När Ceph-klienten har konfigurerats på Glance-noden, är nästa steg att konfigurera Glance för att använda Ceph som lagringslösning. Glance, som är en del av OpenStack, hanterar och lagrar virtuella maskinbilder. Att integrera Ceph som en lagringsbackend för Glance gör det möjligt att lagra bilder på ett skalbart och robust sätt, vilket ger fördelar såsom hög tillgänglighet och prestanda.

För att börja, öppna Glance-konfigurationsfilen på noden som kör Glance API (/etc/glance/glance-api.conf). Här behöver du justera några konfigurationsinställningar under sektionerna [DEFAULT] och [glance_store] för att ange Ceph som lagringsbackend.

Exempel på konfiguration:

ini
[DEFAULT]
# Andra existerande konfigurationer... show_image_direct_url = True [glance_store] stores = rbd,file,http default_store = rbd rbd_store_pool = images rbd_store_user = glance rbd_store_ceph_conf = /etc/ceph/ceph.conf rbd_store_chunk_size = 8 rbd_store_image_format = 2

De viktigaste konfigurationsparametrarna är:

  • stores: Här listas tillgängliga lagringslösningar. I det här fallet används rbd, vilket är RADOS Block Device, en del av Ceph.

  • default_store: Anger att rbd ska vara den primära lagringslösningen för Glance.

  • rbd_store_pool: Specifierar Ceph-poolen där bilder ska lagras.

  • rbd_store_user: Anger användaren i Ceph som Glance ska använda (i det här fallet glance).

  • rbd_store_ceph_conf: Pekar på Ceph-konfigurationsfilen som definierar Ceph-klustret.

Efter att ha uppdaterat konfigurationen måste du säkerställa att användaren för Glance har rätt behörigheter för att komma åt Ceph-klustret. Detta görs genom att justera behörigheterna för Ceph-nyckeln:

bash
sudo chown glance:glance /etc/ceph/ceph.client.glance.keyring sudo chmod 600 /etc/ceph/ceph.client.glance.keyring

För att applicera ändringarna, starta om Glance API-tjänsten:

nginx
sudo systemctl restart glance-api

När Glance är konfigurerad för att använda Ceph, kan du verifiera att allt fungerar genom att ladda upp en bild:

css
openstack image create "Ceph-Test-Image" --file /path/to/image.img --disk-format qcow2 --container-format bare --public

Byt ut /path/to/image.img med den faktiska vägen till din bildfil. Efter att bilden har laddats upp, kontrollera att den lagras korrekt i Ceph-poolen genom att lista objekten:

bash
rados -p images ls

För att bekräfta att allt fungerar, starta en instans med den nyligen uppladdade bilden:

css
openstack server create --flavor m1.small --image Ceph-Test-Image --network private --key-name mykey ceph-instance

Övervaka startprocessen för att säkerställa att bilden hämtas från Ceph utan problem.

Att hantera och övervaka Ceph-klustret är en viktig del av denna process. Regelbundet övervakning av Cephs hälsotillstånd är avgörande för att säkerställa att Glance har pålitlig åtkomst till sina bilder. Använd följande kommando för att få en översikt av Ceph-klustrets hälsostatus:

lua
ceph status

Detta kommando ger en sammanfattning av klustrets hälsotillstånd, inklusive eventuella varningar eller felmeddelanden.

När ditt bildarkiv växer kan det bli nödvändigt att utöka Ceph-lagringspoolen. Detta görs genom att lägga till fler OSD:er (Object Storage Daemons) i Ceph-klustret för att öka kapacitet och prestanda:

lua
ceph osd create

Följ Ceph-dokumentationen för att lägga till och konfigurera nya OSD:er.

Det är också viktigt att implementera en strategi för säkerhetskopiering och återställning för Ceph-klustret. För att skydda kritiska data, såsom virtuella maskinbilder, bör regelbundna säkerhetskopior genomföras. Ceph erbjuder funktioner för att skapa snapshots, som kan användas för att skapa punkt-i-tid-backups av bilder:

sql
rbd snap create images/@backup

Detta säkerställer att dina data kan återställas vid behov, vilket är särskilt viktigt vid katastrofhändelser.

För att sammanfatta, när Glance är konfigurerat att använda Ceph som lagringsbackend, får du en robust och skalbar lösning för att hantera och lagra bilder på ett effektivt sätt. Cephs flexibilitet och prestanda gör det till en idealisk lösning för OpenStack-miljöer där snabb åtkomst till stora mängder bilddata är avgörande.

För att automatisera processen med att ladda upp nya bilder till Glance kan du skapa ett skript som körs vid regelbundna intervaller eller vid specifika händelser, som när en ny bildversion blir tillgänglig. Genom att använda Glance CLI kan denna process effektiviseras och risken för manuella fel minimeras.

I större och dynamiska miljöer är det också viktigt att säkerställa att både lagring och datahantering är ordentligt övervakade och att redundansplaner finns på plats för att säkerställa tillgång till data även vid driftstörningar.

Hur implementerar man volymkryptering i OpenStack för att säkerställa dataskydd?

