Artificiell intelligens (AI) utvecklas snabbt och erbjuder potentiellt enorma fördelar för företag och samhällen. Den kan omvandla hela branscher, skapa nya affärsmodeller och samtidigt utmana etablerade marknader. För företag som står inför den nya teknologin handlar det om att förstå både de externa effekterna och de interna förändringar som kan uppstå. Effekterna på både efterfrågan och erbjudanden kan vara radikala, särskilt beroende på om det handlar om fysiska produkter eller virtuella tjänster.

En av de största utmaningarna för företag som riskerar att bli störda av AI är att förstå när och på vilket sätt ny teknologi kan konkurrera ut deras erbjudanden. Det kan röra sig om allt från e-handel till utbildning eller bildbehandling, där AI:s framsteg gör det möjligt att snabbt ersätta mänsklig arbetskraft och leverera tjänster till en lägre kostnad eller i en mer effektiv form. Ta till exempel översättningstjänster som de som erbjuds av företag som RWS och Lionbridge, där AI nu hanterar 90% av arbetet. Detta innebär att deras affärsmodell blir utmanad, vilket också märks på deras aktiekurser som har sjunkit dramatiskt sedan lanseringen av avancerade AI-modeller som ChatGPT.

För att navigera dessa förändringar måste företag noggrant överväga hur de kan behålla sin relevans i en värld där AI snabbt blir en integrerad del av nästan alla branscher. Den centrala frågan för företag som står inför potentiell disruption är om den nya teknologin kan leverera samma tjänst, eller kanske till och med en bättre, mer anpassad lösning för användaren. Det handlar om att förstå användarens behov och att erbjuda en lösning som AI inte lätt kan ersätta. Ett exempel på detta är Chegg, ett utbildningsteknologiföretag, som har börjat integrera AI i sina produkter för att ge studenter en mer personlig, AI-drivet lärandeupplevelse. Trots detta fokuserar Chegg på att behålla den mänskliga touchen för att säkerställa att användarna får den expertis och förståelse som AI idag inte kan erbjuda fullt ut.

Men det handlar inte bara om att förstå AI:s effekter på efterfrågan och användarbeteenden. Företag måste också ta hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av att anpassa sig till denna teknologi. För vissa branscher kan det bli svårt att upprätthålla lönsamheten när AI-verktyg erbjuder gratis eller mycket billigare alternativ. Ett exempel på detta är fotobranschen, där den digitala kameran blev en funktion i smartphones och fotodelning via Instagram blev en gratis tjänst. De företag som inte anpassade sig till denna förändring såg sina vinstmarginaler försvinna. En liknande trend kan ses inom AI, där de traditionella affärsmodellerna inom vissa sektorer kan vara i fara, även om företag lyckas anpassa sina erbjudanden.

Vidare är det viktigt att överväga hur användarens upplevelse förändras när AI-teknologier implementeras. AI:s påverkan på marknadsföring är ett exempel där företag som säljer produkter genom tredjepartsdistributörer, såsom detaljhandlare eller influencers, kan finna det svårt att kontrollera sina budskap. TikTok-influencers, avatars och virtuella varumärkesambassadörer kan påverka kundernas beslut på ett sätt som företag inte kan förutsäga eller kontrollera. Generativ AI kan skapa innehåll som ser ut att komma från varumärket, men som faktiskt är skapat av en tredje part. Detta innebär att företag måste vara extra vaksamma när det gäller att skydda sitt varumärke och sin kommunikation i en alltmer AI-driven värld.

Men trots de många riskerna finns det också möjligheter för företag som väljer att omfamna AI på rätt sätt. Genom att använda AI för att optimera sina erbjudanden eller kanaler, såsom att skapa mer effektiva sätt att marknadsföra produkter direkt till konsumenter, kan företag återupprätta sin konkurrensfördel. Det handlar inte bara om att motverka AI, utan att använda den för att skapa en bättre, mer integrerad användarupplevelse som kombinerar styrkorna hos både människor och maskiner.

När företag står inför dessa potentiellt disruptiva teknologier är det av yttersta vikt att de gör små strategiska satsningar för att bygga en förståelse för vad som komma skall. Detta kan ske genom investeringar i forskning och utveckling, småskaliga tester och selektiva förvärv. Företag bör noga följa hur teknologin utvecklas och övervaka konkurrenternas rörelser. Att vara en "första snabb" aktör kan vara lockande, men risken för att agera för tidigt eller i fel riktning är hög, vilket innebär att en mer försiktig "snabb andra" strategi kan vara att föredra.

