Vad är det mest effektiva för att minska kolesterol och skydda hjärtat?

Både clofibrat och kolestyramin har visat sig minska kolesterolnivåerna och reducera dödligheten vid kranskärlssjukdom, men dessa preparat ökade samtidigt risken för för tidig död i cancer, komplikationer efter gallblåseoperationer (clofibrat kan orsaka gallsten) och andra sjukdomar. Clofibrat och kolestyramin har numera ersatts av nyare läkemedel som lovastatin (Mevacor), pravastatin (Pravochol), simvastatin (Zocor) och gemfibrozil (Lopid). Även om dessa nya läkemedel är effektivare i att sänka kolesterol, har de inte förbättrat biverkningarna som användare lider av.

Biverkningarna av niacin, den vanligaste och mest besvärande, är hudrodnad som vanligtvis inträffar 20-30 minuter efter intag. Andra sällsynta biverkningar inkluderar magbesvär, illamående och leverskador. Niacin kan även påverka blodsockerkontrollen och bör användas med försiktighet hos patienter med diabetes. För personer med befintliga leversjukdomar eller förhöjda leverenzymer rekommenderas alternativa behandlingar som gugulipid (en extrakt från Commiphora mukul), vitlök eller pantetinhydroxid. Den säkraste formen av niacin är inositolhexaniacinat, som är mindre benägen att orsaka hudrodnad och ger bättre tolerans.

För att få bästa resultat med niacin rekommenderas följande: alltid ta det tillsammans med måltider, undvik långsamt frisättande former av niacin och börja med en låg dos som långsamt ökas. Regelbundna kontroller av leverfunktion och kolesterolnivåer rekommenderas under behandlingen.

Pantetinhydroxid, även känt som vitamin B5 eller koenzym A, har visat sig vara det mest effektiva för att sänka blodets triglyceridnivåer. Detta ämne är en stabil form av pantethein, en aktiv form av vitamin B5, och är avgörande för att kroppens celler ska kunna använda fett som energi. Studier har visat att pantetinhydroxid kan sänka triglycerider med upp till 32 %, totalt kolesterol med 19 %, LDL-kolesterol med 21 % och öka HDL-kolesterol med 23 %. Detta är en säker substans utan rapporterade biverkningar vid standarddosering.

Vitamin B6 (pyridoxin) är ett annat viktigt ämne för hjärthälsan. Det finns ett stort antal studier som bekräftar dess effektivitet vid förebyggande av hjärtinfarkt och stroke. Vitamin B6 motverkar skador på artärerna och hämmar blodplättars aggregation, vilket förhindrar utvecklingen av hjärtsjukdomar. Dessutom omvandlar vitamin B6 homocystein till den ofarliga substansen cystationin, vilket hindrar kolesterol från att oxidera och bilda plack i artärerna. Låga nivåer av vitamin B6 är förknippade med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och tillskott har visat sig förbättra återhämtning från hjärtproblem.

Ett intressant ämne är Coenzym Q10 (CoQ10), som har studerats i över 50 år för sina egenskaper att stärka hjärtmuskeln och skydda mot ateroskleros. CoQ10 har också antioxidantiska egenskaper som skyddar mot bildandet av oxysteroler, som kan bidra till utvecklingen av hjärtsjukdomar. Användning av CoQ10 tillsammans med andra kosttillskott har visat sig vara effektiv vid behandling av hjärtsjukdomar hos både vuxna och spädbarn.

För att förbättra kardiovaskulär hälsa är det viktigt att förstå hur dessa olika tillskott och behandlingar fungerar i kombination. Det är inte bara frågan om att sänka kolesterolet utan även om att förbättra den övergripande lipidprofilen, vilket innefattar att höja HDL-kolesterol och minska Lp(a)-nivåer. Effektiv behandling handlar också om att välja rätt form av behandling för varje individ, eftersom biverkningar kan variera beroende på hälsotillstånd och toleransnivå.

Hur kan alternativa behandlingar för angina och stroke förbättra hälsan?

Pantetín, även känt som koenzym A, hämmar syntesen av kolesterol och har visat sig i kliniska studier dramatiskt reducera kolesterolnivåer samt ha en mycket effektiv effekt mot angina. Det är en kraftfull substans som kan användas för att motverka effekterna av ateroskleros och förbättra blodcirkulationen genom att minska blodets viskositet. Det är viktigt att förstå att pantetín inte bara påverkar kolesterolproduktionen utan också bidrar till att förbättra hjärthälsan i stort.