För att implementera volymkryptering i Cinder, OpenStacks blocklagringslösning, är det nödvändigt att först konfigurera en nyckelhanterare. Vanligtvis används Barbican, ett OpenStack-projekt som hanterar krypteringsnycklar, för denna uppgift. Genom att använda Barbican säkerställs att alla data som lagras på volymer är skyddade genom kryptering, vilket är en viktig aspekt för att upprätthålla säkerheten i en molnmiljö.

Först och främst måste Barbican installeras. Om det inte redan är installerat kan du göra det genom att köra följande kommando på en Ubuntu-server:

bash
sudo apt-get update
sudo apt-get install barbican-api barbican-keystone-listener barbican-worker barbican-common

När installationen är klar måste Barbican konfigureras. Detta görs genom att ändra inställningarna i konfigurationsfilen /etc/barbican/barbican.conf. Här definieras detaljer om autentisering och anslutning till Keystone, OpenStacks tjänst för identitets- och åtkomsthantering:

bash
sudo nano /etc/barbican/barbican.conf

I denna konfiguration måste autentiseringstoken och anslutningsadresser för Keystone anges. När filen är sparad, starta om Barbican-tjänsterna för att tillämpa ändringarna:

bash
sudo systemctl restart barbican-api barbican-worker barbican-keystone-listener

När Barbican är korrekt installerat och konfigurerat, kan man börja skapa krypteringstyper för de volymer som ska skyddas. För att skapa en krypteringstyp för en volymtyp, använd OpenStacks kommandoradsgränssnitt (CLI). Först listar du alla tillgängliga volymtyper:

bash
openstack volume type list

Därefter kan en ny krypteringstyp skapas för den valda volymtypen, till exempel med LUKS (Linux Unified Key Setup) som krypteringsprovider:

bash
openstack volume type create --encryption-provider luks --name gitforgits-encrypted-volumes

Med denna kommandorad skapas en ny volymtyp, gitforgits-encrypted-volumes, där LUKS används för att hantera krypteringen. Vidare kan detaljer som krypteringsalgoritm och nyckelstorlek anges:

bash
openstack volume type encryption set --provider luks --cipher aes-xts-plain64 --key-size 256 --control-location front-end gitforgits-encrypted-volumes

Detta kommando specificerar användningen av AES-kryptering med en 256-bitars nyckel. Krypteringen är nu konfigurerad och kan tillämpas på nya volymer.

Nästa steg är att skapa och fästa krypterade volymer till instanser i din miljö. En krypterad volym kan skapas med följande kommando:

bash
openstack volume create --type gitforgits-encrypted-volumes --size 100 --description "Encrypted Database Volume" gitforgits-encrypted-db-volume

Detta skapar en 100 GB stor krypterad volym. För att fästa den på en instans används kommandot:

bash
openstack server add volume gitforgits-encrypted-db-volume

För att säkerställa att krypteringen är korrekt aktiverad, bör man verifiera detta genom att SSH:a till den instans där volymen är fäst och köra kommandot:

bash
sudo cryptsetup status /dev/dm-0

Om krypteringen är korrekt konfigurerad, ska kommandot bekräfta att volymen är krypterad med den specificerade algoritmen och nyckelstorleken.

För att effektivisera skapandet av krypterade volymer kan en enkel script skapas som automatiskt genererar flera volymer. Här är ett exempel på ett sådant script:

bash
#!/bin/bash
VOLUME_SIZE=50 VOLUME_COUNT=3 VOLUME_TYPE="gitforgits-encrypted-volumes" BASE_VOLUME_NAME="gitforgits-encrypted-volume" for i in $(seq 1 $VOLUME_COUNT); do VOLUME_NAME="${BASE_VOLUME_NAME}-${i}" openstack volume create --type $VOLUME_TYPE --size $VOLUME_SIZE --description "Automated Encrypted Volume $i for GitforGits" $VOLUME_NAME echo "Created encrypted volume $VOLUME_NAME" done

Detta script skapar tre krypterade volymer, var och en 50 GB stor. När scriptet körs kommer det att skapa volymerna och visa deras skapelsestatus.

Genom att använda dessa verktyg och metoder kan du effektivt skydda känslig data i en OpenStack-miljö. Volymkryptering säkerställer att även om någon obehörig får åtkomst till lagringsvolymerna, kommer de inte att kunna läsa datan utan korrekt nyckel.

Det är också viktigt att förstå att även om kryptering skyddar data på lagringsenheten, är det bara en del av en helhetsstrategi för säkerhet. Det är avgörande att implementera andra säkerhetsåtgärder, såsom korrekt autentisering, användarkontroller och regelbundna säkerhetsuppdateringar för att skydda hela miljön. Automatisering av dessa processer, inklusive volymhantering och kryptering, hjälper till att minimera mänskliga misstag och säkerställer att skyddet upprätthålls konsekvent över tid.

Hur man installerar och konfigurerar Keystone i OpenStack

Keystone är OpenStack:s identitetshanteringstjänst som fungerar som den centrala komponenten för autentisering och auktorisering. I denna artikel går vi igenom installationen och konfigurationen av Keystone, samt nödvändiga steg för att säkerställa att tjänsten fungerar som förväntat.