Det är också avgörande för företag att vara flexibla när det gäller sina affärsmodeller. De måste överväga om de kan fortsätta vara lönsamma när AI är fullt integrerat i deras bransch, oavsett om det innebär att de måste justera sina produktutbud eller sin distributionsstrategi. För vissa företag kan AI erbjuda möjligheten att förnya sin affärsmodell och skapa nya intäktsströmmar, medan för andra kan det vara en utmaning att hålla sig à jour med den föränderliga marknaden.

Endtext

Hur Företag Kan Skydda och Stärka Talangflöden

I en tid då konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft inom teknologiska och innovativa sektorer är på topp, blir tillgången till internationell talang avgörande för företags framgång. För företag som vill fortsätta vara ledande inom framtidens teknik – från AI och kvantdatorer till elbilar och batteriteknologi – innebär det att skydda och stärka tillgången till talang ett strategiskt mål. I USA, där innovation är en central drivkraft, är internationella talanger en viktig komponent för både etablerade företag och startups. Men den nuvarande utvecklingen, som innebär strängare immigrationspolitik och globala utmaningar, hotar att skapa konkurrensnackdelar, långsammare innovationscykler och minskad forskningskapacitet. Företag har dock verktyg för att skydda sin tillgång till denna viktiga arbetskraft, och det finns konkreta steg de kan ta för att säkerställa tillgången till internationell talang på lång sikt.

Ett viktigt skäl till varför internationell talang är så central är att invandrare är mer benägna att starta företag än inhemska befolkningar. Enligt statistik är 29% av företagsgrundare invandrare, jämfört med 19% för icke-invandrare. Dessutom har 55% av de amerikanska unicornföretagen (företag värderade till mer än 1 miljard dollar) minst en invandrad grundare. Inom hälso- och sjukvård är invandrare också en betydande del av arbetskraften, med 28% av läkarna och 24% av tandläkarna som invandrare. Företag och investerare har insett värdet av internationell talang, och det finns flera program och strategier som kan hjälpa till att locka och behålla denna talang.

För det första är det viktigt för företag att stärka sina stödprogram för internationell talang. Det handlar inte bara om att erbjuda grundläggande rekrytering och hjälp med relocation utan om att skapa en heltäckande strategi för att stödja dessa medarbetare långsiktigt. Exempel på detta finns i Amazon’s Welcome Door-program, som sträcker sig långt bortom bara visumhantering. Programmet erbjuder inte bara hjälp med medborgarskapsansökningar och juridisk rådgivning, utan också mentorskap och karriärutveckling för invandrare med flyktingstatus eller humanitär grund. Företag som IBM har liknande initiativ, där de kombinerar visaansökningsstöd och långsiktig karriärplanering för internationella anställda. Detta gör att talanger kan känna sig välkomna och integrerade, vilket stärker deras engagemang och bidrag till företaget.

Det andra steget handlar om att diversifiera rekryteringsstrategier. Företag kan överväga att etablera forskningscenter i länder med starka STEM-program (Science, Technology, Engineering, Mathematics) för att skapa en bredare talangpool. Microsoft, till exempel, har etablerat forskningslaboratorier på flera kontinenter, inklusive Beijing, Bengalaru och Montreal, och har skapat ett globalt nätverk där forskare kan samarbeta över gränserna och även flytta mellan olika anläggningar för att bibehålla kontinuiteten i sina projekt. På så sätt kan företagen bibehålla tillgången till global talang, trots immigrationsutmaningar.

En annan metod för att fylla luckorna i talangflödet är att aktivt samarbeta med universitet och högskolor. Företag har här en unik möjlighet att bygga långsiktiga relationer genom forskningspartnerskap och specialanpassade praktikprogram för doktorander och postdoktorala forskare. Intel’s PhD Fellowship Program är ett exempel på hur företag kan skapa struktur för att attrahera och behålla internationell talang genom att erbjuda stipendier och samtidigt ge karriärvägar genom mentorskap och forskningsmöjligheter.

Företag som är medvetna om de utmaningar som dagens immigrationspolitik medför kan också satsa på att fylla finansieringsluckorna som uppstår på grund av statliga budgetnedskärningar. Nvidia, till exempel, erbjuder betydande stipendier till universitetens forskningsavdelningar, vilket gör att de kan fortsätta sin innovation och samtidigt behålla en stark internationell talangpool. Företag som Google och Qualcomm följer samma principer genom att erbjuda forskningsanslag och stipendier till internationella studenter och unga talanger, vilket både stöder den akademiska världen och skapar ett långsiktigt nätverk av kompetens och innovation.

