Akustiska transduktorer, såsom högtalare och mikrofoner, är vanliga komponenter i vardagliga enheter som smartphones, smarta dörrklockor och underhållningssystem. Deras huvudsakliga funktion är ljudinspelning och uppspelning, men dessa enheter kan också användas för att känna av vår omgivning och mänsklig aktivitet på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Genom att utnyttja akustisk sensorteknik kan vi nu upptäcka närvaron av människor, lokalisera och spåra smarta enheter, uppskatta vitala tecken utan kontakt och till och med upptäcka mellanöroninflammationer. Denna teknik öppnar upp för många potentiella tillämpningar som inte var tänkbara tidigare.
Fördelarna med att använda akustisk sensorteknik på vanliga konsumentenheter, som smartphones och högtalare, är uppenbara. Det är både tillgängligt och kostnadseffektivt i jämförelse med att installera specialiserad hårdvara. Detta gör att det finns stor potential för massanvändning utan behovet av dyra och specifikt utvecklade enheter. Dock innebär detta inte att tekniken är utan sina utmaningar. En av de största utmaningarna är att dessa enheter inte är designade för att utföra precis akustisk mätning, vilket gör att signalbehandling och anpassning av ljudvågor krävs för att uppnå robusta resultat. Trots dessa hinder har det skett stora framsteg inom området akustisk sensorteknik under de senaste decennierna.
Aktiv akustisk sensorteknik, som är huvudfokus i denna bok, innebär att man använder en ljudkälla, till exempel en högtalare, för att generera ljudvågor. Dessa ljudvågor färdas genom luft eller fasta medier och interagerar med objekt eller människor i omgivningen. Genom att analysera de reflekterade eller direkt mottagna akustiska signalerna kan vi dra värdefulla slutsatser om omgivningen. Detta gör att vi kan utveckla ett flertal tillämpningar inom närvarodetektering, objektlokalisering, smarta enheter, och även inom medicinsk övervakning.
Trots att intresset för aktiv akustisk sensorteknik växer, har det inte funnits någon heltäckande litteratur som behandlar de grundläggande teknikerna och nya framstegen inom området. I denna bok belyses de viktigaste byggstenarna och algoritmerna för aktiv akustisk sensorering på vanliga enheter, inklusive designöverväganden och de innovativa applikationer som tekniken möjliggör. Målet är att ge både teoretisk och praktisk förståelse för tekniken genom exempel och implementeringar i MATLAB.
Förutom de tekniska aspekterna finns det också andra viktiga faktorer att beakta när man använder akustisk sensorteknik. En sådan aspekt är de etiska och integritetsrelaterade frågor som kan uppstå när denna teknik används för att spåra människor eller samla in känslig data om individer. Det är avgörande att säkerställa att tekniken inte missbrukas och att de som använder den följer strikta regler för dataskydd och etik. Dessutom kan signalstörningar, miljöfaktorer och olika ljudnivåer påverka kvaliteten på mätningarna, vilket gör att det krävs avancerad signalbehandling för att få tillförlitliga resultat i verkliga tillämpningar.
Den snabbaste utvecklingen inom området är förmodligen den möjligheten att använda ljud för att analysera kroppens fysiologiska tillstånd. Förutom att användas för att upptäcka närvaron av människor och objekt, kan akustiska sensorer nu även hjälpa till att monitorera hälsotillstånd utan fysisk kontakt. Det öppnar upp för en ny generation av wearables och hälsosystem som kan följa användarens vitala tecken i realtid, vilket kan ha stor betydelse för sjukvården och för att förhindra medicinska nödsituationer.
Det är också viktigt att förstå de olika typerna av akustiska sensorer som används i dessa tillämpningar. Både ljudvågornas fysiska egenskaper och deras interaktioner med olika material påverkar resultaten av sensorernas mätningar. För att designa effektiva sensorer måste man därför ta hänsyn till hur ljudvågorna fortplantar sig genom olika medier, som luft eller fasta objekt. Dessa fysiska och tekniska aspekter av ljudvågornas beteende är avgörande för att kunna utforma system som är både noggranna och tillförlitliga i sina mätningar.
För att sammanfatta, akustisk sensorteknik på vanliga enheter är ett område med stor potential, och det finns fortfarande mycket utrymme för utveckling. Genom att utnyttja befintlig teknologi på nya sätt kan vi skapa applikationer som både förbättrar vår vardag och öppnar upp för nya vetenskapliga upptäckter. Med de rätta teknikerna och metoderna kommer vi troligtvis att se ännu fler framsteg inom detta område under de kommande åren, och tekniken kommer att spela en central roll i framtidens smarta och hälsosamma samhällen.