Först, skapa en användare och ge den nödvändiga privilegier för att interagera med MySQL-databasen. Du kan göra detta genom att köra följande kommandon:

bash
CREATE USER 'keystone'@'localhost' IDENTIFIED BY 'StrongPassword'; GRANT ALL PRIVILEGES ON keystone.* TO 'keystone'@'%' IDENTIFIED BY 'StrongPassword'; FLUSH PRIVILEGES; EXIT;

Efter detta, kör migreringsskriptet för att fylla Keystone-databasen med de nödvändiga uppgifterna:

bash
sudo keystone-manage db_sync

Detta kommando initierar Keystone-databasens schema.

Konfigurera Keystone

När databasen är uppsatt, bör du fortsätta med att konfigurera Keystone genom att redigera keystone.conf-filen som finns i /etc/keystone/keystone.conf. Först och främst, konfigurera databasanslutningen:

ini
[database] connection = mysql+pymysql://keystone:StrongPassword@controller/keystone

Därefter ställer du in token-leverantören, och det rekommenderas att använda Fernet-tokens för deras säkerhet och enkelhet:

ini
[token]
provider = fernet

Spara filen och avsluta editorn.

Initialisera Fernet-nycklar

För att Fernet-tokens ska kunna användas krävs ett nyckelarkiv för att kryptera och dekryptera tokens. Initiera nyckelarkivet med följande kommandon:

bash
sudo keystone-manage fernet_setup --keystone-user keystone --keystone-group keystone sudo keystone-manage credential_setup --keystone-user keystone --keystone-group keystone

Dessa kommandon skapar de nödvändiga nycklarna och sätter upp arkivet.

Bootstrap Keystone

För att skapa den initiala konfigurationen av Keystone, kör:

bash
sudo keystone-manage bootstrap --bootstrap-password StrongPassword \
--bootstrap-admin-url http://controller:5000/v3/ \ --bootstrap-internal-url http://controller:5000/v3/ \ --bootstrap-public-url http://controller:5000/v3/ \ --bootstrap-region-id RegionOne

Konfigurera Apache HTTP Server

Keystone körs bakom Apache HTTP Server, som fungerar som proxy och kan tillhandahålla SSL-terminering om så behövs. För att konfigurera Apache, installera modulen för WSGI och starta om tjänsten:

bash
sudo apt install -y apache2 libapache2-mod-wsgi-py3 sudo service apache2 restart

Detta säkerställer att Apache är korrekt uppsatt för att hantera begärningar till Keystone.

Verifiera Keystone-installationen

För att verifiera att Keystone fungerar som det ska, exportera administratörens autentiseringsuppgifter:

bash
export OS_USERNAME=admin
export OS_PASSWORD=StrongPassword export OS_PROJECT_NAME=admin export OS_USER_DOMAIN_NAME=Default export OS_PROJECT_DOMAIN_NAME=Default export OS_AUTH_URL=http://controller:5000/v3 export OS_IDENTITY_API_VERSION=3

Kör sedan kommandot för att begära en token:

bash
openstack token issue

Om detta kommando returnerar en token, har Keystone installerats och fungerar korrekt.

Skapa domäner, projekt, användare och roller

När Keystone är uppe och kör, kan du börja skapa din identitetshanteringsstruktur genom att skapa en domän, ett projekt, en användare och tilldela en roll:

bash
openstack domain create --description "Default Domain" default
openstack project create --domain default --description "Admin Project" admin openstack user create --domain default --password-prompt admin openstack role create admin openstack role add --project admin --user admin admin

Upprepa dessa kommandon för att skapa fler projekt, användare och roller efter behov.

Fyll på servicekatalogen

För att OpenStack-komponenter ska kunna upptäcka tjänster, måste de registreras i Keystone:s servicekatalog. Till exempel, för att registrera Keystone-tjänsten:

bash
openstack service create --name keystone --description "OpenStack Identity" identity openstack endpoint create --region RegionOne identity public http://controller:5000/v3 openstack endpoint create --region RegionOne identity internal http://controller:5000/v3 openstack endpoint create --region RegionOne identity admin http://controller:5000/v3

Följ liknande steg för att registrera andra tjänster som Glance, Nova och Neutron i katalogen.

Keystone fungerar nu som den centrala identitets- och autentiseringstjänsten för OpenStack, vilket möjliggör säker åtkomst och hantering av andra komponenter i ekosystemet.

Det är viktigt att notera att en noggrant konfigurerad Keystone-infrastruktur är grundläggande för att säkerställa både åtkomstkontroll och säkerhet i hela OpenStack-miljön. Om Keystone inte är korrekt installerad och konfigurerad, kan andra OpenStack-komponenter inte autentisera användare eller tjänster, vilket innebär att hela systemet riskerar att bli instabilt eller otillgängligt.

Det är också viktigt att förstå vikten av att säkert hantera och rotera autentiseringstoken och autentiseringsuppgifter i en produktionsmiljö. Användning av Fernet-tokens är ett steg i rätt riktning, men det är viktigt att regelbundet uppdatera och byta nycklar för att säkerställa en hög nivå av säkerhet.