För att motverka de utmaningar som en osäker immigrationspolitik kan skapa, krävs det en mer framåtblickande strategi. Genom att erbjuda struktur för internationella medarbetare och skapa diversifierade, globala arbetsmiljöer kan företag säkerställa att de inte bara behåller talang utan också stimulerar innovation genom mångfald och olika perspektiv.

Hur kommer AI att påverka konkurrensfördelar och kreativitet?

Artificiell intelligens har den senaste tiden blivit en central aktör på marknaden, men dess roll i att skapa hållbara konkurrensfördelar är långt ifrån självklar. Det är ett faktum att AI är värdefull, men när det gäller att bygga en långsiktig konkurrensfördel blir dess unika och oersättliga natur svårare att upprätthålla. AI kan användas för att skapa produkter och tjänster som är tillgängliga för alla, vilket leder till en utjämning av konkurrensen. Detta innebär att för företag att upprätthålla en hållbar fördel måste de överväga fler faktorer än bara teknologins värde.

För att en konkurrensfördel ska vara hållbar måste den vara värdefull, unik för företaget och oersättlig. AI, hur kraftfull den än är, uppfyller inte dessa kriterier. Den är för allmän och allmänt tillgänglig, vilket gör att alla som har tillgång till samma teknologi kommer att kunna använda den på samma sätt och uppnå liknande resultat. Det gör att AI i sig inte kan vara kärnan i en långsiktig konkurrensfördel.

En del av AI:s värde ligger i dess digitala natur, vilket innebär att data snabbt kan delas och bearbetas. Den öppna forskningskulturen, där framsteg snabbt blir tillgängliga för alla, gör att ingen aktör kan hålla sin teknologiska fördel länge. AI-algoritmer tränas på samma offentliga eller licensierade dataset, vilket gör att alla modeller tenderar att presterar likvärdigt. Den stora utmaningen för företag är därför att hitta sätt att särskilja sig i en alltmer homogen marknad.

Ett exempel på detta är de många företag som utvecklar generativa AI-verktyg för att skapa billiga digitala terapeuter. Dessa företag dominerar redan den lägre delen av marknaden genom att erbjuda kostnadseffektiva lösningar för mental hälsa, men det är troligt att de kommer att möta samma utmaningar som andra branscher när teknologin utvecklas och blir mer tillgänglig. Företag som konkurrerar med AI-plattformar riskerar att förlora sina fördelar när tekniken blir standardiserad och deras produkter inte längre särskiljer sig från andra.

För att hantera denna risk krävs ett fokus på andra faktorer som kan ge företagen en konkurrensfördel. En sådan faktor är egen data. Företag som kan samla in och använda unika datamängder för att finjustera sina AI-modeller kan skapa en viss skillnad, men denna fördel är också utsatt för minskad hållbarhet när AI-teknologin utvecklas och dataplattformarna blir mer lika varandra. Det krävs därför mer än bara tillgång till stora datamängder för att skapa en långsiktig fördel. Företag måste också investera i andra aspekter som inte direkt kan kopieras av konkurrenterna.

Det finns dock vissa faktorer som inte lätt kan efterliknas och som kan ge ett företag ett försprång på marknaden. En sådan faktor är företagens relationer med sina kunder. Företag som kan bygga starka nätverk och förtroendefulla relationer med sina kunder, till exempel genom att skapa personliga rekommendationer eller bygga en lojal kundbas, kommer att ha en fördel i förhållande till andra aktörer som enbart fokuserar på AI-teknologi. I denna aspekt är det mänskliga kapitalet – kreativitet, engagemang och passion – en nyckelkomponent som inte kan dupliceras genom AI.

AI är en kraftfull och mångsidig teknologi som kan öppna upp nya möjligheter inom många områden. Den kan förbättra produktiviteten genom att automatisera processer och skapa nya sätt att analysera data, och den kan också fungera som ett verktyg för att stimulera kreativitet genom att hjälpa människor att hitta nya idéer och lösningar. Men det är viktigt att förstå att AI i sig inte kommer att ge ett företag en hållbar konkurrensfördel på lång sikt. För att lyckas i denna nya era måste företag fortsätta att satsa på det som gör dem unika: sina anställda, deras relationer och deras förmåga att tänka utanför ramarna.

Med tanke på denna dynamik kommer de mest framgångsrika företagen att vara de som inte bara implementerar AI utan också integrerar mänskliga faktorer och kreativitet i sina affärsstrategier. För att säkerställa långsiktig framgång måste företagen också vara beredda att investera i det mest värdefulla som finns – sina människor.