Vitamin E, i form av tocotrienol, har också visat sig vara en effektiv hjärtskyddande substans. Dr. Donald Carrow, en ledande kardiolog i Tampa, Florida, understryker att tocotrienol är upp till 60 gånger mer potent än den vanliga formen av vitamin E, tocopherol. Detta innebär att det kan spela en central roll i att behandla och till och med reversera angina. Tocotrienoler tros fungera som ett blodförtunnande medel, vilket förhindrar bildandet av blodproppar i trånga artärer. Dr. Carrow rekommenderar att personer med angina tar 50 mg blandade tocotrienoler tre gånger om dagen för att få maximal effekt.

Magnesiumcitrat är en annan essentiell komponent i behandlingen av angina. Studier har visat att magnesiumcitrat kan öppna hjärtats artärer och stärka hjärtmuskeln. Magnesiumbrist spelar en betydande roll i utvecklingen av angina och andra hjärtproblem. Dr. Carrow föreslår att personer med angina tar en dos på 28 gram magnesiumcitrat på fastande mage varje dag, vilket kan ha en omedelbar effekt på blodflödet. Det är dock viktigt att komma ihåg att magnesiumcitrat även är ett laxerande medel, och för mycket av det kan orsaka magbesvär. Därför rekommenderas det att man använder denna behandling med försiktighet och i samråd med läkare.

Homeopatiska medel, såsom Cactus, har också visat sig vara användbara för att lindra smärta vid anginaattacker. Mark Stengler, en naturopat i San Diego, föreslår att patienter som lider av angina tar två pelletter av Cactus 30C varje femte minut tills smärtan avtar. Cactus kan lindra symptomen snabbt, men det är av största vikt att förstå att denna behandling inte bör ersätta ordinerade läkemedel, utan snarare komplettera dem för att ge bättre lindring.

Det finns även en specifik form av angina som kallas Prinzmetals variantangina, där orsaken inte är förträngning av artärerna utan en spasmer i en av kranskärlen. Denna typ av angina inträffar oftast när personen är i vila, till exempel liggande eller sittande. Denna typ av angina svarar särskilt bra på magnesiumtillskott. Det är viktigt att förstå att denna form av angina inte orsakas av samma faktorer som vanlig angina, vilket innebär att behandlingarna kan skilja sig åt.

För att förebygga angina och stödja hjärthälsan, rekommenderar många experter ett kombinerat tillskott av olika ämnen. En daglig dos på 150-300 mg CoQ10, 500 mg L-carnitin tre gånger per dag, 300 mg Pantetín tre gånger per dag samt 50 mg blandade tocotrienoler tre gånger om dagen kan ge en stark grund för att stödja hjärtat och förhindra anginaattacker. Tillskott av magnesium och carnitin kan även vara avgörande för att upprätthålla en god blodcirkulation.

Värmen från ett varmt bad eller en dusch har också visat sig lindra symptomen vid lindriga anginaattacker. Dr. Carrow rekommenderar att patienter med angina använder varma duschar eller bad för att vidga blodkärlen och minska smärtan under attackerna. Det är dock viktigt att vara försiktig med ånga, då den kan minska syrehalten i rummet, vilket kan förvärra symptomen vid en attack. Om smärtan inte avtar efter 5-10 minuter bör den drabbade omedelbart uppsöka sjukhusvård.

När det gäller behandling av stroke har forskningen visat att hyperbar syrebehandling kan vara en effektiv metod för att återställa blodflödet till hjärnan och lindra svullnad i vävnaderna. Genom att förändra trycket i en syrekammare tvingas syret in i kroppens vävnader på ett sätt som gör det lättare för cellerna att använda det. Denna behandling, som har visat sig framgångsrik i Tyskland, kan potentiellt återställa hjärnans funktion efter en stroke.

Forskning av Dr. W. Lee Cowden har visat att en kombination av höga doser av antioxidanter och essentiella fettsyror kan hjälpa till att dramatiskt minska symtomen vid en stroke om behandlingen ges inom de första timmarna efter incidenten. Hans protokoll inkluderar användning av vitamin E, beta-karoten, vitamin C, proantocyanidiner och omega-3 fettsyror för att skydda hjärncellernas funktion och stimulera återhämtning. Det är väsentligt att förstå att sådana alternativa behandlingar inte ska användas som ersättning för medicinsk vård, utan snarare som komplement.

