad som anses vara ett acceptabelt tillstånd i miljön. Detta kan innebära att vi prioriterar skyddet av biologisk mångfald eller bevarande av specifika ekosystem även om de inte direkt bidrar till ekonomisk tillväxt i kortsiktiga termer.

Modeller och teorier inom ekologisk ekonomi hjälper oss att förstå att värderingar och beslut är tätt sammanlänkade. För att skapa en mer hållbar framtid behöver vi inte bara skapa ekonomiska incitament för att skydda miljön utan också etablera nya värderingar som reflekterar de långsiktiga effekterna av våra handlingar. Här handlar det om att förstå vikten av att betrakta naturen som en integrerad del av det ekonomiska och sociala systemet och att vi inte kan reducera dess värde till enbart finansiella mått.

För att verkligen förändra vårt sätt att tänka kring ekonomi och miljö måste vi också inse att traditionella modeller inte räcker till. Det handlar inte bara om att skapa bättre tekniska lösningar, utan också om att utveckla ett nytt sätt att tänka kring värde, framtid och ansvar. Ekonomer, politiker och medborgare måste tillsammans delta i en ständig dialog om hur vi skapar en hållbar värld, där etik och ekonomi går hand i hand för att säkerställa långsiktig livskraft för både människor och planet.

Hur påverkar de ekonomiska och ekologiska systemen människans livsstil och samhällsstruktur?

Ekologisk ekonomi söker att förena förståelsen av ekonomi med hänsyn till naturens begränsningar och resursernas hållbara användning. I centrum för denna disciplin ligger en grundläggande insikt: ekonomin existerar inte isolerat, utan i en ömsesidig relation med ekologiska och sociala system. Detta innebär att ekonomiska beslut inte kan tas utan att beakta deras inverkan på miljön och på människors livskvalitet. Människans livsstil är direkt beroende av de ekologiska systemens hälsa, och dessa system är i sin tur beroende av hållbara ekonomiska modeller.

Den moderna ekonomin har länge varit inriktad på tillväxt som det primära målet. Detta har lett till en överutnyttjande av naturresurser och ökade utsläpp, vilket i sin tur orsakar globala miljöproblem som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Ett viktigt skifte inom ekologisk ekonomi är insikten att tillväxt inte alltid är synonymt med välstånd, och att det finns alternativa vägar för att uppnå hållbar utveckling. Tillväxtens traditionella begrepp måste omprövas, och istället för att fokusera på kvantitativ ekonomisk expansion, bör vi sträva efter kvalitativa förbättringar i människors liv och samhällens resiliens.

Ett exempel på denna förändring är begreppet "degrowth" eller nedväxt. Förespråkare för denna idé menar att för att skapa ett hållbart samhälle måste vi avstå från den ständiga jakten på ökad produktion och konsumtion. Istället bör vi fokusera på att minska den ekologiska fotavtrycket och skapa en mer rättvis fördelning av resurser. Detta innebär en omvärdering av våra mål och ambitioner, där nöjdhet och hållbarhet prioriteras framför materiell tillväxt.

För att förstå den ekologiska ekonomins potential är det också viktigt att överväga hur vi värderar naturen. Traditionellt har naturresurser betraktats som externa faktorer i ekonomiska modeller, något som kan utnyttjas utan att ta hänsyn till dess inre värden. Ekologisk ekonomi utmanar denna syn genom att föreslå att naturen har ett egenvärde som inte kan reduceras till enbart ekonomiska parametrar. Detta leder till nya sätt att mäta välfärd och framgång, där ekologiska faktorer som biologisk mångfald och resiliens blir lika viktiga som ekonomiska indikatorer.

Det är också nödvändigt att förstå den roll institutioner spelar i denna process. Ekonomiska och ekologiska beslut formas av de institutionella ramar som omger oss. För att uppnå en hållbar framtid krävs det förändringar i både den ekonomiska politiken och i de institutioner som styr naturresurser och miljöskydd. I detta sammanhang spelar begreppet institutionell ekonomi en viktig roll. Institutioner, såsom regeringar, företag och internationella organisationer, kan antingen hindra eller främja hållbar utveckling beroende på hur de hanterar miljöfrågor och ekonomiska incitament.

Det är också viktigt att förstå de sociala dimensionerna av ekologisk ekonomi. Det finns en nära koppling mellan ekonomiska system och social rättvisa. Ekonomisk ojämlikhet leder ofta till ekologiska problem, då de som är mest sårbara för miljöförstöring också ofta är de som har minst resurser för att hantera dess konsekvenser. En rättvis fördelning av resurser är därför nödvändig för att både främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Det är också av betydelse att lyfta fram begreppet ekologisk styrning. Ekologisk styrning handlar om att utveckla institutioner och policyer som främjar hållbar användning av naturresurser och bevarandet av ekologiska system. Här spelar begrepp som ekologiskt fotavtryck och resiliens en central roll. Ekologisk styrning fokuserar inte bara på att bevara miljön utan på att skapa system som kan anpassa sig till förändringar, återhämta sig från stötar och upprätthålla sin funktionalitet över tid.

För att förstå ekologisk ekonomi är det också viktigt att tänka på hur vi använder och tolkar data om naturresurser. Forskning om osäkerheter i miljöbedömningar och hur dessa osäkerheter kan hanteras spelar en central roll. Användningen av metoder som NUSAP (Numerical, Uncertainty, Sensitivity, Analysis, and Prediction) för att förstå osäkerheter i miljömodeller är ett exempel på hur forskare försöker skapa mer robusta och realistiska verktyg för att fatta beslut i en osäker värld. Det är nödvändigt att både kvantitativa och kvalitativa osäkerheter tas i beaktande för att kunna formulera effektiva och hållbara policyer.

För att effektivt tillämpa ekologisk ekonomi krävs en förändring i våra grundläggande värderingar och målsättningar. Ekonomiska beslut måste inkludera ekologiska och sociala hänsyn, och detta kräver både politisk vilja och en grundläggande förändring av vårt sätt att tänka på ekonomi. Det handlar om att skapa en samhällsmodell där hållbarhet inte är ett tillval utan en självklar del av den ekonomiska och sociala strukturen. Detta innebär att tänka om både vår konsumtion och produktion, samt att förstå ekonomins roll som en integrerad del av det ekologiska systemet vi är en del av.