Hur Akustisk Resonans och Icke-linjär Effekt Påverkar Design av Akustiska System
Akustisk resonans uppstår när ett system når sitt maximala svängningsutslag, vilket sker när det drivande frekvensen sammanfaller med systemets egenfrekvens. Denna fenomenal resonans är inte begränsad till fasta material utan återfinns även i system där luft fungerar som medel, som till exempel Helmholtz-resonantrör och kvartsvågsresonantrör. Ett välkänt exempel på Helmholtz-resonans är en tom läskflaska. När luft blåses över flaskans öppning, produceras ett karakteristiskt ljud som kännetecknar ett lumpat akustiskt system, där systemets egenskaper anses koncentrerade till en viss punkt. Här används en förenklad analysmetod där ljudvågorna betraktas som om deras våglängd är mycket större än resonatorns dimensioner.
I denna förenklade modell är luft i flaska-halsen systemets massa, medan luften i huvudkroppen bidrar med elasticitet. Tillsammans skapar dessa två komponenter ett oscillerande system med en specifik resonansfrekvens, som kan aktiveras genom luftflöde över öppningen. Den upplevda tonhöjden på ljudet beror på förhållandet mellan systemets massa och styvhet. Genom att ändra luftvolymen i halsen och resonatorns huvudvolym kan denna resonansfrekvens justeras. Till exempel leder ett större öppningsmått till en högre frekvens, eftersom den oscillerande luftmassan blir mindre. Omvänt, genom att öka halsens längd eller huvudvolym, sänks frekvensen, eftersom den större luftmassan kräver mer energi för att oscillera.
Formeln för att beräkna resonansfrekvensen för en sådan resonator är:
där är ljudets hastighet, är volymen av resonatorn, är längden på halsen, och är öppningens area. En förståelse för dessa principer är viktig för att utveckla eller förklara specialiserad akustisk teknik. Ett exempel på tillämpning är occlusionsfenomenet i hörselgången, som påverkar hur ljud fortplantar sig genom vårt öra och används vid vissa biometriska identifieringstekniker.
Därutöver, i akustiska kanaler, särskilt vid intensiva ljudnivåer eller högfrekventa signaler, kan icke-linjäritet uppstå. Detta fenomen innebär att systemets utgång inte längre är direkt proportionell mot ingången. Exempel på detta kan ses vid ljudsystem som använder ultraljud eller jetmotorer, där det sker snabba fluktuationer i lufttrycket, vilket skapar förvrängningar och chockvågor i ljudet. När två ljud med olika frekvenser interagerar i en akustisk kanal, genereras en ny frekvens som motsvarar deras skillnad. Ett konkret exempel på detta är parametriska högtalare, som använder icke-linjära vågor för att skapa en riktad ljudstråle. Detta gör det möjligt att projicera ljud på specifika områden utan att sprida det åt alla håll.
I både luftburna och strukturburna kanaler kan icke-linjäritet orsaka oönskade distorsioner eller nya frekvenser. I högtalare och mikrofoner kan denna effekt uppkomma genom mekaniska eller elektriska defekter, såsom icke-linjära rörelser i membranet eller mättnad i den magnetiska spolen. Även om ingenjörskonst ofta strävar efter att minimera dessa effekter, går det inte att eliminera dem helt. Forskning har dock också utnyttjat denna icke-linjäritet för att utveckla nya tillämpningar, såsom osynlig akustisk kommunikation eller lokalisering av ljudkällor.
I akustiska system, där både ljudöverföring och signalbehandling spelar en kritisk roll, är det avgörande att förstå hur dessa icke-linjära effekter påverkar systemets prestanda. En viktig aspekt att förstå för att designa effektiva system är hur temperatur påverkar ljudsignalens spridning i luftkanaler. En annan aspekt är hur dispersionen i strukturburna signaler måste beaktas när system för användaroberoende avståndsmätning utvecklas. Genom att förstå dessa fenomen kan man skräddarsy system för specifika applikationer och scenarier, särskilt i samband med akustisk kommunikation.
För att förstå det stora användningsområdet för akustiska system, särskilt i IoT-applikationer, är det viktigt att studera designen av specifika vågformer för akustisk kommunikation, både för luftburna och strukturburna akustiska kanaler. Dessa system har potential att revolutionera kommunikationen mellan olika enheter, såsom smartphones, laptops och smarta högtalare, genom att etablera kortdistanskanaler för lågdataöverföring, vilket underlättar säker och effektiv informationsexchange i olika IoT-ekosystem.
Vad är framtiden för Egyptens energi? En översikt av förnybara energikällor och teknologier
Hur myndighetsanställda navigerar politisk dynamik: Utmaningar och ethos vid OMB under olika administrationer
Kan läkemedelsåteranvändning lösa problem inom psykiatrisk behandling?

Deutsch
Francais
Nederlands
Svenska
Norsk
Dansk
Suomi
Espanol
Italiano
Portugues
Magyar
Polski
Cestina
Русский