Vad är inflammationssyndromet och dess samband med hjärtsjukdom?

Inflammationssyndromet och dess koppling till hjärtsjukdomar har fått ökad uppmärksamhet i medicinsk forskning de senaste decennierna. Det har blivit alltmer klart att de bakomliggande orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar är mer komplexa än vad man tidigare trott, där faktorer som näringsbrist och inflammation i blodkärlens väggar spelar centrala roller. Trots att det länge har funnits teorier om att höga kolesterolnivåer är den största orsaken till hjärtsjukdomar, visar ny forskning att inflammation kan vara en mer avgörande faktor.

Flera teorier om orsakerna till hjärtsjukdom har varit populära vid olika tidpunkter. En av de mest kända är kolesterolteorin, som länge ansågs förklara hjärt-kärlsjukdomars uppkomst. Men denna förenklade teori har fått allt mindre stöd, och idag är forskare mer benägna att se inflammationen som en primär orsak. Detta innebär inte att kolesterol är irrelevant, men det är nu förstått att det finns en rad andra faktorer, såsom näringsbrist och oxidativ stress, som också bidrar till hjärtproblem.

Enligt Kilmer McCully, M.D., som publicerade sin teori 1969, leder brist på vissa B-vitaminer, som folsyra och vitamin B6, till en störning i en biokemisk process som kallas metylering. Detta resulterar i att homocysteinhalten i blodet stiger, vilket skadar blodkärlens väggar. Kroppens försök att reparera denna skada leder till avsättning av kolesterol och andra substanser i kärlväggarna. Denna teori har senare fått stöd i medicinsk forskning och innebär att vitaminer, särskilt B-vitaminer, har en viktig roll i att minska risken för hjärtsjukdomar genom att minska homocysteinnivåerna.

En annan teori, som går tillbaka till kliniskt arbete av Evan Shute, M.D., på 1940-talet och Denham Harman, M.D., på 1950-talet, föreslår att oxiderat LDL-kolesterol kan tas upp av vita blodkroppar och fastna i kärlväggarna. Det visades att oxiderat LDL-kolesterol inte bara är en markör för hjärtproblem utan också är ett tecken på otillräckligt intag av vitamin E, som skyddar mot oxidation av LDL. Denna process ökar inflammation i blodkärlen, vilket bidrar till hjärt-kärlsjukdomar.

Statistik visar på allvaret i dessa sjukdomar, med cirka 60 miljoner amerikaner som lider av koronar hjärtsjukdom, vilket gör det till den ledande dödsorsaken i USA. Motsvarande siffror gäller för Kanada och Storbritannien, där hjärt-kärlsjukdomar också är den största dödsorsaken. Forskning om inflammatoriska processer, särskilt kring homocystein och oxiderat LDL-kolesterol, har lett till att man ser hjärtsjukdomar som en inflammatorisk sjukdom. Ett viktigt genombrott inom medicinen var introduktionen av det högt känsliga C-reaktiva proteinet (CRP) som ett mått på inflammation. Höga CRP-nivåer är nu en mer pålitlig indikator för hjärtsjukdom än både kolesterol och homocystein, där personer med förhöjda CRP-nivåer löper fyra gånger större risk att drabbas av en hjärtinfarkt.

De flesta traditionella behandlingsmetoder för koronar hjärtsjukdom, såsom statiner, är inriktade på att sänka kolesterolnivåerna. Men detta tar inte itu med de bakomliggande orsakerna till sjukdomen, som inflammation. Statiner förändrar endast symptomen utan att påverka den underliggande inflammationen i kärlväggarna. Liknande förfaranden, som kirurgiska ingrepp och ballongvidgning, åtgärdar tillfälliga problem med blockering av blodkärl men gör inget för att stoppa den inflammatoriska processen.

För att bekämpa inflammation och minska risken för hjärtsjukdomar, finns det ett antal näringsämnen som kan hjälpa. Flera B-vitaminer, särskilt folsyra, B6 och B12, har visat sig sänka homocysteinnivåerna och därmed minska risken för hjärtattack. En studie från New England Journal of Medicine visade att tillskott av dessa vitaminer signifikant sänkte homocysteinnivåerna och reverserade koronar hjärtsjukdom hos patienter. Dessutom minskar vitamin E inflammation genom att sänka CRP-nivåerna och hindrar oxidationen av LDL-kolesterol, vilket i sin tur minskar risken för att vita blodkroppar angriper LDL.

Magnesium spelar också en viktig roll för hjärtritmen, och tillskott kan i vissa fall minska risken för arytmier. Dessutom har vitamin C och niacin visat sig ha positiva effekter på kolesterolnivåer och lipoprotein (a), en kolesterolfraktion som ökar risken för hjärtsjukdom.

För att effektivt minska inflammation är det också viktigt att följa en diet som betonar näringstäthet, med fokus på fisk, magert kött och en stor mängd färska grönsaker. Kosthållning rik på raffinerade kolhydrater och sockerarter, samt delvis härdade vegetabiliska oljor, skapar en grund för insulinresistens och övervikt, vilket ökar risken för både diabetes och hjärtsjukdom. En antiinflammatorisk kostplan, i kombination med näringstillskott, kan också minska svårigheterna vid sjukdomar som flebit, åderbråck och högt blodtryck.

Vilka faktorer påverkar inflammation och hjärtsjukdomar, och hur kan de tolkas?

Inflammation i kroppen kan bedömas genom att analysera en rad olika tillstånd och symtom, vilka alla bidrar till en samlad poäng som indikerar inflammationsnivå. Exempelvis kan kroniska sjukdomar såsom AIDS, astma, bronkit, celiaki, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, samt inflammatoriska och autoimmuna tillstånd som reumatoid artrit och inflammatorisk tarmsjukdom, ge två poäng vardera. Mindre allvarliga eller mer tillfälliga problem som nyligen genomgången fysisk skada, stelhet i leder, övervikt eller allergiska besvär tilldelas en poäng. Den totala poängen utgör en indikator på inflammationens omfattning: en låg poäng (0-1) tyder på liten eller ingen inflammation, medan högre poäng (7-20 eller över 21) signalerar behov av omedelbar medicinsk uppmärksamhet.

Höga nivåer av kolesterol och triglycerider är vanligen kopplade till livsstil och kost, men genetiska faktorer spelar också en betydande roll. Hos cirka en av 500 personer kan ärftliga störningar i kolesterolmetabolismen leda till tidiga hjärtinfarkter, särskilt bland manliga familjemedlemmar redan i tjugoårsåldern. Hyperhomocysteinemi, en störning i metabolismen av vissa aminosyror, anses bidra till en stor andel av hjärtinfarkter och stroke, medan förhöjda nivåer av fibrinogen i blodet ytterligare ökar risken för hjärtsjukdomar.

Åldrande och diabetes är andra faktorer som förvärrar kolesterolproblem och därmed hjärthälsan. Diabetes, särskilt typ II, bidrar till förtida degeneration av blodkärl och höjer nivån av fria radikaler och stresshormoner, vilket accelererar kärlsjukdomars utveckling. Insulinresistens, som ofta föregår typ II-diabetes, är kopplad till förhöjda insulinnivåer och ogynnsamma lipidprofiler, vilka båda främjar hjärt-kärlsjukdom.

Högt blodtryck är en annan kritisk riskfaktor som ofta förblir oupptäckt eftersom symtomen kan vara diffusa eller obefintliga. Nya riktlinjer definierar olika nivåer av högt blodtryck, och trots att nästan 95 % av fallen kallas ”essentiell” eller orsakslös, har många patienter näringsbrister, tungmetallförgiftning eller obalans i det autonoma nervsystemet. Åtgärder som korrigerar dessa faktorer kan i många fall förbättra blodtrycket avsevärt.

Underfunktion i sköldkörteln, hypothyreos, är en ofta förbisedd men viktig riskfaktor för hjärtsjukdomar. Studier visar att behandling av hypothyreos kan markant minska risken för hjärtinfarkt, även hos personer med milda former av sjukdomen. Hypothyreos leder ofta till förhöjda nivåer av LDL-kolesterol och lipoprotein(a), vilket ökar aterosklerosrisken. Därför bör högt kolesterol alltid utredas för eventuell koppling till sköldkörtelfunktion.

Rökning är en välkänd orsak till hjärt-kärlsjukdomar och står bakom fler dödsfall i hjärtinfarkt än många andra faktorer. Den toxiska effekten av tobaksrök på blodkärlen, inflammation och blodkoagulation är omfattande och direkt bidragande till ateroskleros och dess komplikationer.

Utöver dessa faktorer finns andra viktiga risker såsom näringsbrister i coenzym Q10, magnesium och selen, samt infektioner och inflammationer i munhålan. Dessa kan samverka och påverka hjärthälsan negativt genom olika mekanismer.